Sökresultat:
438 Uppsatser om Kvinnlig förebild - Sida 5 av 30
Kvinnliga ledare bemöter svÄrförÀndrad kultur med genomslagskraft : Utmaningar för kvinnliga ledare i mansdominerade branscher med fokus pÄ estetisk och social kompetens
Det anses idag vara svÄrt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror pÄ att normen i samhÀllet innebÀr att mÀn Àr mest lÀmpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara prÀglade av den mansdominerade kulturen som existerar och pÄstÄs bli mer osÀkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, dÄ det finns informella nÀtverk som kvinnorna inte har tillgÄng till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte Àr förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlÀtta vÀgen upp i karriÀren.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.
Kompetensöverföring vid en generationsvÀxling
Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mÀngden kvinnor ska öka inom kÄren eftersom att de fortfarande Àr underrepresenterade. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kvinnliga poliser i anseende med att de Àr just kvinnor, upplever att de bemöts av allmÀnheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgÄtt frÄn litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som nÄgot problemskapande.
Idrott och hÀlsa i en Ättondeklass : Aktivitetsgrad mÀtt med stegrÀknare och synen pÄ lektionsinnehÄll urett genusperspektiv
Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hÀlsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg Àn flickorna. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga skillnaderna gÀllande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hÀlsa. Vidare finner vi det ocksÄ intressant att se vad mÄlpopulationen har för Äsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehÄll. MÄlpopulationen bestÄr av en Ättondeklass med 32 elever i sydvÀstra Sverige.
Landskommunens beslutsfattande kvinnor : Om kvinnors representation i kommunalfullmÀktige ochförekomst i fullmÀktigeprotokoll i Kalmar lÀnslandskommuner 1939-1951
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar lÀns landskommuners kommunalfullmÀktige frÄn 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor Àr representerade i lÀnets kommunalfullmÀktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmÀktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i bÄde antal kvinnor och antal kommunalfullmÀktige med kvinnlig representation under perioden. LÀnet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen Àr ungefÀr densamma i relativa termer. NÀrlÀsningen av protokoll visar att kvinnor frÀmst omnÀmns vid frÄnvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val.
Förtroende för en talande dator? : röstval till ett automatiskt telefonstöd Ät rÀttspsykiatriska patienter i öppenvÄrd
Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som Àr i behov av hjÀlp inom vÄrden. I ett pÄgÄende projekt pÄ Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rÀttpsykiatriska patienter i öppenvÄrd. En lÄngsiktig mÄlsÀttning Àr att reducera antalet vÄldsincidenter som intrÀffar i sammanhang dÀr denna patientgrupp Àr inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för anvÀndning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovÀrdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare.
HÀlsofrÀmjande insatser, psykosociala faktorer och hÀlsa bland kvinnlig tandvÄrdspersonal i FolktandvÄrden
Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och pÄverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohÀlsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvÀr. Den viktigaste komponenten i ÄterstÀllning av balansen Àr tid för ÄterhÀmtning.
Cyberislam : muslimernas plats i rummet
Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.
Pappa i praktiken : diskurser om faderskap och förÀldraledighet
Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.
Den manliga pÄdrivaren och den vÀnliga kvinnan? ?skillnader mellan manlig och kvinnlig kommunikationsstil
Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar Àr den frÄga vi stÀllt oss och syftet Àr att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sÀtt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pÄdrivande stilen, den vÀnliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kÀnnetecknas av olika egenskaper och baserat pÄ tidigare forskning om skillnader mellan mÀn och kvinnor i sitt sÀtt att vara och uttrycka sig, har vi skapat tvÄ hypoteser som klassar mÀn och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första sÀger att mÀn frÀmst hör till stilen pÄdrivare och till viss del den analytiska och den andra sÀger att kvinnor frÀmst hör till den vÀnliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjÀlp av en kvantitativ metod.
Femininitet som maktmedel? : undersökning av hur feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet
Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.
Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner
I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.
Att skriva om det som ingen talar om - En undersökning av de tabubelagda Àmnena i Maria Sandels Droppar i folkhavet
BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.
Kvinnlig ledarskapsidentitet ? en diskusanalys
Den allmÀnna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsÀttning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt frÄn bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som Àr kvinnligt överhuvudtaget, stÀlls det ofta i relation till manligt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jÀmföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affÀrstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnÀmnts till Ärets mÀktigaste affÀrskvinna.
Inför Gud Àr könen jÀmstÀllda? - En kvalitativ studie om kvinnliga prÀsters Äsikter gÀllande jÀmstÀlldhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad
Studiens syfte Àr att belysa kvinnliga prÀsters syn pÄ jÀmstÀlldhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad. Hur kvinnliga prÀster kÀnner att deras position Àr stÀlld och om de pÄ nÄgot sÀtt mÄste inta specifika roller för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor. FrÄgestÀllningar lyder: ?Hur ser kvinnliga prÀster pÄ jÀmstÀlldhet inom kyrkan i Malmö stad?? och ?Anser de kvinnliga prÀsterna att de mÄste inta en viss roll jÀmfört med deras manliga kollegor??Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Studiens resultat visar att inom Svenska kyrkan i Malmö stad anser kvinnliga prÀster att jÀmstÀlldheten i arbetet uppnÄtts till en viss del. Av intervjuerna framgÄr att man som kvinnlig prÀsternas Äsikter anser dem att man som kvinnlig prÀst inte mÄste inta en specifik roll för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor, dock finns en kÀnsla av att man sÀrskilt mÄste visa att man kan genomföra arbetet pÄ samma nivÄ som de manliga prÀsterna..
Brad Pitt, Chanels nya No.1 : - En undersökning av ambassadörens trovĂ€rdighet, attraktivitet, expertis och dess samband till annons- och varumĂ€rkesattityd för Chanel No. 5Â
Forskningen kring marknadsföring med kÀndisar har fokuserat pÄ hur företag vÀljer den lÀmpligaste endorsern för just sitt varumÀrke och hur associationerna mellan produkten och kÀndisen spelar in pÄ annonseffekter. Det har visats i flera studier att konsumenternas uppfattning av kÀndisen som person Äterspeglas i betraktarens annonsattityd och varumÀrkesattityd. Vi har valt att fokusera vÄr uppsats pÄ effekterna av marknadsföringen av kvinnoparfymen Chanel No. 5 och jÀmfört konsumenternas uppfattning för en manlig respektive en kvinnlig ambassadör.Studien Àr uppdelad i tvÄ enkÀter dÀr vi med kvantitativa metoder undersöker tvÄ olika ambassadörersom marknadsfört produktenChanel No. 5.