SammanfattningKvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med ochåstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga ärpositiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala.

Den här studien undersöker hur unga kvinnor i åldrarna 15-30 påverkas av dagens marknadsföring innehållande kvinnliga modeller och om den utvalda målgruppen upplever någon skillnad på hur kvinnor och män framställs i reklamsammanhang. I flera decennier har framställandet av kvinnan i marknadsföringssammanhang varit objekt för debatt, och den är tillsynes lika aktuell idag som för 30 år sedan. Genom att utgå från befintlig teori, som tar upp fakta om kommunikationseffekter, användandet av fysiska modeller i reklam, stereotyper, genus och kön har vi konstruerat två kvantitativa enkäter som besvarats av vår valda målgrupp. Dessa enkäter behandlar frågor om hur kvinnorna påverkas av reklam, innehållande kvinnliga modeller, och om det finns någon skillnad på hur män och kvinnor framställs i reklamsammanhang. De tillfrågade i den här studien har även utifrån olika reklambilder fått sätta ord på vad dessa bilder framkallar för känslor hos dem.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?MetodVi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.

SAMMANFATTNINGVi lever i en tid av ständiga och snabba förändringar. Detta sägs även gälla i arbetslivet. Framförallt kvinnornas roll i arbetet är i förändring, de tar allt större plats inom företagsmarknaden. Det blir allt vanligare att kvinnor startar och driver företag, många av dessa är små.Vårt gemensamma intresse för den realistiska livsformsanalysen och kvinnligt företagande blev grunden för detta arbete. Det var av intresse för oss att söka finna svar på hur kvinnliga småföretagare upplever sin situation gällande balans mellan fritid och arbete.

Sjuksköterskeyrket var länge ett kvinnodominerat yrke dit män inte hade tillträde. På 1950-talet rådde stor sjuksköterskebrist i Sverige och en del av lösningen var att bredda rekryteringen och öppna yrket för män. Den anstormning man hade hoppats på uteblev dessvärre och sjuksköterskebristen fortsatte att vara ett problem. Varför sökte sig då inte männen till yrket? Syftet med denna uppsats är att försöka förstå varför sjuksköterskeyrket inte lockade fler män under 1950- och 1960-talet.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gällande skillnader på mäns och kvinnors egenskaper som ledare. Det påstås än idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig från varandra sett utifrån individernas beteenden.Studier visar på att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara får slåss mot karriärlystna män, utan även mot stor del av den forskning som bedrivits inom området som i många fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen är. Detta leder många gånger till att kvinnor tvivlar på sin roll som ledare och därmed känner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriärer som håller kvinnor tillbaka i karriären och en sådan benämns som s.k. glastak i flera sammanhang.

Title: Familjära chefer och opersonliga ledare ? en studie om reproducering av stereotypa könsroller i intervjuer med kvinnliga och manliga chefer i Dagens industriAuthors: Linnéa Pettersson and Lovisa WaldeckSubject: Undergraduate research paper in journalism studies, Dept. of journalism, media and communication, JMG, University of GothenburgTerm: Autumn 2013Supervisor: Mats Ekström, JMG, University of GothenburgPages: 33Purpose: The main purpose was to identify and examine the difference between how thebusiness newspaper Dagens industri portray male and female CEOs and executives.The study focuses on longer interviews of more personal character.Method: Qualitative content analysisProcedure: Fourteen interviews in Dagens industri, with seven men and seven women, were described and analyzed.Results: By using qualitative content analysis we were able to find that stereotypic gender roles are being reproduced in many ways in Dagens industri. The interviews with the female leaders have a more personal character with a larger focus on their private life while men gets to answer more technical questions related to their company. Women are questioned about their children and home while men are not.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslärare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslärarna har om AS och om det finns någon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sättet att bemöta en elev med AS. I studien användes en kvalitativ metod där mitt insamlade material används för att beskriva och förstå sociala processer samt att fånga yrkeslärarnas upplevelser utifrån fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslärare med andra inriktningar än omvårdnad på sina yrkeslärarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslärarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslärarna har skaffat sig praktisk erfarenhet på vägen kring AS, då de inte fick någon i sin utbildning.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

line of business/industry and family, to more clearly discern how male and female norms are acquired among female entrepreneurs. The purpose of this study was to gain a greater understanding and knowledge of women's conditions regarding entrepreneurship, in relation to society's norms. The study is based on a textual thematic analyses, using two themes derived from Helene Ahls ?The Scientific Reproduction of Gender Inequality. A Discourse Analysis of Research Texts on Women`s Entrepreneurship?.

Bakgrund: Den senare tidens ökade effektiviseringskrav inom sjukvården har lett till att det numera är allt vanligare att patienter av motsatt kön får dela sal. Syfte: Att ta reda på manliga och kvinnliga patienters inställning till att dela vårdsal på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie av tvärsnittstyp med totalt 69 deltagare, vars medelålder var 64 år, vilka var inneliggande på två kirurgiska vårdavdelningar. Resultat: En övervägande del av patienterna ställde sig positiva till att dela sal med såväl flera patienter som patienter av motsatt kön. Dock tenderade kvinnorna att vara mindre toleranta till detta än männen.

Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.

Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsätter att miljön där aktiviteten äger rum är tillgänglig, även för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgänglighet till aktiviteter i samhället tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.