Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus på jämställdhetsfrågor i Piteå kommun de senaste åren, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förställningar om, och framställningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanställda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus på kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frågor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det råder vissa skillnader mellan manliga och Kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i Kvinnliga klienters journaler, särskilt kring områdena Familj/Boende och Hälsa, medan det skrivs något mer kring Arbete/Sysselsättning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

I denna rapport så beskrivs det hur man kan utveckla ett nätverk som kan användas i nätverksspel. Hur man kan förhindra fuskande klienter och försöka uppnå ett säkert nätverk som vanliga klienter till spelet inte ska påverkas för mycket utav.Under tio veckors tid så utvecklades ett nätverk som står för grunden till ett nätverksspel. Ett väldigt simpelt spel med en nätverksstruktur som motverkar fusk..

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Al- Rudainy, F & Bernados-Kjaerran, A. Kvinnliga patienters upplevelser av att erhålla urinrörskateter. En empirisk studie om kvinnliga patienters upplevelser av att erhålla urinrörskateter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att erhålla urinrörskateter (KAD).

Rapporten avser att undersöka vilka olika lösningar det finns att tillgå då Windows Vista skall rullas ut till ett antal klientdatorer. Information om de olika produkterna presenteras samt praktiska laborationer med resultat. Slutligen görs en bedömning av vilken produkt eller lösning som lämpar sig bäst för ett litet företag med få klienter respektive ett stort företag med många klienter. Slutsatsen innehåller våra rekommendationer för hur utrullningen bör ske. Arbetet resulterade i att vi kunde utefter våra laborationer fatta beslutet att Ghost Solution Suite passar bäst för ett mindre företag medan Microsofts lösningar lämpar sig mer när företagen kommer upp i många klienter.

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpå manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av två fall med manliga mördareoch två fall med kvinnliga mördare har studerats utifrån 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjälp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast när tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrån sina fysiska attribut än vad männen gjorde.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats var att inom den privata sektorn undersöka vad kvinnliga och manliga chefer på toppnivå har för förklaringar till att det finns så få kvinnliga chefer på denna nivå. Vi ville även ta reda på om det fanns några skillnader mellan vad dessa kvinnliga och manliga chefer anser om orsakerna till detta faktum. Intervjuer genomfördes med fyra manliga och fyra kvinnliga verkställande direktörer. Undersökningen visade att män och kvinnors åsikter inte skiljer sig nämnvärt åt. Den förklaring som kvinnor anser har störst betydelse är att ansvaret för hem och familj ofta ligger på kvinnornas axlar.

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebär en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och känslor kring hög respektive låg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav två är med klienter och en är med behandlare, samtliga kommer från samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nämnare i sina berättelser. Exempelvis hade de båda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin ångest. Båda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvåra behandlingen.

Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och ägarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin Jonnergård och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har på senare tid uppmärksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet på ett skriftligt uppdragsbrev, är det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari år 2004. FAR SRS förhoppning är att uppdragsbrevet ska vara ett stöd både för revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom åtgärderna klargör parternas rättigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt också bidra till att det så kallade förväntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisorerna och deras klienter samt jämföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ?The Big Four? och revisorer på övriga revisionsbyråer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes där en matchning gjordes mellan revisorer och deras klienter för att kunna undersöka båda sidor av samma förhållande.

Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jämfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar även finnas begränsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i ämnet. Detta skulle kunna bero på att kvinnliga förövare utgör en sådan liten andel av det totala antalet förövare så att fenomenet inte uppmärksammas tillräckligt. Studien bygger på en diskursanalys av tidningsartiklar från svensk press i syfte att granska hur media framställer kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framträdande diskurserna är offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras på olika sätt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmärksammas samt stor makt när det gäller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommunikation med sina elever i år 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lärare deltog i undersökningen. Metoderna som användes var klassrumsobservationer, intervjuer med lärarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lärare som har samma kön som de själva har. De kvinnliga lärarna kommunicerar nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerar med pojkar.

Uppsatsen syftar till att, ur ett genusperspektiv, undersöka hur manliga och kvinnliga författare beskrivs och det utrymme de får i två antologier för gymnasiet. Uppsatsen brukar två analysmetoder, den kvantitativa metoden används då antal omnämnda författare anges i siffror, och kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning används vid undersökningen av hur manliga och kvinnliga författare beskrivs. I studien framgår tydligt att kvinnliga författare marginaliseras medan de skrivande männen är många till antalet och får stort utrymme. Studien visar vidare att männen beskrivs med högre värderade epitet än kvinnorna. Adjektiv som furstlig och mästerlig är vanliga när det gäller beskrivandet av män, medan beskrivningen av kvinnliga författare är deras biografi, privatliv och verk i fokus..