Sökresultat:
580 Uppsatser om Kvinnlig omskärelse - Sida 38 av 39
Externa mentorsprogram - För kvinnor som vill avancera i karriÀren?
SammanfattningProblemdiskussion: Inom omrÄdet ledarskap sÄ domineras de högre positionerna av mÀnnen, och har sÄ alltid gjort. Kvinnorna som vill avancera stöter pÄ fler svÄrigheter Àn mÀn, och detta fenomen har sedan 1986 benÀmnts The Glass Ceiling ? dÄ begreppet först dök upp i Wall Street Journal. Kvinnor verkar alltsÄ slÄ emot ett glastak pÄ sin vÀg mot toppen, som hindrar dem frÄn avancemang. För att överbygga hindren har en del olika lösningar föreslagits i befintlig forskning, och vi har valt att fördjupa oss i Àmnet externt mentorskap.
Sociala nÀtverk : En betydande faktor i kvinnors karriÀrklÀttrande
Det har i alla tider förekommit diskussioner gÀllande skillnader pÄ mÀns och kvinnors egenskaper som ledare. Det pÄstÄs Àn idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig frÄn varandra sett utifrÄn individernas beteenden.Studier visar pÄ att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara fÄr slÄss mot karriÀrlystna mÀn, utan Àven mot stor del av den forskning som bedrivits inom omrÄdet som i mÄnga fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen Àr. Detta leder mÄnga gÄnger till att kvinnor tvivlar pÄ sin roll som ledare och dÀrmed kÀnner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriÀrer som hÄller kvinnor tillbaka i karriÀren och en sÄdan benÀmns som s.k. glastak i flera sammanhang.
Genusstrukturer i barnbokens vÀrld : En studie av bilderbokens genusframstÀllning under 1970-talet och idag
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur könsmönster och genus skildras i ett urval av Ätta böcker skrivna av de mest populÀra svenska barnbokförfattarna enligt Barnboksinstitutet i Stockholm. Jag har valt att avgrÀnsa mig till barnböcker skriva under 1970-talet samt 2000-talet. Jag ska Àven undersöka hur de utvalda barnböckerna frÄn respektive decennium Äterspeglar det rÄdande samhÀllet ur ett könsperspektiv. Materialet jag anvÀnder mig av Àr barnlitteraturen till den empiriska undersökningen, tidigare forskning inom samma Àmne samt böcker skriva av genusforskare till min teoretiska utgÄngspunkt. Jag har tre teorier som jag anvÀnder mig av i studien, Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Helena Josefsons teori om social konstruktion och Maria Nikolajevas teori om genusstereotyper.
UTVECKLING AV EXKLUSIV KLĂDKAMMARE OCH FĂRVARINGSLĂSNING FĂR PRIVATHEM
Designingenjörsstudenten Matilda KÀlström har pÄ Tibroköks uppdrag utvecklat ett sortiment för walk-in-closets dÀr mÄlgruppen för projektet Àr företagets befintliga kundkrets. Under projektets gÄng har en grundlÀggande förstudie gjorts för att bland annat ta reda pÄ projektets förutsÀttningar, kartlÀgga konkurrenter och ta reda pÄ vad kunder har för krav och önskemÄl. Exempel pÄ krav och önskemÄl frÄn kundernas sida var att produkten skall ge en överblick över innehÄllet och samla all klÀdvÄrd pÄ ett gemensamt stÀlle.  En litteraturstudie gjordes dÀr det lÀstes om förvaring, mÀnniskans relation till hemmet och om arkitektur. Information som framkom var bland annat att det Àr vÀldigt viktigt för mÀnniskan att kunna utforma sitt hem efter egna behov och en bra riktlinje att strukturera förvaring pÄ Àr efter var pÄ kroppen klÀderna anvÀnds.En central del i projektet Àr Kansei Engineering, vilket Àr ett koncept för att koppla mÀnniskor uppfattningar till produkters utformning.
Roten till det onda : en studie i hÀxmotiv, kvinnlig sexualitet, husmoderlighet och moderlighet i Ulla Isakssons historiska roman Dit du icke vill
Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.
Att periodisera i bostadsrÀttsföreningar - normer och praxis
Bakgrund och problem: I Sverige bor nÀstan var femte person i en bostadsrÀttslÀgenhet. Trots detta Àr kunskapen om vad det innebÀr att vara bostadsrÀttshavare mÄnga gÄnger brist-fÀllig hos gemene man. Som bostadsrÀttshavare Àr men ocksÄ delÀgare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte Àr att Àga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebÀr boendeformen bÄde frihet och stora möjligheter men det finns ocksÄ risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar nÄgra av de redovisningsfenomenen som uppstÄr i en bostads-rÀttsförening. UtgÄngspunkten Àr sjÀlva bostadsrÀttsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus Àr förstÄelse och olika kommunikativa aspekter pÄ den ekonomiska redovisning-en.
