Uppsatsens syfte är att undersöka om manliga och kvinnliga filmrecensenter skriver om film på olika vis. Vi har undersökt totalt 120 filmrecensioner mellan 2 mars och 4 november 2011 i Svenska Dagbladet, Nöjesguiden och Cinema. Undersökningen genomfördes med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod.Den kvantitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material skriver längre texter än kvinnorna. Kvinnorna recenserar oftare genrerna familj och romantik, medan männen har ett övertag inom action och komedi. Männen använder sig av fler referenser än kvinnorna.Den kvalitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material sällan förklarar sina referenser medan kvinnorna är mer beskrivande och förklarar referenserna i sina filmrecensioner.

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress.

I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

Debatten om kvinnligt ledarskap på toppnivå är omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för få kvinnor på toppbefattningar i Sverige, det är männen som dominerar på dessa positioner i svenskt näringsliv. Inom många områden är kvinnor i majoritet på ?basnivå?. Allteftersom avtar kvinnorna i antal ända tills eliten i hierarkin i huvudsak består av män.

SAMMANFATTNINGHedersrelaterade frågor har fått allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvärdera projektet ?samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat våld?. Förtryck i hederns namn existerar på grund av många olika faktorer. De jag har valt att belysa är kvinnans underordning i patriarkala samhällen, heder som något kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Den privata restaurangbranschen är mansdominerad på chefsnivå trots att det arbetar fler kvinnor inom restaurang. Totalt sett är ca 80 % av cheferna män vilket gör att chefskap och ledarskap ses utifrån manligt tolkningsföreträde. Ofta är föreställningar om chefskap relaterade till föreställningar om kön och på grund av detta dras många gånger slutsatsen att manliga egenskaper verkar passa bättre för ledarskap. Detta sägs bero på att de som ansvarar för tillsättningen av chefsposten ofta reserverar chefspositionerna för människor av sin egen sort och då förstärks bilden av att denna sort faktiskt förtjänar dessa positioner. I litteraturen vi läst framgår det att män och kvinnor allmänt har olika förutsättningar men att de trots det har mycket gemensamt.

Könsstereotyper har minskat de senaste åren, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media är en viktig källa till bevarandet av stereotyper av män och kvinnor. Med hjälp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förståelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan människor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affärstidningar förmedlar bilden av män och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a.

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

För den som vill fiska i Strömmen är det bara att ta sitt fiskespö och gå dit, fisket har varit fritt för allmänheten sedan 1436. Men sportfisket är inte okontroversiellt, all lax och öring i Strömmen är inplanterad och hotar de naturliga fiskbestånden i länet. Och man bör akta sig - fiske kan vara beroendeframkallande..

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och män, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmänna kunskap och medvetenhet om genus var begränsad. Vi använde även observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende på kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmärksamhet, fler öppna frågor och mer beröm från inspektörerna än kvinnliga kunder.

BAKGRUND OCH SYFTE:Under våra år som musikstudenter på lärarutbildningen, så märkte vi bland våra klasskamrater såväl som våra kurslärare och lärare ute på praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för områden som rytmik och kör ? medan männen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade på samma sak. Detta låg till grund för vår studie, där vi ville ta reda på hur musiklärare i området utformar sin undervisning. Vidare ville vi då undersöka om det var någon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna ? och i så fall vad detta berodde på.METOD:Metoden vi använde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frågor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklärare.

Problem och syfte: Kvinnor är starkt underrepresenterade på ledande befattningar i organisationer samtidigt som serviceyrken med föga möjligheter att avancera domineras av kvinnor. Samhället har visserligen gått framåt och förändringar har skett för kvinnor på olika sätt men de föråldrade strukturerna vad gäller chefskap fortlever, något som exempelvis kan urskiljas i könsfördelningen på chefspositioner. Vårt syfte är att beskriva och analysera förklaringar till den låga andelen kvinnliga samt vad detta innebär. För detta ändamål har vi valt att titta närmare på områdena ledarskap, genus, service och mångfald. Frågeställning: Varför finns det så få kvinnliga chefer? Metod: Teorier och information relevant för vår frågeställning har samlats in från böcker och artiklar.

Ur ett historiskt perspektiv har mycket förändrats de senaste decennierna när det gäller kvinnors möjlighet att göra karriär. Många av de strukturella hinder som tidigare har funnits och hindrat kvinnor från att göra karriär har försvunnit. Men trots det finns det fortfarande andra sorters problem kvar som kvinnor möter när de vill avancera i arbetslivet. Vi vill med denna uppsats fördjupa oss i dessa hinder som stoppar kvinnor på väg uppåt i karriären. Mer specifikt är syftet med denna uppsats att studera det motstånd kvinnliga chefer möter när de gör karriär.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.