Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv ? En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande.

Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen. Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut. Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mötet mellan eleven, läraren och den rörliga bilden går till i klassrummet. Jag utgick från tre forskningsfrågor som fokuserades på pojkars och flickors medievanor gällande TV och film. Vidare ville jag se hur den rörliga bilden användes i förhållande till det skrivna ordet under svensklektionerna och som sista område ville jag ta reda på vilket förhållningssätt lärarna har till ungdomars fritidskultur med betoning på den rörliga bilden. Metoden bestod i att jag dels gjorde en enkätundersökning samt gruppintervjuer med elever ur båda könen samt två enskilda intervjuer med en kvinnlig och en manlig svensklärare. Resultatet visade att det ungdomar ser på TV under fritiden, och som dominerar deras val av program, styrs av de kommersiella kanalerna vilka betonas av ett utbud av underhållning.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

Denna studie undersöker vilken typ av litteratur som 9 pojkar i årskurs 5 väljer att läsa. Dessutom granskas i studien vilket intresse som finns bland dessa pojkar gällande läsning. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer som gjorts med pojkar från 2 olika klasser på samma skola. Fokus har legat på pojkarnas egna tankar och åsikter utifrån deras perspektiv. I litteraturdelen presenteras litteratur som behandlar pojkars läspreferenser.Övergripande kan sägas att pojkar har ett bristande läsintresse och de läser litteratur som främst utspelar sig utanför sin egen verklighet.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader.Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta.Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur medvetna musiklärare är om jämställdhetsperspektivet i sin undervisning, om det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare och hur lärarna ser på de budskap och värderingar de förmedlar i sin undervisning ur ett jämställdhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes på en skola med hjälp av observationer och kvalitativa intervjuer av berörda lärare. De resultat jag kom fram till var att lärarna, en manlig och kvinnlig, i stort sett behandlade sina elever på ett jämställt sätt. Det förekom tendenser till upprätthållande av traditionella könsmönster, men i liten skala. Av resultaten har jag dragit slutsatsen att jag i princip har fått svar på mina forskningsfrågor, men att det skulle behövas mer forskning på området och i större skala.Music teachers at the upper level of compulsory school - A case study of two teachers in a gender perspectiveThe purpose of this article is to illustrate music teachers awareness of the gender perspective in their teaching, if there are any differencies between male and female teachers and how the teachers think about the messages and values they share with the students in their teaching in a gender perspective.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

Titel: ?Djävulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka den mediala framställningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns någon skillnad i framställningen av dessa? Tanken med vår forskning är att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframställning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser också att Sverige befinner sig i en brytpunkt där vi för första gången har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet år 2010.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

Background: Female representation on boards is an ongoing debate. The European Parliament voted in November 2013 in favour of a proposal that it should be at least 40 percent women on company boards by 2020. Jens Spendrup, president of the Confederation of Swedish Enterprise, was interviewed on Swedish Radio in February 2014 and stated that there are not enough qualified women to recruit to the company boards. The listed companies in Sweden only have 22 percent of women in their company boards and given Jens Spendrup?s statement should they have difficulty reaching up to 40 percent by 2020.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.