Syftet med studien är att belysa några förskolechefers syn på förskolebarn med särskilda förutsättningar, särbegåvade barn, barn som tidigare än andra visar mycket goda förmågor inom olika områden som till exempel språkliga och logisk-matematiska. För att erhålla respondenternas erfarenheter av särbegåvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för åtta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt på en mailförfrågan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lärare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades på en intervjuguide med öppna frågor.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Bakgrunden till det här arbetet var att vi sällan stött på kvinnliga chefer under våra fältstudieveckor. Vi frågade oss utifrån detta hur det är att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om ämnet och därför var vårt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger på upplever sig själva som chefer. Om upplevelsen förändrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll.

Bakgrund: Vården idag präglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhållningssätt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och många inom vården upplever svårigheter med att bemöta patienter med en annan läggning än den heterosexuella.Syfte: Syftet är att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vården.Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar rörande ämnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vårdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet är Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som påverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vården fanns:  Vårdpersonalens förhållningssätt, Vårdpersonalens attityder, Vårdpersonalens utbildning och kunskapsnivå, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar på kommunikationen.Diskussion: I dagsläget kommer nyutexaminerad vårdpersonal ut med bristfällig kunskap i frågor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva läggas vid utbildning och fortbildning och det är viktigt att stävja negativa attityder som annars tenderar att spridas från generation till generation. Vidare ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att kritiskt granska sig själv och arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt; en nödvändighet för att se hela människan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,   vårdrelation.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och på högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga språk. Andelen män inom ämnesområdena data och teknik är ofta betydligt större än andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhället går miste om en stor del potentiella begåvningar. En jämnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor ändrat utbildningsformer och innehåll.

Syftet i studien var att få en djupare förståelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhåller sig till ohälsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mäns position i samhället samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut på ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen på kvinnor ser ut och påverkas på en arbetsplats som domineras av män. Studier visar att kvinnor står för procentuellt högst antal sjukfrånvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där sex intervjuer har använts som metod, detta för att få den djupa förståelse som studien annars hade kunnat gå miste om ifall andra metoder använts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svårt att beskriva sina åsikter kring företaget.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat på ledarens karaktärsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess påverkan för organisationens framgångar. Denna studie avser en annan vinkling, då fokus ligger på hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien är en fallstudie då ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras på fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och två med män, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar även interndokument, angående organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Den svenska skolan är, framförallt i de tidigare åren, en könssegregerad arbetsplats. På gymnasial nivå synliggörs en del av segregationen i ämnet idrott och hälsa, där det arbetar ungefär dubbelt så många män som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat ämnet både när det gäller betyg och inflytande över innehållet. Syftet med detta arbete är att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet på läraren, könet på eleven och betyget i kursen idrott och hälsa A för att sedan jämföra det med resultatet från estetisk verksamhet A, ett annat ämne där lärarna är överrepresenterade av män.Arbetet har en kvantitativ ansats, där empirin är hämtad från Stockholm stads betygsdatabas ?Hanna?.

Den här uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot målet i FN:s resolution 1325. Min fråga var hur arbetet påverkades om teamen bestod av endast män, endast kvinnor respektive både män och kvinnor.Uppsatsen är indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förståelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag på hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, på bästa sätt, uppnå målet i resolution 1325. Undersökningen är baserad på litteratur, rapporter och intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att både kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att flertalet patienter har en positiv inställning till studentmedverkan. Trots detta finns olika faktorer som kan påverka patientens inställning negativt. Syfte: Att undersöka studentmedverkan i vården ur ett patientperspektiv hos kvinnor i obstetrisk- och gynekologisk vård. Metod: Kvantitativ studie, enkätstudie. Patienter som vårdats på kvinnodivisionens mottagningar och avdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige tillfrågades under en tvåveckorsperiod att svara på enkätfrågor. Resultat: Den övervägande delen av patienterna, 71 %, var bekväma med att en studerande var med under sitt vårdbesök. Patienterna med tidigare erfarenheter av studentmedverkan under sitt vårdbesök var mer positivt inställda till studentmedverkan överlag. Var patienterna bekväma med en mycket ung student under sitt vårdbesök, skattade sig patienterna mer bekväma överlag med studentmedverkan.

Bakgrund: Nightingales idé om vårdande som ett kall för kvinnor är en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade män haft en betydande roll i vården men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att människan i grunden är en vårdare samt vikten av den vårdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lämpar sig att vårda och de föredrar vård från en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet är kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, känslokall och aggressiv.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda.Metod: Allmän litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Tre teman skapades; Förhållningssätt i vårdandet, beröring och intimvård samt manlighet och vårdande.

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Linda Gustafsson: Att skriva om musik. En analys av folkmusikrecensioner. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte är att se hur aktuella folkmusikkonserter med nordiska artister verbaliseras i dag i landets två största dagstidningarnas recensionstexter samt att ge en bakgrund till hur man skriver om musik. Uppsatsen består av två delar som binds samman av en diskussion: dels en musikestetisk teoridel som behandlar sambandet mellan musik, språk, kultur och kommunikation, dels en analys av konsertrecensioner.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.