Sökresultat:
438 Uppsatser om Kvinnlig förebild - Sida 21 av 30
Förskolans möte med sÀrbegÄvade barn : En intervjustudie om erfarenheter och möten med sÀrbegÄvning
Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolechefers syn pÄ förskolebarn med sÀrskilda förutsÀttningar, sÀrbegÄvade barn, barn som tidigare Àn andra visar mycket goda förmÄgor inom olika omrÄden som till exempel sprÄkliga och logisk-matematiska. För att erhÄlla respondenternas erfarenheter av sÀrbegÄvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för Ätta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt pÄ en mailförfrÄgan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lÀrare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.
Bröstcancer - Om att förlora sin kvinnliga identitet
Varje dag insjuknar ungefÀr 30 000 mÀnniskor utav cancer vÀrlden över och det
vill sÀga elva miljoner varje Är. I Sverige drabbas var Ättonde kvinna utav
bröstcancer och idag lever ungefÀr 80 000 kvinnor med bröstcancer. MÄnga
kvinnor genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt
bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgÄngspunkt ifrÄn vÄrdvetenskapen. Den
subjektiva kroppen förklaras som en helhet dÀr begreppen fysisk, psykisk,
existentiell och andlig ingÄr och de pÄverkas nÀr ett besked som bröstcancer
meddelas eftersom bröstet stÄr för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte
lÀngre kÀnner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.
Chef - polis och kvinna
Bakgrunden till det hÀr arbetet var att vi sÀllan stött pÄ kvinnliga chefer under vÄra fÀltstudieveckor. Vi frÄgade oss utifrÄn detta hur det Àr att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om Àmnet och dÀrför var vÄrt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger pÄ upplever sig sjÀlva som chefer. Om upplevelsen förÀndrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll.
Homo- och bisexuella kvinnor i en heteronorm : En litteraturöversikt av homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vÄrden
Bakgrund: VÄrden idag prÀglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhÄllningssÀtt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och mÄnga inom vÄrden upplever svÄrigheter med att bemöta patienter med en annan lÀggning Àn den heterosexuella.Syfte: Syftet Àr att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vÄrden.Metod: En litteraturöversikt dÀr tio artiklar rörande Àmnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vÄrdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet Àr Travelbees teori om mellanmÀnskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som pÄverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vÄrden fanns:  VÄrdpersonalens förhÄllningssÀtt, VÄrdpersonalens attityder, VÄrdpersonalens utbildning och kunskapsnivÄ, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar pÄ kommunikationen.Diskussion: I dagslÀget kommer nyutexaminerad vÄrdpersonal ut med bristfÀllig kunskap i frÄgor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva lÀggas vid utbildning och fortbildning och det Àr viktigt att stÀvja negativa attityder som annars tenderar att spridas frÄn generation till generation. Vidare ingÄr det i sjuksköterskans kompetensomrÄde att kritiskt granska sig sjÀlv och arbeta utifrÄn ett etiskt förhÄllningssÀtt; en nödvÀndighet för att se hela mÀnniskan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,  vÄrdrelation.
Kvinnligt chefskap ? SvÄrigheter och Hinder
Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det Àr sÄ fÄ kvinnor som Àr chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer Àr normen och dÀrför baseras dagens ledarskapsteori pÄ mÀns vÀrderingar och uppfattningar. Detta leder till att mÄnga av dagens organisationskulturer har en manlig prÀgel som inte slÀpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de Àr svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ för kvinnor nÀr de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriÀrer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nÄ en ledande position samt hur kultur pÄverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan pÄverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svÄrt eller omöjligt att klÀttra högre upp inom en hierarki.Studien Àr Àven genomförd med en kvalitativ metod dÄ fyra kvinnliga chefer har intervjuats.
Datavetenskapliga/datatekniska högre utbildningar riktade till kvinnor : Ett framgÄngsrikt koncept?
Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och pÄ högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga sprÄk. Andelen mÀn inom ÀmnesomrÄdena data och teknik Àr ofta betydligt större Àn andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhÀllet gÄr miste om en stor del potentiella begÄvningar. En jÀmnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor Àndrat utbildningsformer och innehÄll.
Kvinnors syn pÄ ohÀlsa inom en mansdominerande industri
Syftet i studien var att fÄ en djupare förstÄelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhÄller sig till ohÀlsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mÀns position i samhÀllet samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut pÄ ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen pÄ kvinnor ser ut och pÄverkas pÄ en arbetsplats som domineras av mÀn. Studier visar att kvinnor stÄr för procentuellt högst antal sjukfrÄnvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr sex intervjuer har anvÀnts som metod, detta för att fÄ den djupa förstÄelse som studien annars hade kunnat gÄ miste om ifall andra metoder anvÀnts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svÄrt att beskriva sina Äsikter kring företaget.
