Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata äldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom den privata äldreomsorgen ser på sitt ledarskap i krissituationer. Huvudfrågan för undersökningen har varit: förändrar chefer i den privata äldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i så fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer från tre olika organisationer inom den privata äldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det råder delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förändringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka på faktorer i sitt ledarskap som förändrats i krissituationer.

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning på uppdrag av HR-funktionen på Parker Hannifin AB i Sverige. Då det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förväntningar på HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gällande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrån vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur länge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de är i kontakt med HR. Det undersöktes även ifall åsikter kring förbättringsområden har förändrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frågeformulär som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige.

Uppsatsen ämnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebär att undersöka, beskriva och tolka någonting utifrån ett sociologiskt perspektiv som tar hänsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhällsgrupper. För denna analys innebär det att se på hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen påverkas av dessa sociala faktorer..

Syftet med den här studien var att skapa kunskap om vilka påverkansprocesser som uppfattas som centrala för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer i en statlig myndighet. Vidare undersöktes om likabehandlingsplanen ansågs ha någon påverkan för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer. Datainsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex anställda på olika befattningar i organisationen. Resultatet tolkades och förklarades därefter utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Det framkom att det är flera samverkande faktorer i en organisation som kan åstadkomma förändring men att några framstår som mer avgörande.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett så kallat snöbollsurval användes för att hitta lämpliga informanter. Intervjuer genomfördes på fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen på manliga sjuksköterskors inträde i yrket samt Innebörden av omvårdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vårdande, moderlig och omhändertagande kvinna, vilket sågs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor än män väljer att utbilda sig till sjuksköterskor.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på vårdcentraler ställer frågor om våldsutsatthet i nära relationer till kvinnliga patienter och vad som påverkar sjuksköterskornas ställningstagande till att fråga. Metod: Tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Sjuksköterskor (n=81) vid 11 vårdcentraler i ett mellansvenskt län besvarade en enkät med 13 frågor. Svarsfrekvensen var 77 procent. Resultat: Sjuksköterskor inom primärvården frågar i liten utsträckning sina kvinnliga patienter om de utsatts för våld i en nära relation.

I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under såväl vardag som högtid, både jul och konferensresa skålas in med öl och brännvin. Dock går det inte att frångå det faktum att över 300 000 av landets invånare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av våra största folkhälsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt på våra arbetsplatser. På arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmåga att upptäcka och agera när tecknen väl syns hos individen. Dessa tecken är inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två fantasyromaners användning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrån ett genusperspektiv. Materialet är David Eddings (1997) bok Stenens väktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.               Metoden är en kvalitativ närläsning utifrån ett genusperspektiv av dessa två verks första 100 sidor. I materialet analyseras åtta karaktärer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktärerna. Analysen går över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, då de utvalda adjektiven och adverben sätts in i tabeller och räknas ut i procent som sedan tolkas.Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna. Vilket är förväntat, men det finns även likheter som antyder på en samhällsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jämställt.

Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet..

Den här uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot målet i FN:s resolution 1325. Min fråga var hur arbetet påverkades om teamen bestod av endast män, endast kvinnor respektive både män och kvinnor.Uppsatsen är indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förståelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag på hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, på bästa sätt, uppnå målet i resolution 1325. Undersökningen är baserad på litteratur, rapporter och intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att både kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att säkerställa sin kompetensförsörjning. Det råder en brist på färdiga chefer och organisationer behöver därför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjälp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av Skellefteå kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus på deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa färdiga chefer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja är nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef.

Media har ett indirekt, men samtidigt stort, inflytande på människors uppfattningar, värderingaroch åsikter. Många forskare är överens att media gör en åtskillnad mellan män och kvinnor i hur,var och när de framställs. Vi vill med denna uppsats lyfta fram bevis på att denna åtskillnad görsmellan manliga och kvinnliga företagsledare i den svenska näringslivsjournalistiken för att sedankomma med förslag på ändringar som reducerar gapet. Syftet är att skapa förståelse för läsaren urett nytt perspektiv, där tidigare osynliga strukturer ska träda fram i ljuset av denna förståelse. Föratt kunna skapa förståelsen har vi valt en abduktiv ansats, i vilken ingen enda generell sanningska avslöjas.

I dagens samhälle har kunskap och erfarenhet blivit av allt mer central betydelse. Kunskap genereras av människor, vilket gjort företagen allt mer beroende av att rekrytera rätt medarbetare samt att behålla och utveckla sin personal för att uppnå sina övergripande mål. För att få de anställda att prestera så bör företagen motivera de anställda till rätt beteende. Belöningssystemet är ett av de mest effektiva verktygen som företaget har för att motivera de anställda. Syftet med denna uppsats är att behandla utformningen av belöningar för chefer på mellannivå.