Inom polisen finns det åtgärdsplaner för alla möjliga situationer. Vi blev nyfikna på om det även fanns en nationell åtgärdsplan för polisen gällande blodsmittotillbud. Vi ville samtidigt undersöka om det fanns för myndigheterna lokala åtgärdsplaner för blodsmittotillbud, samt om det mellan myndigheterna skiljde sig åt mellan åtgärdsplanerna. Vi ville även jämföra de polisära åtgärdsplanerna mot sjukvårdens för att se om det fanns stora skillnader dem emellan. Vi jämförde även preventiva åtgärder hos polismyndigheterna samt vid polis- och sjukvårdsutbildningarna.

Sweden, being a multicultural society, has an increased need for transcultural care. The purpose of this literature review is to provide, through Madeleine Leinger's Culture Care-theory and her Sunrise model, a greater knowledge to nurses and to other professions within the health care units in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. The result is based upon two scientific dissertations and nine scientific studies. It emerged mainly the etic (outsider) perspective. To underline the emic (insider) perspective, pure literature and fiction have been used.

Bakgrund och problemformulering: Vi lever i ett allt mer mångkulturellt samhälle och detta syns även inom hälso-och sjukvården. Det finns mycket forskning som visar på vikten av en bred kulturell kompetens hos vårdpersonal. Sedans början av 90 talet har allt fler invandrat från länder där kvinnlig könsstympning praktiserats. Kvinnlig könsstympning innefattar bortagande eller skada av det yttre kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl. Det finns inga hälsovinster med ingreppet och det kan leda till en rad både kort och långsiktiga komplikationer.

Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen itetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant frånde tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan somställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kankopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmaredet ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigareforskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanenskoppling till kön.

Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vålds och vapenanvändning. Arbetet visar också principer en polisman måste ta ställning till i situationer som innebär eller kan innebära våldsanvändning av något slag. I arbetet berättar vi om de vapen en polis bär med sig under normal tjänsteutövning och en del av de förstärkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgång till (och hur dessa ska användas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvändning Det är många lagar, förordningar och föreskrifter, såväl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hänsyn till innan en polis verkar mot någon med våld. Svårast av allt blir våldsanvändningen i förhållandet till skjutkungörelsen som på ett svårtolkat sätt ger en polisman rätt att i vissa lägen verka med sitt skjutvapen.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp då kvinnans klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 länder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att människor från andra länder med annorlunda seder och traditioner bosätter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter människor med annan härkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom västerländsk vård efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde på sex biografier där kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vården i västvärlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vården.Slutsats: De krävs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete..

[Saknas].

Bakgrund: Varje år könsstympas fler än 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor går så långt tillbaka i historien att ingen historiker i dagsläget kan säga exakt hur, var och varför denna sedvänja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal länder. Ingreppet sker ofta utan smärtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige är kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gäller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges gränser eller utanför.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta är inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla världens länder och lagstiftning saknas således.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att en polisman skall ha möjlighet att erhålla brottsskadeersättning för kränkning från Brottsoffermyndigheten då han eller hon utsatts för våld och eller hot i tjänsten. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns några brister i gällande lagstiftning och praxis när det gäller brottsskadeersättning. Vidare är ett syfte med uppsatsen att tydliggöra vilket försäkringsskydd en polisman har samt vilka skadetyper/skadestånd som de försäkringarna täcker. Poliser har ett bra försäkringsskydd då det handlar om ersättning för sveda och värk samt lyte och men. Vi tycker dock att det vore en god idé att se över möjligheterna till en heltäckande försäkring för polismän, som är helt skild från skadeståndsrättslig praxis.

Detta arbete behandlar polisens möjlighet att använda sig av förenklad förundersökning enligt Rättegångsbalken 23:22. Arbetet belyser även om ett mer frekvent användande av förenklade förundersökningar skulle underlätta polisens utredande verksamhet när det rör sig om enklare brott. I arbetet ställs också frågan: ?Varför förenklade förundersökningar inte används i större utsträckning?? Svaret blev inte bristen på straffprocessuella tvångsmedel utan som JO påpekat: ?svensk polis har bristfälliga juridiska kunskaper som skulle kunna medföra att rättssäkerheten drabbas om man inte är tillräckligt försiktig?. Det är därför, enligt min uppfattning viktigt att detta problem belyses och åtgärdas så fort som möjligt d.v.s.

Vi gjorde en fördjupning inom området akutsjukvård. Vi ansåg att detta är ett väldigt primärt och viktigt område som vi väntas kunna hantera inom vår framtida yrkesroll som polis. Syftet med detta arbete var att få ett komplement till den utbildning i akutsjukvård som vi fått under tiden på polisutbildningen. Vi fick en god bild av hur hanteringen av skador som ambulanspersonal samt poliser anser vara viktiga att kunna hantera som utexaminerad polisaspirant. Metoden som vi använde oss av bestod i intervju med ambulanspersonal, poliser samt polisstudenter.

Det finns inte många kvinnliga huvudpersoner inom sf?spel. Undersökningens resultat är tänkt att ge en inblick i vilka egenskaper som föredras vid val av en kvinnlig karaktär för ett sf?spel. Utifrån en genrestudie av science fiction skapades tre egenskapsgrupper: könsneutral, sexualiserad och aktiv.