Syftet med föreliggande uppsats är att analysera Paul Austers roman Leviathan (1992) och visa hur den är ett försök att överbrygga klyftan mellan postmodernismens språkspel och realismens mimesis. Utgångspunkten är att romanen befinner sig mellan dessa två poler. Termen språkspel är sprungen ur den poststrukturalistiska (eller dekonstruktivistiska) uppfattningen om språket som ett ?spel? utan direkt förbindelse med den empiriska verkligheten. Som en motpol till detta ställs mimesistanken, enligt vilken det tvärtom är möjligt för språket att fullständigt framställa en objektiv, sann verklighet..

The purpose of this thesis is to find out how young girls reason about norms and attitudes towards female sexuality. Through a qualitative research approach ten girls in grade 9 has discussed in two focus-groups on what is typically female, the ideal images of the ultimate woman as well as what is considered to be characteristic of female sexuality. The results were analyzed using Tina Mattson's theory of intersectionality, Beverly Skeggs theory of respectability and Göran Burenhults thoughts about biology and sexuality. Some of the main findings are that the girls in the study associate femininity primarily with external attributes and beauty and the ideal image of the woman is beautiful, yet independent. Further they describe different conditions for boys and girls to explore their own sexuality, and also that for girls the risk of being branded a "whore" is ever present.

Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser.Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslärare på gymnasienivå i Luleå kommun. En enkätundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgångspunkt ligger till grund för detta. Enkätundersökningen visade att attityden var neutral lutandes åt det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmänt positiv inställning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde åtminstone delvis spåras till att vissa av respondenterna på enkätundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av någon anledning, mer positiva i intervjusituationen än när de svarade på enkäten. Den positiva inställning som intervjuundersökningen resulterade i stämde väl överens med den tidigare forskning som gjorts på lärare i Sverige.

This bachelor thesis is titled Who is an extremist?  - A qualitative content analysis of the agglutination of right- and left-wing groups and is written by Måns Hoffsten within the discipline of political science. This essay aims to illuminate in which way the Swedish government has tackled extreme forms of left-wing and right-wing activism during the period 1980 ? 2013. By looking at how governmental policy-suggestions and reports concerning extremism are formulated during this period this essay explores when and how the two groups first started to become a part of the same problem-representation and on what premises this is built.

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig själva, sin idrott och sitt eget idrottande. Utifrån en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjälp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades därefter utifrån frågeställningen: vad menar deltagarna utmärker utövandet av roller derby i förhållande till det som de benämner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades därefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhållande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som är förhärskande där. Studiens konklusion blir således en fråga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrågasättande av vad kvinnor får lära sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.

Detta är en socialpsykologisk vinjettstudie med syfte att ta reda på observatörens inställning till att ingripa i en mobbningssituation, där vi tittar på frågeställningarna: Påverkar maktrelationerna mellan mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Påverkar maktrelationen mellan observatören och mobbaren observatörens vilja att ingripa? Påverkar könet på mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Forskningen kring arbetsplatsmobbning är inte lika omfattande som den forskning som finns kring mobbning i skolmiljö. I denna studie använder vi oss av Björks definition av mobbning som är kontinuerliga inkompetensförklaringar. Studien utfördes på 144 personer som arbetar inom vården, eftersom den offentliga sektorn är ett yrkesområde som statistiskt sett drabbas mycket av mobbning. Mobbarens och den mobbades kön och status var de oberoende variablerna och ingripande, acceptans, oro, motivation och allvarlighetsgrad var de beroende variablerna.

Arbetet undersökte vad manliga och kvinnliga spelare föredrar hos en kvinnlig hjälte i ett actionspel. Inledningsvis diskuterades en rad tidigare studier kring genus i spel och annan visuell media. Därefter redogörs begreppen fysionomi och stereotyp för att få en förståelse för hur man kan dra slutsatser kring en karaktär från så lite information som en konceptbild. Därefter redogörs kända kvinnliga fiktiva hjältar från det senaste århundradet från film, spel och annan visuell media.Artefakten som skapades var fyra olika karaktärskoncept av olika kvinnliga hjältar som var baserade på en förundersökning. Förundersökningen bestod av en karaktärsstudie och en kvantitativ enkätundersökning.

Denna studie presenterar ett preliminärt ramverk för analys av lärande i bråk inom ramen för transformationer mellan olika former av representationer. Ramverket används i en empirisk studie där åtta 10-åriga elever genomför uppgifter i bråk, som utvecklats för att utmana dem att reflektera över olika sätt att representera aspekter av begreppet bråk. Ramverket bygger på socialsemiotikens multimodala perspektiv. Analysen belyser hur ramverket hjälper till att strukturera förståelse för samspelet mellan representationer i inlärningen av bråk. Specifikt såg vi hur konkret fysiskt material och gester kompletterar symboliskt representation och talat språk i elevernas lösningar.  .

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken.

The aim of this study is, using the Swedish expression ?kulturtant? (cultured lady) as starting point, to understand how and why women consume the products of the culture industry more eagerly than men. The study is using the concepts put forward by Pierre Bourdieu; fields, capital and habitus. It is a qualitative study based on discussions in focus groups, interviews and material gathered through Google Alerts. In the literature this gap between the sexes with regard to the higher consumption on behalf of women has been referred to as the ?puzzle? of women´s cultural consumption.The empirical results show that the women in the study are well aware of what they want to gain by participating in cultural activities like reading, going to concerts, watching plays or going to the movies.

The purpose of this study is to establish whether or not there is a connection between a highincidence of computer gaming and English proficiency in Swedish 9th-graders. The study also takescomputer game genres into account, attempting to see if there is a link between frequent playing ofcertain genres and high English grades.According to this study, there is a clear correlation between the gaming habits of Swedish 9thgradersand the grades they receive in English, with a higher frequency of gaming corresponding toa higher grade. The study also suggests that the Strategy, MMO (Massively Multiplayer Online) andCRPG (Computer Role-Playing Game) genres have a higher representation amongst students withgood grades in English..

Den här uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) där jag ställer frågan om den identitet som uttrycks hos dem är subversiva. För att ta reda på detta användes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter går att tolkas som subversiva då de använder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, både från det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..