Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar unga kvinnor, och flera hundra kvinnor under fyrtio år får diagnosen varje år. Denna studie har valt att belysa unga kvinnors upplevelser av att drabbas, då dagens forskningsläge framförallt belyser äldre kvinnors upplevelser. Denna studie är gjord på kvinnor mellan 29-50 år. Orsaken till bröstcancer är idag inte klarlagd, men det finns teorier om vad som kan påverka uppkomsten. Att drabbas av bröstcancer som ung påverkar hela Kvinnans livssituation och det sker en rad kroppsförändringar i samband med behandlingen.

Uttalad förlossningsrädsla finns i dag hos ca 20 % av gravida kvinnor I Sverige. Det är naturligt att kvinnor känner viss rädsla inför en förlossning men vid uttalad förlossningsrädsla är det en svårare grad av rädsla som kan härledas både till upplevelser före, under och efter förlossningen. Över hela Sverige finns så kallade Aurora mottagning där kvinnor behandlas specifikt för sin förlossningsrädsla. Barnmorskor har en central roll vid förlossningen för att inte orsaka kvinnorna lidande i vårdmötet. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där barnmorskans upplevelser av att vårda och praktiskt handhavande av en förlossningsrädd Kvinna under förlossningen studerats.

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av Kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ?idealKvinnan? framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av Kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på Kvinnans sociala ställning. Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur Kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.

Syftet med vårt arbete var att undersöka varför och på vilket sätt flickor som lever under patriarkala och hederstänkande familjeförhållanden är utsatta. Vi ville ta reda på vilka sätt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kultur påverkar flickors frihet. De frågor vi vill ha svar på är: - Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala familjer? - Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig? - Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation? Vissa familjer präglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever även i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. De lever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system där gruppen kommer före individen.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Ungefär 8400 kvinnor får diagnosen varje år i Sverige. Sjukdomen leder i många fall till fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser och att få diagnosen kan innebära stora livsförändringar. Kännedom om bröstcancerpatienters upplevelser av behov kan bidra till att sjuksköterskor bättre kan tillgodose omvårdnadsbehoven. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja kvinnorna genom att informera och utveckla en god vårdrelation med patienten under hela sjukdomsperioden.Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod En litteraturstudie valdes som metod.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är ett folkhälsoproblem och står för en femtedel av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Var annan Kvinna och var tredje man i åldrarna 16-84 år rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). De flesta distriktssköterskor och sjuksköterskor i den svenska primärvården tycker att det är viktigt att arbeta med patienternas levnadsvanor, de tycker även att arbetet behöver utvecklas (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nyström & Johansson, 2013).Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med rådgivning om levnadsvanor till patienter i primärvården. Syftet är också att undersöka hur de skulle vilja arbeta, vilken kunskap de tycker sig ha och om de anser att de behöver ytterligare kunskap om rådgivning kring levnadsvanor.Metod: En totalundersökning gjordes där samtliga distriktssköterskor och sjuksköterskor verksamma inom primärvårdens vårdcentraler i föreliggande landsting inkluderades i studien.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och övriga världen. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige. Bakom varje bröstcancer drabbad Kvinna finns det i allmänhet en man eller make som har en betydande roll i hela sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att belysa männens svåra situationer som närstående när Kvinnan drabbas av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie som utgick från elva vetenskapliga artiklar.

Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, där visstidsanställning/ behovsanställning blivit alltmer vanligare anställningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anställning har även sämre psykosociala arbetsförhållanden och upplever större stress på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohälsa. Även kvinnor upplever sig ha sämre psykosociala arbetsförhållanden jämfört med män. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhållanden, arbetsbelastning, anställningsform samt kön och mental ohälsa. De psykosociala förhållanden mäts genom den så kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstår tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, ångest och lidande för dessa unga kvinnor då de befinner sig mitt i livet. För att vårdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna på bästa sätt är det av stor vikt att de är införstådda i unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen.

Bakgrund: Var femte Kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en hysterektomi. 12 kvalitativa artiklar har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande subkategorier: Rädsla, oro och osäkerhet inför beslutet: Bemästrade situationen tack vare mig själv och andra: och Vinster och förluster efter ingreppet. Resultatet visade att rädsla, oro och osäkerhet ofta grundade sig på att kvinnorna och deras omgivning var påverkade av attityder som var förankrade i okunskap och hur dessa i sin tur bidrog till att kvinnorna själva och omgivningen hade en viss uppfattning om hur en Kvinna skulle bete sig och att hysterektomi skulle inverka på kvinnligheten. Brist på saklig information var en annan faktor som gav upphov till rädsla, oro och osäkerhet.

Bakgrund: Genus är den sociala uppfattningen av att vara man, Kvinna, flicka eller pojke. Tidigare artiklar har visat att män länge varit en minoritet inom sjuksköterskeyrket, de får inte samma förtroende hos patienterna som kvinnliga sjuksköterskor.Syfte: Att beskriva manliga och kvinnliga patienters upplevelser av omvårdnadssituationer ur ett genusperspektiv samt beskriva de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar från Pubmed och Scopus har inkluderats för att besvara syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under rubriker och kategorier.Resultat: Män och kvinnor har känt sig ignorerade och underlägsna i omvårdnadssituationer då de inte haft något att säga till om gällande sin egen vård och vårdpersonalen inte lyssnat på deras sjukdomsproblem. Många av artiklarna visar att manliga och kvinnliga patienter känt sig kränkta av vårdpersonalen och män har förlorat en del av sin maskulinitet samt känt sig bortglömda. I de ingående artiklarna hade både män och kvinnor en större tillit till kvinnliga sjuksköterskor.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag.

Relationer mellan patienter och vårdpersonalen kommer alltid fram, medan relationer mellan vårdpersonalen och närstående är mindre belysta. Närståendes roll är inte klart definierad inom hälso- och sjukvården. Under de senaste åren har antalet bröstcancerpatienter respektive deras anhöriga ökat. Dessa vänder sig med sina behov, förväntningar och begäran om svar till vårdpersonalen. Om sjuksköterskan inte lägger betydlig vikt vid anhörigas behov, finns det risk att detta i sin tur kan leda till förvärrad psykisk stämning och lidande hos vuxna medlemmar och yngre individer i familjen samt patienten själv, familjerelationen kan bli negativt påverkad.

Titel: Revisorers professionella agerande- I enlighet med professionens etiska värderingarBakgrund och problem: Revisorer är medlemmar av en profession, vilket ställer särskilda krav på dem att agera professionellt och i enlighet med professionens etiska värderingar. Professioner är viktiga för samhällets välbefinnande och samhället måste ha ett förtroende för professioner och dess medlemmar för att det samhällsekonomiska systemet ska fungera väl. På senare år har dock förtroendet för revisorer börjat ifrågasättas, vilket till stor del beror på de företagsskandaler som ägt rum. Många gånger har revisorer agerat på ett sätt som inte är förenligt med professionens etiska värderingar. Vad är det då som påverkar revisorers professionella agerande i olika situationer? Och går det att förklara revisorers professionella agerande?Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera faktorer som kan förstärka eller försvaga revisorers professionella agerande.Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt i vår studie, där tidigare forskning fått ett stort utrymme.