Under år 2007 anmäldes 19 710 fall av misshandel där offret var en kvinna och gärningsmannen var en bekant man. Syftet med detta arbete är att söka svar på vad personer i en våldsutsatt kvinnas närhet kan göra för att hjälpa henne.I en långsam process, som kallas normaliseringsprocess, börjar mannen utöva kontroll över kvinnan. En viktig faktor i denna process är mannens förmåga att växla mellan att vara kärleksfull till en våldsverkare. När en kvinna beslutar sig för att lämna en våldsutsatt relation beskrivs två vändpunkter, när det gäller livet och när det gäller någon annan.Med en enkät till våldsutsatta kvinnor var syftet att söka svar på frågan om vad närstående, allmänhet, polis och andra runt omkring henne hade kunnat göra för att hjälpa henne komma ur våldet. De kvinnor som besvarat enkäten skriver att det är föräldrar, syskon och arbetskamrater som har stöttat kvinnan.

Uppsatsen belyser hur det är att som kvinna leva med ADHD då detta är ett relativt outforskat område Syftet med den här studien är att ta reda på hur det är att som kvinna leva med ADHD, hur vardagslivet påverkas samt hur fördomar upplevs och hanteras. Vi vill även ha reda på hur kvinnorna upplever att de hanterar sina känslor samt hur deras känslohantering tar sig i uttryck i deras vardagsliv. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla fått sin diagnos i vuxen ålder. Kvinnorna har med egna ord berättat hur de upplever att det som kvinna är att leva med ADHD. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av Erving Goffman?s stigma-teori som förklarar hur olika attribut hos individen kan göra att denne avviker från mängden.

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrågor. Syftet är att titta på dess utveckling över tid med tyngdpunkt på huruvida framställningen av särskilt kvinnor, men även män, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk bestående av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmässiga utveckling tillämpades kvantitativ innehållsanalys på totalt 398 stycken analysenheter hämtade från fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. Därefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att på en djupare nivå kunna analysera innehållet.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen..

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia på gymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådant upplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåt genetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades, och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta unga personers erfarenheter kring sina föräldrars skilsmässa. Syftet med studien var att se vilken inställning unga vuxna skilsmässobarn har till att själva ingå i nära relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka få fram hur unga vuxna skilsmässobarn tror att deras syn på nära relationer har påverkats av att som barn ha varit med om en skilsmässa. Dessa frågor besvaras utifrån åtta halvstrukturerade intervjuer, där åtta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla från en uppväxt som inneburit att föräldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 år.

Uppsatsen behandlar husen i småstugeområdet Norra Ängby i Bromma, som är ett resultat av den bostadspolitik som bedrevs i Stockholm under 1900-talets första decennier. Området Norra Ängby byggdes ut mellan 1930 och 1938 och är Stockholms största sammanhängande småstugeområde.Uppsatsen diskuterar begreppen egnahem, småstugor och trädgårdsstad. Uppsatsen tar även upp en historik om trångboddheten i staden efter industrialismens framfart och de bostadspolitiska åtgärder som gjordes för att få bukt med bostadsbristen.Området Norra Ängby och dess arkitektur undersöks i fem avslutande fältstudier, med fokus på byggnadernas arkitektur vad avser rumsfördelning och exteriör, med utgångspunkt i rådande byggstilar som nationalromantik, 20-tals klassicism och funktionalism..

1924 invigdes idrottsplatsen Tunavallen i Eskilstuna, då ansedd som en av Sveriges förnämsta. I mer än 75 år kom den oförändrad att stå kvar som ett minne av sin tid. Vid 1990-talets slut ansågs det dock att tidens sprungit ifrån gamla Tunavallen och att en allvarlig modernisering behövde göras. 2002 sker återinvigningen, Tunavallen är nu en modern fotbollsarena, specialanpassad för fotboll, helt enligt tidens krav. Vad denna uppsats syftar till är att jämföra två byggnationer av en idrottsanläggning.

Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter..

Syftet med uppsatsen ?Plikt och elände? var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ?statarskolan? (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner.

Syftet är att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka på vilket sätt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har två frågeställningar ställts upp;Vilka termer och uttryck är av stor vikt inom bokstavsformgivningen?På vilket sätt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar på syftet och frågeställningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 åren, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som är av vikt att känna till för att förstå indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks också på vilket sätt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

Kvinnor har alltid fått kämpa för att få vara med i det fina rummet inom idrotten. I början av 1900-talet ansågs det oestetiskt och okvinnligt att syssla med tävlingsidrott. Om en kvinna skulle delta i manliga aktiviteter kunde detta förmanliga henne. Under 1970-talet blev det mer och mer vanligt med kvinnor i eliten och idag har kvinnor möjlighet att tävla i stort sett alla sporter, som förr varit belagda männen. Jag har följt alpinåkaren, Anja Pärson under en två månaders period, i Sportbladet.