BAKGRUND OCH SYFTE:Under våra år som musikstudenter på lärarutbildningen, så märkte vi bland våra klasskamrater såväl som våra kurslärare och lärare ute på praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för områden som rytmik och kör ? medan männen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade på samma sak. Detta låg till grund för vår studie, där vi ville ta reda på hur musiklärare i området utformar sin undervisning. Vidare ville vi då undersöka om det var någon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna ? och i så fall vad detta berodde på.METOD:Metoden vi använde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frågor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklärare.

Problem och syfte: Kvinnor är starkt underrepresenterade på ledande befattningar i organisationer samtidigt som serviceyrken med föga möjligheter att avancera domineras av kvinnor. Samhället har visserligen gått framåt och förändringar har skett för kvinnor på olika sätt men de föråldrade strukturerna vad gäller chefskap fortlever, något som exempelvis kan urskiljas i könsfördelningen på chefspositioner. Vårt syfte är att beskriva och analysera förklaringar till den låga andelen kvinnliga samt vad detta innebär. För detta ändamål har vi valt att titta närmare på områdena ledarskap, genus, service och mångfald. Frågeställning: Varför finns det så få kvinnliga chefer? Metod: Teorier och information relevant för vår frågeställning har samlats in från böcker och artiklar.

Ur ett historiskt perspektiv har mycket förändrats de senaste decennierna när det gäller kvinnors möjlighet att göra karriär. Många av de strukturella hinder som tidigare har funnits och hindrat kvinnor från att göra karriär har försvunnit. Men trots det finns det fortfarande andra sorters problem kvar som kvinnor möter när de vill avancera i arbetslivet. Vi vill med denna uppsats fördjupa oss i dessa hinder som stoppar kvinnor på väg uppåt i karriären. Mer specifikt är syftet med denna uppsats att studera det motstånd kvinnliga chefer möter när de gör karriär.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

 Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .

Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU.

Bakgrund:Studier visar på att antalet   närståendevårdare kommer att öka i Sverige och att det är betydligt vanligare   med kvinnliga närstående som vårdar en person med demenssjukdom. De   närstående kvinnorna upplevde det som en börda att vårda och hade en ökad   risk för att drabbas av depression.Syfte:Att beskriva erfarenheten   av att vara närstående till en person med demenssjukdom.Metod:Fokusgruppsintervju   genomfördes i två grupper med sju kvinnliga deltagare som var närstående till   person med demenssjukdom. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ   innehållsanalys och resulterade i 3 teman och 12 subteman.Resultat:I resultatet framkom att   närstående till person med demenssjukdom erfor många svårigheter som att leva   med en förändrad person och att hantera vardagen.  Det framkom även att de närstående hade både   negativa och positiva erfarenheter av den professionella vården och omsorgen.Diskussion:Genomförs av en   metoddiskussion där vald metod och dess utformning diskuteras.   Resultatdiskussionen diskuteras utifrån teorin livsvärlden under tre   rubriker; mening och sammanhang, tillgång till världen/vardagen samt att ha   hälsa och välbefinnande.Nyckelord:Närstående, närståendevårdare,   demenssjukdom, innehållsanalys, livsvärld.

Laura Mulvey was the first to suggest that women and men have different positions on the screen; men drives the plot forward, and the women are objects of masculine desire and lust.The purpose of this report was to look at and compare the two characters from the 70?s - and 80's with two characters from the 00?s - and 2010?s to gain a deeper understanding and insight into how female action heroes are presented. This will be done with the help of the questions; How is the female action heroes that are analyzed in the paper?What are the differences and similarities between the past and the present-day action heroes? Just how stereotypical are the women in their genre? The four female action heroes that were analyzed were; Princess Leia Star Wars, Sarah Connor Terminator and Lisbeth Salander Men Who Hates Women and Katniss Everdeen The Hunger Games.The four female action heroes were analyzed based on Rikke Schubarts categories (Moderarketypen, Amazon, Dotterarketypen, Ha?mnerskan and Dominatrix), the character's personal development, the character's violence and the reason for the character's.Characters from the past were more often presented as more uncertain and fragile than the modern confident characters. The female action heroes of modern times was more independent, strong, and in no need of a man in comparison with contemporary female action heroes.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården.

Groddar har blivit en mycket populär produkt bland konsumenter tack vare hälsofördelar som de har samt den stora variationsanvändningen i mat. Konsumenterna har dock på senare tid börjat bli försiktiga på grund av ett flertal sjukdomsutbrott som groddar har orsakat. I Sverige pastöriseras alla fröer innan groningen startar och betraktas tack vare detta som ett av de säkraste producentländerna vad gäller groddar. Denna studie har undersökt den bakteriologiska kvaliteten hos 12 olika sorters groddar, både pastöriserade och opastöriserade. Alla prover har genomgått en mikrobiologisk analys för att kunna kvantifiera eventuell förekomst av Listeria monocytogenes, Bacillus cereus, Enterobacteriaceae 37°C, Enterobacteriaceae 44°C och enterokocker, samt för att kunna kvantifiera det totala antalet aeroba bakterier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur framställningen av kvinnliga identiteter konstrueras i det första samt det sista avsnittet av TV-serien Sex and the City. Uppsatsen ska undersöka hur identiteten hos de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City skapas och definieras, hur olika identifikationsgemenskaper konstrueras samt hur framställningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärernas identiteter förändras mellan det första och det sista avsnittet.Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys av TV-program ur boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion, och med inslag av narratologiska begrepp ur boken Medier och kultur av Kirsten Drotner (m.fl.). Den teoretiska ramen för uppsatsen består av ett antal begrepp och teorier användbara för uppsatsens syfte. Analysen utgår från Johan Fornäs begrepp identitetsordningar och teorier om ?vi? och ?de andra?, Ulrika Olaussons teorier om individuella respektive kollektiva identiteter, identifikation samt det som i uppsatsen benämns andrefiering, Linda Fagerström och Maria Nilsons definition av representation samt Judith Butlers begrepp performativitet.

Botswanas ekonomiska tillväxt utgör ett sällsynt exempel på ett afrikanskt land som har lyckats använda sina naturtillgångar till att driva på en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den så kallade Holländska sjukan (HS). HS är ett ekonomiskt fenomen som går ut på att en växande sektor som baseras på naturtillgångar skadar landets tillverkningssektor och leder därmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri står för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintäkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet väldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjälp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.