Syftet med vår studie var att ta reda på, hur kvinnliga respektive manliga förskollärare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. Forskningsfrågorna fokuserade på vilka uppfattningar förskollärarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundläggs men även hur dessa påverkar förskollärarnas pedagogiska arbete. Vi läste in oss på tre olika genusteorier och tre olika lärandeperspektiv. I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollärare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns särskilt stora skillnader mellan mäns och kvinnors genusuppfattningar.

Denna studie undersöker inkomströrligheten i kvinnliga och manliga branscher för att se ifall möjligheterna till en god inkomstutveckling skiljer sig åt i de olika branscherna. Dessutom analyseras undergrupper i de båda branscherna, framförallt kvinnor och män. Studien utnyttjar LINDA-databasen, vilken innehåller en stor mängd data från den svenska populationen.Övergångsmatriser och Logitodds-skattningar har använts för att analysera inkomströrligheten över perioden 1994-2004. Resultaten tyder på att individer i manliga branscher har en bättre inkomstutveckling än de i kvinnliga branscher. Det fåtal kvinnor som befinner sig i manliga branscher har en markant bättre möjlighet till karriär än kvinnor i kvinnliga branscher.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen.

Vårt mål med uppsatsen är att belysa och undersöka två viktiga jämställdhetsfrågor nämligen huruvida träindustrin är så mansdominerad som vi tror och vidare ta reda på om det finns kvinnliga ledare i denna och i sådana fall undersöka hur ett sådant ledarskap ser ut. Undersökningen har kvalitativ karaktär och byggs på en rad utförda intervjuer. Ansatsen kan karakteriseras som induktiv eftersom utgångspunkt i undersökningen var praktisk forskning av verkligheten. Resultaten blev då applicerade i ett mer generellt sammanhang. Träindustrin, som en väldigt mansdominerad miljö var huvud undersöknings område i denna studie.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport är att öka förståelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie på företaget LKAB, där jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnå en djupare förståelse för hur relationen ser ut. Jag har även utfört en observation vid ett möte som handlade om jämställdhet i LKAB där samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien är av en kvalitativ karaktär, där jag har valt att koncentrera mig på att söka djup snarare än bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till är att den könsneutrala strategin används av både medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors arbetssituation på en landsortstidning jämfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt är Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att få ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut  har vi gjort en studie i tre delar.Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att få en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi också gjort en mindre kvantitativ innehållsanalys av fem dagars material ur de båda tidningarna.I vår studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats än de gjorde för 40 år sedan.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lärares syn på ledarskap inom ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frågeställningar: (1) Hur definierar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskap? (2) Vilka faktorer påverkar ledarskapet hos kvinnliga lärare i idrott och hälsa? (3) Hur värderar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskapet i lärarrollen?MetodMetoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex kvinnliga lärare i idrott och hälsa yrkesverksamma i Stockholmsområdet. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen.

Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster. Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna. Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

Empati och självkänsla hos kvinnliga pedagogerAnna IwarsonSyftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan empati och självkänsla hos pedagoger. En enkätundersökning med 38 kvinnliga pedagoger genomfördes där de fick läsa fiktiva berättelser och skriva ner sina upplevelser av berättelserna. Studiens resultat visade inte något samband mellan empati och självkänsla. Däremot visade resultatet att empatin varierade med situationen: de äldre uppvisade mer empati än de yngre för en berättelse om att mista ett husdjur, samtidigt som de yngre uppvisade mer empati än de äldre för en berättelse som handlade om att mista en förälder. Resultatet visade även att bassjälvkänslan var högre hos respondenterna i medelåldern.

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. Huvudfrågan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns någon skillnad i hur kvinnor från olika partier ser på eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervägande stor del av kvinnorna hittas i ?mjuka? områden av vårdande karaktär där männen ändå dominerar vilket de även gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger på samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik.

I denna rapport beskrivs det arbete och de analyser som lett fram till ett designförslag på en dykväst anpassad till en kvinnlig användare. Konceptet har utvecklats på företaget Mares (HTM Sport S.p.A) i Rapallo och ska användas för vidare utveckling och detaljkonstruktion av den dykväst anpassad för kvinnor som företaget planerar att introducera på marknaden 2006. Problematik som kvinnans ergonomi och biometri, trender inom sporten och livsstilstrender generellt har analyserats för att uppnå bästa möjliga resultat. Arbetet har genomförts med hjälp av metoden systematisk problemanalys. Den nya produkten tillfredsställer inte bara den kvinnliga användarens behov av passform före, under och efter dyket, utan är också användaranpassad genom val av material och färger.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.