Forskningen inom förlossningsvård har länge fokuserat på den födande Kvinnan och hennesupplevelser. Det finns en del studier som beskriver fäders förlossningsupplevelser, ochresultatet i många av dessa studier visade att mannens stöd till den födande Kvinnan var avstor vikt för Kvinnans välmående, förlossningens utgång och parets relation. För enövervägande del av dessa fäder motsvarade förlossningsupplevelsen dock inte derasförväntningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur fadern upplevt stödet frånbarnmorskan då partnern fött deras gemensamma barn. Materialet till studien samlades ingenom nio semistrukturerade intervjuer, och en induktiv manifest innehållsanalys användessom metod för att bearbeta materialet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar.

Skolan är en mångkulturell mötesplats för människor från hela världen. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna där?Om man betänker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 år sedan, betyder det att allt fler muslimer är personer som är födda och uppväxta här. De är således ?svenskar? men med en annan trosuppfattning än den traditionellt kristna som råder i Sverige.

Bakgrund Under graviditeten vill många kvinnor fortsätta träna. Vetskapen om att träning är hälsofrämjande för kropp och själ är vedertaget. Men flertalet kvinnor känner sig osäkra på hur, och vad, de bör träna eller avså ifrån under graviditeten för att bibehålla sin hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga och sammanställa vilken träning aktuell forskning rekommenderar till kvinnor som vill behålla sin hälsa under en normal graviditet. Metod Litteratursökning med studier publicerade 1993-2008.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och Kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att Kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur Kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på.

Syfte med studien har varit att undersöka hur många gånger en våldsutsatt kvinna söker sjukvården utan att få frågan om våld. Den andra frågan handlar om hur hon vill bli bemött när våldet uppdagas och hur hon vill att man skall fråga om våld.Nio kvinnor i åldrarna 28-64 intervjuades. Kvinnorna rekryterades från Krismottagning för kvinnor. Metoden var delvis kvantitativ med frågor om ålder, utbildning, yrke, antal barn samt hur många gånger Kvinnan sökt sjukvård. Den kvalitativa delen bestod av djupintervjuer med frågor om Kvinnans upplevelser av mötet med sjukvården, hennes förslag till hur man kan fråga om våld samt hur hon upplevde att hennes självbild påverkades av att inte få frågor om våld.

Who is the most typical woman in ELLE Sweden (2013)? In this study we investigated the typical woman represented in the Swedish fashion magazine ELLE (2013) for women. Does a typical woman exist in the magazine at all and if so ? in what words and roles is she described in? How is this woman perceived in relation to the male gender? Based on the theory of constructionism; that the gender (i.e. What is female versus male) is constructed in the society and that media has an affect on our physical and psychological well being as well as our behavior and thoughts, the investigation of the female gender representation in women magazines, was of great importance to us.

Ett antal tidigare studier som skriver om åldersskillnader inom parrelationer diskuterar jämställdhet inom dessa men har inte undersökt det direkta sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida heterosexuella par med åldersskillnader, jämfört med par inom ramen för åldersskillnadsgenomsnittet, tenderar att vara mindre jämställda när mannen är äldre, och mer jämställda när Kvinnan är äldre. Jämställdhet har mätts utifrån fördelning av hushållsarbete och barnavård samt attityd till jämställdhet inom familjen. Linjär regressionsanalys har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till beteende (fördelning av hushållsarbete och barnavård) och logistisk regression har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till attityder (till jämställdhet inom familjen). Undersökningen har utförts utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000.

Att vänta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergångsperioderna i livet och innebär ofta en personlig utveckling för den födande Kvinnan. Då graviditeten och förlossningen av någon anledning kompliceras, kan denna process störas, och Kvinnan kan istället få både fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehållsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartläggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av de kvalitativa studierna.

I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot kvinnor främst utgått från Kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, Kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av Kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren.

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon.

Detta är en jämförande undersökning mellan hinsidesföreställningar i de skriftliga källorna till fornskandinavisk religion och bildscener på de sena (700 ? 1100-talet) gotländska bildstenarna. Den tidigare forskningen kring hinsidesföreställningarna har ofta fokuserat på Valhall vilket enligt mig kan ha lett till att andra centrala föreställningar kan ha kommit i skymundan. Jag visar med min genomgång av föreställningarna i de skriftliga källorna att de olika platserna som den döde kunde komma till bär på gemensamma aspekter i form av Kvinnan som möter den döde, Kvinnan som härskar över den döde samt hallen där man åt och drack. Samma tema återkommer på de sena gotländska bildstenarna .

I Sverige mördas 17 kvinnor om året av en man de är eller nyligen har varit i intimt förhållande med. Det innebär en kvinna var tredje vecka. Omständigheterna är oftast de samma. Separation, med Kvinnan som drivande part. Mannen de lämnar är svartsjuk och av kontrollerande typ.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vårdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge Kvinnan en känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar.