Vår utgångspunkt är att de attityder som finns gentemot jämställdhetsarbete på en arbetsplats i hög grad bestämmer hur väl arbetet fungerar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka attityderna i offentliga organisationer för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med att nå jämställdhet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i demokratiteori och alla människors lika värde, vilket motiverar det feministiska projektet genom att se jämställdhet som en demokratisk rättighet. Feministisk organisationsteori lägger grunden för studiens analys. För att ta reda på attityderna har vi genomfört en enkätundersökning inom skola och polis då vi menar att dessa institutioner har ett viktigt demokratiskt ansvar.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Något som alltid uppmärksammas i media och hos allmänhet är då polisen brukat sitt skjutvapen i tjänsten. Vi uppmärksammade att svensk polis rätt att använda skjutvapen skiljer sig från sina finska kollegors vilket gjorde oss intresserade av att titta närmare på detta. Det vi reagerade på var att det som reglerar polisens rätt att använda skjutvapen i Sverige är väldigt gammalt i jämförelse med den finska motsvarigheten som ständigt har uppdaterats. Det vi valt att undersöka är vad som reglerar polisens rätt att skjuta samt hur skjutvapenanvändningen och den efterföljande dokumentationen ser ut i dessa båda länder. Vi har gjort en sammanställning av vissa likheter och skillnader som finns mellan svensk och finsk polis vad gäller skjutvapenanvändning.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete..

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Female genital mutilation is an ancient custom, practiced mainly in African countries. For several years, Africans has immigrated to Sweden and many of the women are genitally mutilated or circumcised. The aim of this study was to bring some clarity to the attitudes and experiences regarding female genital mutilation among those who are affected. Articles for this literature review were searched for in international databases, and in the university library database. The outcome of this study shows that health care staff is in need of greater knowledge about this custom, in order to be able to handle the situation appropriately.

Denna studie handlar om att diskutera förhållandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa är skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. Vår studie fokuserar sig på heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, då vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gällande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. Utifrån detta diskuterar vi hur informanterna förhåller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhåller sig till dessa två normativa identiteter.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Många kvinnor som får diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp på sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet måste avlägsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrån kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förändrad kropp och att få en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att få stöd och känna rädsla i sin relation.

Förmågan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förändringar betonas i allt högre utsträckning. Mot bakgrund av detta och på grund av vårt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att få förståelse för om och, i så fall, hur en organisations förändringsarbete påverkas om det är en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har använt oss av befintlig teori inom ledarskap och förändring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes på två företag där två av personerna har en kvinnlig ledara och de andra två en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt ledarskap vid förändring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervägande..

Syftet med rapporten är att undersöka hur närpolisreformen har påverkat polisarbetet i glesbygden och samtidigt ge en inblick i hur polisen arbetar i Västernorrlands glesbygd samt vad det finns för brottslighet. Inledningskapitlet tar upp närpolisreformen samt samarbetet mellan polisområdena i glesbygden. Under teorikapitlet som följer ges en närmare inblick i förarbetet till närpolisreformen, en sammanfattning av närpolisreformen samt en jämförelse mellan anmälda brott i stadsmiljö och glesbygdsmiljö. I resultat delen intervjuas poliser i yttre samt inre tjänst som ger sin bild av hur närpolisreformen påverkade polisen i glesbygd samt hur samarbetet mellan glesbygdsområden fungerar och hur det är att arbeta som polis i glesbygd. I det avslutande kapitlet diskuteras bl.a.

I min uppsats har jag valt att beskriva vårdkedjan för missbrukare i Umeå och hur man som enskild polis Kanske kan göra en skillnad och till vis del främja samarbetet mellan framför allt vård och polis. I Umeå faller fler och fler missbrukare mellan stolarna och får inte den hjälp dom behöver. Missbruket bara ökar och går längre och längre ner i åldrarna det finns 19/20 åriga flickor som går på Benzo, Heroin och Amfetamin. I Umeå finns det inte längre något riktigt bra ställe för avgiftning som är grunden i missbruksvården, eftersom dom flesta behandlingar öppna och slutna inte har möjlighet att avgifta missbrukare. Efter nerläggningen av beroendepsyk finns nu bara allmänpsyk att tillgå för avgiftning..

Denna rapport undersöker vad som händer när en polis har tvingats använda sitt tjänstevapen i nödvärn, nöd eller med laga befogenhet. I bakgrunden presenteras statistik om hur ofta och mot vad poliser i Sverige skjuter och när enligt lagstiftningen en polis har rätt att skjuta. Vidare presenterar rapporten de olika studier som gjorts på poliser som skjutit i tjänsten, vilka psykiska reaktioner de har upplevt. Rapporten presenterar de krav som Polismyndigheterna har för att utreda dessa händelser samt hur de ska hjälpa och stötta den enskilda polismannen. För att kontrollera hur omhändertagandet och utredning upplevs redovisas tre intervjuer med poliser som skjutit i tjänsten.

Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.