Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster. Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna. Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Kvinnor behöver ett eget rum för att kunna utvecklas till individer eftersom det är först då de kan bli jämställda med mannen. Kvinnors särorganisering har alltid väckt olika starkt motstånd från samhället beroende på vilka frågor och ämnen kvinnor väljer att grunda sin organisering på. Uppsatsen syftar till att beskriva en legitim form av kvinnlig särorganisering som ges i form av en kvinnokurs på en folkhögskola.Kvinnokursen ger möjlighet för kvinnor att träffa andra kvinnor och utvecklas tillsammans, men inom ramarna för statlig reglering.På vilket sätt denna kvinnliga frigörelse sker samt vad har den för betydelse för kvinnorna som går på kursen sätts i relation till hur staten motiverar och reglerar detta kvinnliga utrymme. Den analys som ligger till grund för besvarandet av frågeställningarna sätts i relation till teorier som behandlar faktorer som individ, makt och demokrati.Analysen visar på hur statens osynliggörande av kön och den icke förekommande diskussionen om maktrelationer blir till en förutsättning för detta kvinnorum och för kvinnors empowerment..

Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet.

Den manliga brottslingen är normen i samhället och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jämförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jämförelsen har fallet Bobby valts, där Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet på pojken. Vidare jämförs om det finns några skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvällstining.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar läns landskommuners kommunalfullmäktige från 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor är representerade i länets kommunalfullmäktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmäktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i både antal kvinnor och antal kommunalfullmäktige med kvinnlig representation under perioden. Länet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen är ungefär densamma i relativa termer. Närläsningen av protokoll visar att kvinnor främst omnämns vid frånvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val.

Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som är i behov av hjälp inom vården. I ett pågående projekt på Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rättpsykiatriska patienter i öppenvård. En långsiktig målsättning är att reducera antalet våldsincidenter som inträffar i sammanhang där denna patientgrupp är inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för användning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovärdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar är den fråga vi ställt oss och syftet är att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sätt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pådrivande stilen, den vänliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kännetecknas av olika egenskaper och baserat på tidigare forskning om skillnader mellan män och kvinnor i sitt sätt att vara och uttrycka sig, har vi skapat två hypoteser som klassar män och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första säger att män främst hör till stilen pådrivare och till viss del den analytiska och den andra säger att kvinnor främst hör till den vänliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjälp av en kvantitativ metod.