Bakgrund: Världshälsoorganisationen beräknar att det finns 140 miljoner könsstympade kvinnor världen över, varav de flesta återfinns i Afrika. I Sverige återfinns 28 000 kvinnor från detta område på grund av flyktingströmmar. Det är viktigt att känna till hur symtomen efter utförd könsstympning kan se ut för att kunna se vilka som behöver stöd eller behandling.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur könstympade kvinnor upplever mötet med vårdpersonal inom sjukvården.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut via olika databaser. Fynden analyserades och sorterades därefter in i fem olika kategorier.Resultat: Resultatet sorterades in i följande kategorier: Kommunikation, Attityder i mötet, Att känna sig annorlunda, Okunskap och Goda erfarenheter.

The aim of this thesis is to study how Denmark and the Danish people has been represented in the Swedish press and which images of them that appears. For this purpose I make use of discourse analysis and discourse theory. By analysing three cases were the debate about the Danish migration policy has been scrutinized in Swedish newspapers I seek to discover different ways of looking at the world. The study concentrates on the descriptions made by journalists and others who contribute to the debate in the media. The results show an image of the Danes as a people reluctant to foreigners and restrictive in their politics.

I en undersökning, gjord av Svenskt Näringsliv under 2007, framkom att tre gånger såmånga företag drivs av män som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika länen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att färre antal kvinnor än män är företagare. Bland kvinnorna ärandelen företagare 5 procent och bland männen 14 procent. I samhället finns idagrådande värderingar om att klassiskt manliga yrken är renhållningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken är frisör, sjuksköterska och sekreterare. Påstora företag är det vanligt förekommande att kvinnor är överrepresenterade påinformations- eller personalavdelningen och män på finansiella avdelningar eller påVD-stolen.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Detta kandidatprojekt har skett på uppdrag av företaget Sund Birsta och har genomförts påChalmers tekniska högskola. Företaget utvecklar, tillverkar och säljer stålverksutrustning till eninternationell marknad. Syftet med projektet har varit att skapa en prototyp av en användarvänligoch lättnavigerad kundportal baserad på Sund Birstas behov.Arbetet inleddes med en förstudie bestående av en litteraturstudie och ett besök hos företaget iSundsvall för att få en förståelse och en bra grund för det fortsatta arbetet. En kravspecifikationtogs fram efter besöket för att få en bra överblick över vad som skulle ingå i prototypen.Implementeringen utfördes enligt extremprogrammeringsmetoden där parprogrammeringanvändes. Det grafiska gränssnittet togs fram med hjälp av mock-ups och ett färgschemaskapades med hjälp av olika webbverktyg.Slutresultatet blev en prototyp implementerad i programmeringsspråket PHP och ramverketCodeIgniter.

Detta kandidatprojekt har skett på uppdrag av företaget Sund Birsta och har genomförts påChalmers tekniska högskola. Företaget utvecklar, tillverkar och säljer stålverksutrustning till eninternationell marknad. Syftet med projektet har varit att skapa en prototyp av en användarvänligoch lättnavigerad kundportal baserad på Sund Birstas behov.Arbetet inleddes med en förstudie bestående av en litteraturstudie och ett besök hos företaget iSundsvall för att få en förståelse och en bra grund för det fortsatta arbetet. En kravspecifikationtogs fram efter besöket för att få en bra överblick över vad som skulle ingå i prototypen.Implementeringen utfördes enligt extremprogrammeringsmetoden där parprogrammeringanvändes. Det grafiska gränssnittet togs fram med hjälp av mock-ups och ett färgschemaskapades med hjälp av olika webbverktyg.Slutresultatet blev en prototyp implementerad i programmeringsspråket PHP och ramverketCodeIgniter.

Detta kandidatprojekt har skett på uppdrag av företaget Sund Birsta och har genomförts påChalmers tekniska högskola. Företaget utvecklar, tillverkar och säljer stålverksutrustning till eninternationell marknad. Syftet med projektet har varit att skapa en prototyp av en användarvänligoch lättnavigerad kundportal baserad på Sund Birstas behov.Arbetet inleddes med en förstudie bestående av en litteraturstudie och ett besök hos företaget iSundsvall för att få en förståelse och en bra grund för det fortsatta arbetet. En kravspecifikationtogs fram efter besöket för att få en bra överblick över vad som skulle ingå i prototypen.Implementeringen utfördes enligt extremprogrammeringsmetoden där parprogrammeringanvändes. Det grafiska gränssnittet togs fram med hjälp av mock-ups och ett färgschemaskapades med hjälp av olika webbverktyg.Slutresultatet blev en prototyp implementerad i programmeringsspråket PHP och ramverketCodeIgniter.

Denna uppsats ska på ett vetenskapligt sätt försöka beskriva vad dokumentärserien ?I en annan del av Köping? framställer. Vilka diskurser synliggörs i programmet och står programmet eventuellt för en förändring i svenskt medieutbud vad det gäller skildring av funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt funktionshindrade barn, kärlek samt sex påvisas diskurser i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktärerna och vad de medverkande representerar i serien.

Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss.

Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten.

Denna uppsats bygger på tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsområdet. Utgångspunkten är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och åsikter kring våld i heterosexuella nära relationer som framställs av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar föreställningar om män och kvinnor som offer och gärningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Detta innebär att jag ser på kunskap som något som skapas i interaktionen mellan människor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och där fokusgrupperna får anses representera en någorlunda verklighetsbaserad sådan.

I have investigated the interaction between man and environment, between my inner reality and a physical place, using a camera as my primary tool. What conceptions do I have and how do they affect how I relate to the outer world? I am not a passive receiver of the surrounding world. Instead I actively (but usually unconsciously) choose what to take in and how I experience it. If we as landscape architects do not reflect upon our conceptions, they will unconsciously affect our decisions. Only when we accept our experiences as subjective, can honest communication take place. By means of literature studies I have connected my own conceptions with different definitions of place: place as enclosure (location, space), place as inner meaning (genius loci) and place as action (the place-creating process).

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Studiens övergripande syfte är att göra en kvalitativ studie om hur transpersoners livsvillkor påverkas av deras könsidentitet, könsuttryck samt heteronormen. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur transpersoner upplever att de blivit bemötta när de passerat som kvinnor och/eller uttryckt en kvinnlig könsidentitet jämfört med när de passerat som män och/eller uttryckt en manlig könsidentitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem självidentifierade transpersoner, varav tre identifierade sig som MtF (Male to female), en som FtM (Female to male) och en som intergender eller genderqueer. Deltagarna rekryterades med hjälp av Internet samt med hjälp av personliga kontakter. Med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier som queerteori har en tematisk analys av insamlad data genomförts, av vilken det framgått att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av heteronormen samt att de blivit bemötta på mycket olika sätt beroende på om de passerat som män eller kvinnor.

Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt.