SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Mellan år 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands län tillhörde de län som förlorade flest invånare till följd av emigrationen. Halmstad var länets enda industrialiserade ort, tillika länets residensstad.Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen från Halmstad gick även i stor omfattning till vårt grannland Danmark och, i någon mån till Tyskland.Syftet med denna studie är att studera kvinnornas utrikes migration, med utgångspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sällskap de migrerade, och i vilken utsträckning de migrerade. Resultaten kompareras även med manlig utrikes migration. Materialet som används är till största del primärmaterial från Halmstads församlings in och utflyttningslängder.Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslängder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det främst var ensamstående unga kvinnor ur det sociala lägre skikten som migrerade.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StåhlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden.

David LaChapelle gör bilder som ofta är ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta föreställer mer eller mindre avklädda kvinnor och män i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hävda att även männen är utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framställningen av kvinnligt och manligt är själva grunden för denna uppsats.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå.? Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik?? Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna?? Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser?? På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar?MetodStudien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år.ResultatResultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling.

De senaste årtiondena har flyktingströmmar från länder som praktiserar kvinnlig könsstympning (FGM) kommit till länder i västvärlden. I mötet med den nya vården riskerar kvinnorna att få fel diagnos, omvårdnad och bemötande. Syftet var att belysa könsstympade kvinnors möte med vården i västvärlden, utifrån följande frågeställningar: hur erfar kvinnorna mötet med vårdpersonalen? Hur erfar vårdpersonalen mötet med kvinnor som genomgått FGM? Studien genomfördes som en litteraturstudie, baserad på 15 artiklar av kvalitativ design. Analysen resulterade i sju teman utifrån de två frågeställningarna.

Syftet är att undersöka hur kampen för allmän och lika rösträtt framställts i svenska läroböcker från början av 1900-talet fram till idag. Med hjälp av läroboksanalys har nio stycken läroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja någon förändring hur läroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vägen till kvinnlig rösträtt och om några av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jämställdhetsbegrepp. Resultatet av läroboksanalysen har visat att läroböcker framställer den kvinnliga rösträtten som något positivt, då det medför till ?äntligen demokrati i Sverige?, dock förmedlar inga av läroboksförfattare vad som händer efter rösträtten.

Studien jämför tv-serierna Girls och Entourage utifrån homosocialitet och samkönad vänskap, det vill säga bromance och womance som det i studien refereras till. Syftet var att undersöka om framställningen av homosocialitet och homosociala band såg olika ut, samt om detta stämde överens med tidigare studier och generella uppfattningar av homosocialitet i såväl mellanmänskliga relationer som i populärkulturen. Homosocialitet beskrivs som prefererade och uppskattade vänskapsrelationer mellan personer av samma kön. Homosocialitet och homosociala normer ligger därför till grund för könssegregering och exkluderandet av kvinnor genom att män tenderar att intressera sig för, välja och bekräfta andra män. Ju starkare homosociala band mellan män desto starkare är deras traditionella genusordning, tvärtom är kvinnans traditionella genusordning starkare om hennes homosociala band är svaga.

Arbetet med textilier går som en röd tråd genom kvinnors historia, och den textila kunskapen ingår i kvinnlig tradition och kvinnlig kultur.Vadstena med omnejd har under århundraden varit centrum för knyppling. Här knypplade man inte bara för husbehov, utan försäljning av knypplade alster utgjorde ofta ett viktigt bidrag till hushållet. Knyppling och knypplad spets kan främst förknippas med tre områden. Här återfinns själva knypplingen och knypplerskorna, försäljningen via förläggare och spetsgångare, och till sist de som köpte alstren.Knyppling har både en kulturell och social historia. Det finns mycket litet dokumenterat kring de kvinnor som producerade knypplade spetsar.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .