Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor.Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan.Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer:Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut?Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara:Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper?Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande?Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön?Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat?Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt.

Detta arbete handlar om DAMP/ADHD. Bakgrunden till arbetet är att jag har den uppfattningen att människor med den diagnosen relativt ofta kommer i kontakt med polisen. Syftet är att ta reda på om människor med DAMP/ADHD har en högre benägenhet att bli kriminella. Jag vill också skapa kunskap och förståelse kring bemötande i samband med dessa människor. Jag har använt mig av en metod baserad på litteraturstudier.

Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rådet och samarbetet med polisen i Skellefteå Kommun. Jag har även belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp några teorier om hur man ska få ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nära samarbete med polis, socialtjänst och övriga myndigheter kan man komma långt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har använt mig av den nationella rapporten ?allas vårt ansvar? som man jobbar efter i Skellefteå.

Denna uppsats är skapad i syfte att ta reda på vilken instans en kompanichef vänder sig till då ett brott har uppstått på dennes förband, vänder de sig till civil polis eller militärpolis? För att få en större förståelse i dessa val får man även beskrivit varför de väljer att agera så som de gör.I arbetet får läsaren en insikt i vad en brottsutredning är samt vad som krävs för att genomföra en. Vidare efter att läsaren uppnått en förståelse så kommer ett intervjuunderlag ställt utifrån kompanichefers svar på frågor att presenteras. Efter att intervjuerna redovisats kan läsaren läsa tre hypoteser som i slutet av arbetet skall prövas i syfte att verifieras eller falsifieras..

Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den ?ideala anställda? ? den anställningsbara.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i åldern 16-20 år i Östersunds kommun förhåller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på en enkät och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att droger används i deras omgivning och närhet. Det finns också brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvändning.

Grooming innebär att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 år, i syftet att få till stånd en sexuell kontakt med barnet. Detta är sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och ännu ingen utvärdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken. Vårt syfte med uppsatsen är att belysa nuvarande kunskapsläge i Sverige. Vi har valt att jämföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de båda länderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vår studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sätt att arbeta preventivt mot brottet än i Sverige.

Det finns en låg grad av mångfald i svenska börsbolagsstyrelser. Enligt omfattande studierförbättrar ökad mångfald en grupps kreativitet och prestation. Syftet med studien är attanalysera hur mångfaldsmåtten åldersspridning och kvinnonärvaro i svenskabörsbolagsstyrelser kan påverka vd:s position, eftersom grunden för ett framgångsriktjämställdhetsarbete ligger i ett företags ledningsgrupp med vd som främsta representant.Studien inkluderar samtliga kvinnor som varit vd:ar på börserna Nasdaq OMX Stockholmoch NGM Equity och en jämförelsegrupp av manliga vd:ar som haft förtroendeperioderunder liknande omständigheter som kvinnorna. Resultatet visar ett samband mellan kvinnligstyrelsenärvaro och förlängd förtroendeperiod för vd:ar, i synnerhet för de kvinnligavd:arna..

Attityder påverkar vår informationshantering, vårt omdöme och vårt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna poliser, kriminalvårdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Två-vägs variansanalyser användes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive låg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anställning (kriminalvårdare, poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna.

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lärande i specifika situationer ser ut, där konflikthantering får statuera exempel. För ökad förståelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom området samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som används innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien är gjord med kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrån deras befattningar inom poliskåren.

Studiens huvudsakliga syfte är att visa hur "sex är rasialiserat och ras är sexualiserat" (Nagel 2003) utifrån queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt välfärdsdokument. Analysen klarlägger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, genus och etnicitet är oskiljbara i framställningar som förespråkar sexuell hälsa i Malmö stad.Metoden är genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext där uppfattningar om sexuell hälsa och välfärdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sådan bakgrundsöversikt syftar till att vägleda läsaren till att få förståelse för de lokala utgångspunkter som präglat studiens och materialets tillkomst..

Maria Kungsman: Rockrebeller. En kvalitativ studie av ett musikprojekts betydelse för fyra unga tjejers socialisation till att utöva rockmusik. Uppsala: Musikvetenskap vt 2004 60 p.Syftet med studien är att visa i vilka avseenden ett lokalt musikprojekt som riktar sig till unga tjejer kan tänkas underlätta och stödja unga kvinnors socialisation och initiativ till att spela rockmusik. Undersökningen innehåller ett antal kärnfrågor. En av dessa berör varför projektets kvinnliga deltagare har anslutit sig till projektet samt på vilka sätt verksamheten har hjälpt dem.

Barnens bästa ska enligt Konventionen om barnets rättigheter alltid sättas i främsta rummet.Syftet med denna rapport är att reda ut på vilket sätt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat två poliser samt tagit del av litteratur och övriga källor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att både Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ämnetär viktigt och ska efterföljas men att det ännu inte finns tydligt uppställda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. Vår egen slutsats av rapporten är bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgängliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rättigheter på bästa sätt ska kunnatillgodoses..