Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter.

Kvinnomisshandel är idag ett etablerat samhällsproblem. Också i massmedia får detta problem stor uppmärksamhet. När kvinnomisshandel diskuteras kan det kännas som om Kvinnan skuldbeläggs. Den Kvinna som stannar kvar hos våldsmannen kanske inte får förståelse ifrån omgivningen lika lätt som den som bryter upp? Syftet med uppsatsen är att få en större förståelse om varför en del kvinnor inte lämnar en man som slår henne.

Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som människor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Bläddrar man igenom dagstidningar får man lätt intrycket att kvinnor får mindre utrymme än män trots att Sverige anses som mer jämställt än de flesta länder.Syftet med den här uppsatsen är att se hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut i tidningen VK när det gäller artiklar och bilder inom områdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen ämnar även att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frågeställningen tillämpas två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgår från dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestämmer vad och hur något framställs.Resultaten visar att när det gäller antal artiklar och bilder i de berörda områdena, är kvinnor underrepresenterade, vilket bekräftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen präglas av att män framställs som självständiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framställs somsjälvkritiska, ej självständiga och passiva..

 ABSTRACTBackground: There are many studies of stretching and its effects on the body. Research shows that stretching can have both positive and negative effects on the body. Meantime there are no qualitative studies on stretching and how the opinion of stretching is among soccer players. Female soccer players are a group that is rapidly growing and that is injured to a great extent.Purpose: To describe stretching exercising female soccer players? opinion of stretching.Method: Ten stretching exercising female soccer players over fifteen years of age from two teams were interviewed in a semi-structured interview.

En av barnmorskans uppgifter under förlossningen är att ge Kvinnan stöd. Det finns lite forskat kring vad som ärstärkande för en Kvinna i samband med förlossning. Syftet med studien var att undersöka vad kvinnor upplevdesom stärkande under normal förlossning. Fyra kvinnor intervjuades och de transkriberade intervjuernaanalyserades genom innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet består av fyra kategorier: tillit till sigsjälv och sin kropp, förberedelse, stöd från partnern, och stöd från barnmorskan.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att använda oss av reklamklipp från det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vårt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys närmare på reklamklippen.Genom vår analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn är påtaglig könsstereotyp och skapar förväntningar på barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förväntas inneha. Vi fann också att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen då samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat på är byggda på en parrelation mellan en man och en Kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfären, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

När en Kvinna drabbas av bröstcancer förändras hennes förutsättningar att leva livet som hon tidigare gjort. Denna livsomvälvande händelse är början på en transitionsprocess där Kvinnan behöver lära sig att acceptera och hantera det som hänt genom att omvärdera sin uppfattning om livet, relationer och självet för att ha möjlighet att uppnå hälsa. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av transition hos kvinnor som lever med bröstcancer. Åtta artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att ha svårt att acceptera och hantera sjukdomen och livsödet: Att fundera över meningen med sjukdomen och livet: Att relationer och sätt att se på relationer förändras: Att förändras och få en ny syn på sig själv: Att få ett förändrat liv och välja att hantera det som sker. I resultatet framkom kvinnors svårigheter att acceptera det som hänt.

Bakgrund: Sjukvården idag är en högriskverksamhet där det dagligen sker händelser som kan få allvarliga följder för patienten. Det traditionella förhållandet mellan Kvinna och man och mellan sjuksköterska och läkare har mer än något annat bestämt sättet på vilket omvårdnaden i praktiken har utvecklats. Sjuksköterskor och läkare är upplärda att kommunicera på olika sätt vilket får konsekvenser för patientsäkerheten Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer i läkare och sjuksköterskors samarbete inom hälso- och sjukvården som kan påverka patientsäkerheten. Metoden: En litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet: Studien visade att de faktorer i samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som mest påverkade patientsäkerheten var; olämpligt beteende, yrkesroller och ansvarstagande.

Uppsatsens syfte är att se hur homosexuella diskurser är framställda i utvalda japanska tecknade TV-serier för barn, samt hur dessa ändrats när dessa TV-serier importerats till USA.Med utgångspunkt från Norman Faircloughs diskursanalytiska modell har nyckelscener från de utvalda TV-serierna Cardcaptor Sakura och Sailor Moon analyserats från ett queerteoretiskt perspektiv.I de anime jag analyserat är homosexuella respektfullt gestaltade och det är sällan fokuserat på homosexualiteten. Dock förekommer vissa heteronormativa mönster som att maskulint och feminint kompletterar varandra även i samkönade par. Homosexualitet är dessutom inte alltid så tydligt framställt vilket kan tyda på osynliggörande eller inkludering på samma villkor som heterosexualitet. I de amerikanska versionerna har homosexualitet helt censurerats genom klipp i scener och ändrade dialoger. I ett fall har en man gjorts om till Kvinna så att förhållandet istället blivit heterosexuellt och i ett annat fall har ett kärlekspar gjorts om till kusiner..

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en Kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarKvinna medveten om sin tids moral, den okända Kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nära den verkliga samtiden låg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det är en central fråga för uppsatsen.

SyfteSyftet med denna studie är att se huruvida möjligheten till skolgång på ett barnhem i Moshi, Tanzania, påverkar flickornas val av karriär eller som den traditionsenliga normen ser ut, att stanna i hemmet som hemmafru. Vi vill även undersöka vad det kan vara som hindrar flickor att utbilda sig.Frågeställningar1. Hur påverkar skolan flickornas möjlighet till vägval av karriär? ? Hur ser flickorna själva på sina möjligheter till en framtida karriär?2. Hur påverkar sexuella relationer och förhållanden flickornas skolgång?? Hur ser kunskapen ut kring sexualitet hos ungdomarna?MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur karaktärerna Harald och Claudia framställs samt hur deras förhållande till varandra karakteriseras i romanen Husvapnet. Med hjälp av olika karaktärsindikatorer analyseras Haralds och Claudias inre och yttre samt deras handlingar och den miljö de befinner sig i. Undersökningen redogör även för vem det är som karakteriserar. Undersökningen har genomförts genom en närläsning av olika avsnitt i romanen där de två ovan nämnda karaktärer förekommer. Undersökningen visar på att Claudia är en Kvinna som i och med sonens brott hamnar på de svartas sida. Claudia rannsakar sig själv, sina liberala tankar, sitt moderskap, förhållandet till maken Harald och till den gud hon inte tror på.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda Kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt.

This thesis is an attempt to understand how the traditional female gender identity is constructed and what kind of structures that are maintaining it. I also study how this identity is reflected in young women's conception of themselves and in their views upon whether they should sign in to the military service or not.The theoretical framework that I use mainly consists of theories about gender construction, male dominance and the woman's role in the nation-state.The purpose of using this theoretical approach is to illustrate that the traditional female gender identity consists of characteristics that are in opposition to the male ones. The woman should be weaker, less aggressive and more caretaking than men- in sum she is defined as the Other. The structures that constructs this identity is the male dominance, also known as the gender system and the patriarchy.This traditional female gender identity and citizenship role that historically has been allotted to women in the nation-state is still today very vivant in Sweden and is reflected in the fact that the military service is optional for women. Certain parts of this identity is also reflected in the young women that I interview, in their sense of probably not fitting in to the military service, because of their sex and the characteristics discussed above, that are associated with it..