In today?s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader?s success could be due to his or her ability to set up and use a network.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka huruvida det androgyna modet sker på lika premisser för män respektive kvinnor. Genom en semiotisk analys av det androgyna modet i tre science fictionfilmer förs en diskussion om det androgyna modets premisser kopplat till könsstereotypa uppfattningar om det manliga respektive kvinnliga modet. Då det androgyna uppstår i gränslandet mellan vad som är manligt och vad som är kvinnligt, och då samtliga klädedräkter uppvisar en tydlig dragning åt ett visst köns silhuetter så ägnas en stor del av uppsatsen åt att analysera karaktärernas blickar och positioner för att se vart det androgyna uppstår, och därmed också kunna besvara om det sker på lika premisser. Science fictiongenren som är en genre som erbjuder sin upphovsmakare fria tyglar att skapa den värld hen vill, och som erbjuder en möjlighet att applicera reella maktstrukturer på en imaginär värld ifrågasätts här för sitt sätt att trots detta tendera att falla in i stereotypa föreställningar om hur kön representeras och presenteras i klädedräkt och positioner.  Uppsatsen fastställer att det androgyna inte sker på lika premisser för män respektive kvinnor, utan visar att kvinnor i större utsträckning ikläds manliga klädedräkter, medan männen snarare ikläds kvinnliga egenskaper, det vill säga ges feminiserande drag. Detta leder i förlängningen till att det androgyna modet tenderar att osynliggöra det kvinnliga modeidealet, och tillika cementera stereotypa föreställningar om vilken klädedräkt männen tillåts bära eller ej..

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer.

HR yrket är en position som kräver stor spännvidd av kompetenser då de ska tillgodose både ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll är mångsidig då de ansvarar för de anställdas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. Många gånger innebär detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. Då relativt få studier behandlar HR rollen och dess stressnivå samt rollotydlighet ansåg vi att det krävdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av män. En anledning till att kvinnor är en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi ämnar undersöka i denna artikel är vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkätfrågor har vi fastställt vilka egenskaper som generellt appliceras på kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om både de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig åt.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på huruvida generaliseringar om kön påverkar uppfattningen om texter. 1979 gjordes en undersökning som visade att en och samma text blev mottagen på olika sätt beroende på vem som sades vara textens källa. Genom att upprepa 1979 års undersökning ämnar denna uppsats att ta reda på om det har skett någon förändring gällande generaliseringarna sedan dess, samt att vidare diskutera orsaker samt eventuella risker med detta. Undersökningen 2008 kan konstatera försämrade eller oförändrade resultat för den kvinnliga källan gällande samtliga egenskaper, medan den kan påvisa förbättringar för den manliga. Det går dock att diskutera det faktum att det i mitt material finns tendenser till att skillnaderna i resultaten mellan den kvinnliga källan och den manliga tycks ha minskat..

Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer.

Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien.Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet..

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Syftet med detta examensarbete var att skapa en lägesbild över säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott säkerhetsklimat. De frågeställningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur är det allmänna säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att ledningen förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att den arbetsgrupp de tillhör förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Är det någon skillnad gällande uppfattningen av säkerhetsarbetet inom Norrbottens läns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkätundersökning med 127 anställda och enkätinstrumentet som användes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att säkerhetsklimatnivån var relativt hög inom Norrbottens läns landsting. Säkerheten prioriterades av chefer likväl som av medarbetare.

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrån, varför den är så starkt rotad i vår företagskultur samt om den fortfarande är relevant i dagsläget men kanske framförallt också ifrågasätta varför den har en sådan legitimitet än idag. Bakgrunden till detta undersökningsområde är att vi tidigare gjort en fallstudie där vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagsläget och vilka konsekvenser det innebär.Dessa frågeställningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebär alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras på två intervjuer i kombination med en litteraturstudie som främst fokuseras på hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat på tolkning snarare än analys då vi ansåg att detta lämpade sig bäst för studien och har använt Barbara Czarniawskas teori om kritisk läsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.Vår tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstår i samband med uppkomsten av den moderna industrin där arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmän. De hårda vilkoren och dåliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och får fäste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande är lika relevant idag som när det uppstod.

Hur har framställningen av Bondbruden och James Bond förändrats sedan 1965? På vilket sätt påverkar eventuell förändrad syn på maskulinitet det feminina, samspelet dem emellan, och hur kommer detta till uttryck i Bondfilmen? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av det populärkulturella fenomenet James Bond undersöka framställningen av det feminina och maskulina, hur detta kan tänkas ha förändrats de senaste femtio åren. Med hjälp av kvalitativ metod med inslag av semiotik har jag studerat en Bondfilm från mitten av 60-talet och en från mitten av 00-talet. Jag har kontextualiserat med hjälp av postfeminismen samt filmdiskursens ansett ?klassiska? manliga och kvinnliga karaktärsdrag och egenskaper.

I dagens globaliserade samhälle suddas gränserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket närmare andra kulturer. Detta märks inom EU då detta har lett till att det blir lättare att resa och inte minst jobba i andra europeiska länder. Företagen etablerar kontor i länder världen över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts på arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om människors olika normer och värderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försämras i ett multinationellt företag om chefer och anställda inte är på samma våglängd.