Att befinna sig i numeriskt underlÀge ? fördel eller nackdel? : En kvalitativ studie om första linjens chefers upplevelser av ledarskap och möjligheter ur ett genusperspektiv
Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat pÄ ledarens karaktÀrsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess pÄverkan för organisationens framgÄngar. Denna studie avser en annan vinkling, dÄ fokus ligger pÄ hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien Àr en fallstudie dÄ ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och tvÄ med mÀn, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar Àven interndokument, angÄende organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.
Manlig eller kvinnlig lÀrare i idrott och hÀlsa - spelar det nÄgon roll vid betygsÀttning? : En kvantitativ studie av könets betydelse vid betyg och bedömning
Den svenska skolan Àr, framförallt i de tidigare Ären, en könssegregerad arbetsplats. PÄ gymnasial nivÄ synliggörs en del av segregationen i Àmnet idrott och hÀlsa, dÀr det arbetar ungefÀr dubbelt sÄ mÄnga mÀn som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat Àmnet bÄde nÀr det gÀller betyg och inflytande över innehÄllet. Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet pÄ lÀraren, könet pÄ eleven och betyget i kursen idrott och hÀlsa A för att sedan jÀmföra det med resultatet frÄn estetisk verksamhet A, ett annat Àmne dÀr lÀrarna Àr överrepresenterade av mÀn.Arbetet har en kvantitativ ansats, dÀr empirin Àr hÀmtad frÄn Stockholm stads betygsdatabas ?Hanna?.
Resolution 1325 : MOT:s möjlighet att arbeta med genusfrÄgor?
Den hÀr uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot mÄlet i FN:s resolution 1325. Min frÄga var hur arbetet pÄverkades om teamen bestod av endast mÀn, endast kvinnor respektive bÄde mÀn och kvinnor.Uppsatsen Àr indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förstÄelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag pÄ hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, pÄ bÀsta sÀtt, uppnÄ mÄlet i resolution 1325. Undersökningen Àr baserad pÄ litteratur, rapporter och intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att bÄde kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat.
Studentmedverkan i vÄrden ur ett patientperspektiv i obstetrisk och gynekologisk vÄrd
Bakgrund: Tidigare forskning visar att flertalet patienter har en positiv instÀllning till studentmedverkan. Trots detta finns olika faktorer som kan pÄverka patientens instÀllning negativt. Syfte: Att undersöka studentmedverkan i vÄrden ur ett patientperspektiv hos kvinnor i obstetrisk- och gynekologisk vÄrd. Metod: Kvantitativ studie, enkÀtstudie. Patienter som vÄrdats pÄ kvinnodivisionens mottagningar och avdelningar pÄ ett universitetssjukhus i Mellansverige tillfrÄgades under en tvÄveckorsperiod att svara pÄ enkÀtfrÄgor. Resultat: Den övervÀgande delen av patienterna, 71 %, var bekvÀma med att en studerande var med under sitt vÄrdbesök. Patienterna med tidigare erfarenheter av studentmedverkan under sitt vÄrdbesök var mer positivt instÀllda till studentmedverkan överlag. Var patienterna bekvÀma med en mycket ung student under sitt vÄrdbesök, skattade sig patienterna mer bekvÀma överlag med studentmedverkan.
Manliga sjuksköterskors upplevelser av att vÄrd
Bakgrund: Nightingales idé om vÄrdande som ett kall för kvinnor Àr en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade mÀn haft en betydande roll i vÄrden men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att mÀnniskan i grunden Àr en vÄrdare samt vikten av den vÄrdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lÀmpar sig att vÄrda och de föredrar vÄrd frÄn en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet Àr kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, kÀnslokall och aggressiv.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda.Metod: AllmÀn litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Tre teman skapades; FörhÄllningssÀtt i vÄrdandet, beröring och intimvÄrd samt manlighet och vÄrdande.
?? det Àr bara kÀrlek för mig? - Unga kvinnors berÀttelser om att vara normbrytande gÀllande sexualitet i en mindre stad
Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.
Att skriva om musik : En analys av folkmusikrecensioner
Linda Gustafsson: Att skriva om musik. En analys av folkmusikrecensioner. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte Àr att se hur aktuella folkmusikkonserter med nordiska artister verbaliseras i dag i landets tvÄ största dagstidningarnas recensionstexter samt att ge en bakgrund till hur man skriver om musik. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar som binds samman av en diskussion: dels en musikestetisk teoridel som behandlar sambandet mellan musik, sprÄk, kultur och kommunikation, dels en analys av konsertrecensioner.
Kvinnors upplevelse av sin kroppsbild och sexualitet efter mastektomi : en litteraturstudie
Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primÀra behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln mÄste opereras bort via sÄ kallad mastektomi. Tidigare forskning har ÄskÄdliggjort att förlusten av ett bröst kan pÄverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgÄtt mastektomi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.