Ledare inom polisen ? En kvalitativ studie om manligt och kvinnligt ledarskap
I takt med samhÀllets utveckling blir vi allt mer jÀmstÀllda och i samband med jÀmstÀlldhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jÀmlika. Det som en gÄng i tiden var kvinnogöra Àr idag nÄgot bÄde mÀn och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar dÀrför Àven den hierarkiska ordningen förÀndras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare Àr idag enbart en ledare och inte som den en gÄng var, en man.Vi har sedan lÀnge tillbaka fÄtt lÀra oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.
Klassrumsinteraktion pÄ högstadiet-Àr lyssnandet en svÄrfÄngad fÀrdighet?
Detta examensarbete studerar lyssnandet pÄ högstadiet i en skola i en medelstor kommun i Sverige. Arbetets syfte har varit att undersöka hur lÀrare och elever nÄr fram till varandra i klassrummet. Empirin samlades in pÄ en multikulturell skola utifrÄn tre syftesfrÄgor som behandlade lÀrarens ledarskap, elevernas uppmÀrksamhet pÄ lÀraren samt lÀrarens uppföljning av elevernas eget arbete, i klassrummet. TillvÀgagÄngssÀttet för insamling av empirin utgjordes av en etnografisk ansats som inbegrep dels strukturerade observationer av elever och lÀrare i klassrummet, dels semistruktrurerade, kvalitativa intervjuer och samtal med berörd lÀrare. Informanterna bestod av sammanlagt fyra klasser i Ärskurs sju och Ätta samt deras respektive lÀrare, tvÄ kvinnor och en man med vardera cirka tio Ärs erfarenhet som lÀrare pÄ högstadiet.
SÄngrösten - skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig sÄngröst i ett pedagogiskt perspektiv
The singing-voice ? Differences and similarities between male and female singing-voices in a pedagogical perspectiveThe primary purpose of the present study is to create a basis for a deeper understanding of the male singing-voice. Within the above purpose the present study also aims at comparing differences and similarities between the male and the female singing-voice, and examining possible pedagogical differences in teaching male and female singing students.The study is partly a literature study where existing studies in the field of the singing-voice are examined, in which the male singing-voice is described in relation to the female one. The study also comprises an interview study where four professional singing-teachers, two male and two female, are being interviewed according to an interview guide (see appendix A) focusing on pedagogical aspects of the male and the female singing-voice.The results of the study show that the anatomical functions of the singing-voice are the same whether you are male or female. This also holds true for the basic singing-technique which is the same for both sexes.
Arbetskravsprofil och kapacitetsanalys inom kvinnlig truppgymnastik
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelÄg nÄgon skillnad mellan tvÄ elitlag med avseende pÄ fysisk kapacitet. FrÄgestÀllningar: Vilka fysiska krav stÀlls pÄ kvinnliga truppgymnaster under trÀning och tÀvling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster frÄn tvÄ olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvÀrdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthÄllighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. BÄda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera Är, det ena laget har vunnit flera SM-tÀvlingar och tÀvlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig pÄ tredje till sjÀtte plats pÄ SM.
Hon drog upp en lax och Bobby sydde en sidenklÀnning : Hur medveten Àr man om ett genusperspektiv i kurslitteraturen?
Sammanfattning:Uppsatsen bestÄr av tvÄ kvantitativa berÀkningar gjorda i sex grammatikböcker ur kurslitteraturen vid Institutionen för nordiska sprÄk, LU. Den första berÀkningen utgörs av antalet subjekt i exempelmeningarna med manlig respektive kvinnlig referent. Den andra berÀkningen utgörs av de semantiska roller som dessa subjekt innehar i exempelmeningarna. Syftet Àr att utröna om mÀn representeras oftare Àn kvinnor i exempelmeningarna, om de Àr mer aktiva och om mÀn generaliseras till "mÀnniskor". Min hypotes var att finna att mÀn representeras oftare Àn kvinnor, men att det förÀndras över tid, nÄgot som ocksÄ infriades till viss del.Den kvantitativa berÀkningen har sedan analyserats kvalitativt med hjÀlp av en feministisk sprÄkteori för att utröna bakomliggande orsaker till skillnader mellan representationen av mÀn respektive kvinnor.
Rum för barn
Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.
?IÂŽd like to see you in a silk dress so I could tear it off you? : En studie kring representation av genus och sexualitet i serien Game Of Thrones
AbstraktSyftet med denna uppsats Àr att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig Ät mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehÄllet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas ocksÄ i uppsatsen.Vi identifierar i vÄr analys ett antal karaktÀrer och nio motiverade sex-scener. Specifikt Àr dessa sex-scener bÀrande för bÄde handling och syfte.
Esther Ellqvist, kvinna och konstnÀr kring sekelskiftet 1900
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att ansvara för omvÄrdnaden. : Intervjuer med fenomenologisk ansats
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.