Titel ?Schenker information? ? En kvalitativ studie av intern-kommunikationen mellan Schenker och de chaufförer som kör åt Schenker.Författare Pierre DelangKurs Påbyggnadskurs, D -nivånMedie- och kommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2007Intern handledare Monica Löfgren Nilsson (Göteborgs universitet)Uppdragsgivare Bo Hallams (Informations chef, Schenker Sverige)Syfte Är att kartlägga och skapa en djupare förståelse för hur intern-kommunikationen mellan Schenkers ledning och de chaufförersom kör åt Schenker ser ut och fungerar, samt vilken betydelse detta har för chaufförerna när det gäller att känna tillhörighet till Schenker.Metod Kvalitativ metodMaterial Tolv samtalsintervjuer samt fem informantintervjuer.Huvudresultat Den information som når ut till chaufförerna är oftast arbetsrelateradinformation. Fraktsedlar och transportledaren är de mest tydliga kommunikations kanalerna. Mobiltelefon, mobitext och komradion ärandra kommunikations kanaler som de använder sig mer frekvent av.När det gäller Schenker information så är detta svårt att nå enligt respondenterna själva. Detta mycket på grund av att de inte uppleveren tydlig kanal för var man kan vända sig för att få sådan information.

På operativ och högre taktisk ledningsnivå inom den svenska Försvarsmakten användsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan användas till planering och genomförande av insatser inom riketsgränser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad från tidigare system som använts förledning på högre nivå inom Försvarsmakten är Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning på operativ och högre taktisknivå, i enlighet med de doktriner som Sverige idag använder. Målet är att samordnafysiska faktorer, exempelvis våra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motståndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvärderas för attanvändas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,så som en ny uppgift från en högre chef.

I Sverige förespråkade man förut lojalitet mot sin arbetsgivare och man bytte inte jobb lika ofta som man gör i dagens samhälle. Cirka en halv miljon svenskar byter jobb varje år och olika program för att fortast möjligt introducera nyanställda i sina nya arbetsuppgifter har ökat. Mellanskog som är en skogsägarförening med 220 anställda har ett väl utvecklat introduktionsprogram. Mellanskog har under de senaste tre åren anställt totalt 36 skogsinspektorer varav 31 av dessa fortfarande arbetar kvar som inspektorer för Mellanskog och 24 av dessa har besvarat en enkät gällande deras introduktion. Syftet med en god introduktion är främst att de anställda så fort som möjligt skall nå produktivitet.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling.

Dagens samhälle kräver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förändrade ekonomiska förhållanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur kräver att verksamheter ständigt arbetar med kompetensutveckling. Tillvägagångssättet kan skilja sig åt mellan verksamheter, beroende på deras mål och struktur. Syftet med vår undersökning är därför att jämföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och två privata verksamheter. De frågeställningar som ligger till grund för studien är om, och i så fall hur, kartläggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvärderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.

I vårt samhälle råder en maskuliniserad föreställning om företagare och entreprenörer. Kvinnor är ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att påverka våra attityder, vår tradition, vår samhällsstruktur samt den manliga prägel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket på forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhälle och medvetandet om hur viktigt det är ökar hela tiden. Syftet med denna studie är att ta reda på kvinnors motiv och drivkrafter för att välja företagande som karriär samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affärsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berättat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött på vägen. Det har talats om att kvinnor och män talar olika språk och hur man som kvinna bör bete sig bland affärsmän för att nå framgång.

I Sverige arbetar många människor i human service organisationer såsom: skolor, sjukhus, äldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglädje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan på relationen mellan personal och brukare och därigenom också för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglädje kan innebära för personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn på sin betydelse för personalens arbetsglädje. För genomförandet av studien användes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer.

Under många år har shopping betraktats som en kvinnlig aktivitet, men allt fler män har börjat visa intresse för mode. Då målgruppen vuxit har även detaljhandeln fått expandera, och det ses som viktigt att förstå konsumenter och hur de fattar beslut. Konsumentbeteende beskrivs som en process där konsumenter väljer och köper produkter för att tillgodose sina behov. På grund av den traditionella synen på shopping har manligt köpbeteende varit ett bortprioriterat forskningsområde. Den forskning som har bedrivits har främst fokuserat på unga manliga konsumenter utifrån kvantitativa metoder, varav mer djupgående studier saknas på äldre män och deras köpbeslutsprocess.

Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.

Varumärken har sedan länge varit det absolut viktigaste företag har för att kunnat särskilja produkter från varandra. Att varumärket har betydelse för konsumenten, när denne utvärderar sina eventuella inköp, har varit känt sedan länge. När en konsument väljer ett varumärke framför ett annat gör denne ett aktivt val angående vilken grupp han/hon anser sig tillhöra.Då varumärken är något immateriellt och abstrakt är det inte lätt att kunna mäta dess betydelse och värde. Syftet med denna uppsats är att undersöka, förklara och analysera hur kvinnor i en given målgrupp resonerar när de, vid en köpbeslutsprocess, ställs inför en mängd varumärken. För att göra det möjligt att besvara syftet har vi valt att utgå från följande forskningsfråga:Vilken betydelse har ett varumärke, vid en köpprocess, för en kvinnlig målgrupp mellan 20-40år?För att besvara frågan har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats där vi använder oss av fokusgrupper.

Stora insamlingar görs årligen till bröstcancerforskning. En grupp som oftast förbises i dessa sammanhang är män som drabbas av bröstcancer, de utgör endast ca 1 % av all incidens, men förtjänar likväl uppmärksamhet och god omvårdnad. Medias uppmärksamhet och vårdpersonals kunskap om bröstcancer baseras nästintill uteslutande på kvinnlig bröstcancer. Syftet är att beskriva upplevelsen av bröstcancer bland män och och bidra till synliggörandet av denna patientgrupp, vilket kan minska onödigt vårdlidande och stärka vårdande relationer mellan patient och sjuksköterska. Formen är en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar granskats.

Servant leadership är ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig själv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet är att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mått, men dess implikationer för själva ledarskapsutövandet eller ledaren är oklara.Syftet med uppsatsen är att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mätas? Kan man vara säker på vad man mäter? För att besvara dessa frågor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillämpande fallstudie i tre delar.Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer från två generationer, generation X och generation Y ser på begreppet legitim maktutövning samt att se om det går att entydigt placera in dem i en generation typologi. Studien har två frågeställningar, den första är: hur skiljer sig synen på legitim maktutövning mellan chefer från generation X och generation Y i ett företag? Och den andra är: Går det att entydigt placera respondenter från generation X eller respondenter från generation Y i en typologi?                      För att kunna svara på mina frågeställningar valde jag att skapa mina egna idealtyper för generation X och generation Y. Dessa idealtyper baserades på forskning om hur varje generation tenderar till att uppfattas.                      Urvalet bestod av chefer inom en organisation med varierande uppdrag och position, tre st från generation X och fyra st från generation Y.                      Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som baserats på en intervjuguide som utgått på Webers idealtyper samt mina egna generations-idealtyper. Bearbetningen av materialet skedde med hjälp av tematisk kodning, där varje tema fick en egen färg.                      Resultatet från intervjuerna indikerar på att cheferna från båda generationerna strävar efter ett blandat chef/ledarskap där de efterfrågar både klassiska ?ledaregenskaper? men även klassiska ?chefsegenskaper?.