Skanska Hus Väst planerar att bygga bostadsrätter på området kvarteret Ärtan i stadsdelen Romstad i staden Karlstad. För att detta ska vara genomförbart behövs ett underlag (marknadsanalys) som talar om vad som är mest lämpligt att bygga i området.  Vad som ska byggas beror på markförhållanden, efterfrågan, kringliggande miljö och byggnader, flyttmönster i kommun och området samt betalningsviljan hos kunden. Detta innebär att relevant statistik såsom förvärvningsinkomster, sysselsättning, snittpriser på jämförbara objekt med mera behövs tas fram för att kunna ställa en prognos över hyres- och fastighetsmarknaden. Det första delmomentet i projektutvecklingen av kvarteret Ärtan är göra en marknadsanalys. Marknadsanalysen består av en Ortsanalys, Objektsanalys samt en Omvärldsanalys, se figur 1. Den sistnämnda analysen är inte med då rapporten är avgränsad till enbart ort- och objektsanalys.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia.

Det finns många hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidär både varma och kalla tak väl isolerade som medför att takets utsida får en begränsaduppvärmning, främst på grund av ökad bjälklagsisolering, vilket hindrar snöavsmältning.Således kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner åt bör istället talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjälklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. Får fuktigluft stanna kvar under en längre period kan mikrobiell tillväxt ske på framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjälp av relevant litterär fakta, beräkningar och mätningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. Läsaren ska få en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och beräkningarsom ges i rapporten.

Städer runt om i världen är i stort behov av gröna miljöer. Dagens fysiska stadsplanering fokuserar på att skapa täta städer som breder ut sig på oexploaterad mark. Resultatet av denna utveckling blir allt färre tillgängliga grönområden i städerna, samtidigt som dessa områden är viktigare än någonsin. Därför är det än viktigare att skapa ett grönt rekreationsområde i direkt anslutning till bostaden. En god och välfungerande gårdsmiljö kräver en del omtanke och planering.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska värde.

Kvarteret Tjället, vid Stadshagens tunnelbanestation. Där tunnelbaneuppgången möter den kuperade marken föreslås bostäder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lägenheter, och enligt kommunen är det i princip klart att det handlar om bostadsrätter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslår detta projekt att tomten upplåts till ett blandat boende.Två punkthus som inrymmer 109 lägenheter, blir bostäder åt seniorer och studenter. Två grupper som lätt slås ut från den i Stockholm mycket hårda marknaden för boende.

Landskrona är en liten stad i södra Sverige. Den är en av landets äldsta och historiskt sett mest betydelsefulla städer med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, då ett skeppsvarv växte sig stort. De flesta människor som kom till Landskrona under den här tiden kom för att arbeta på varvet. På grund av det ökade antalet invånare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostäder ledde till stora byggnadsprojekt. På 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invånare.

Rapporten beskriver en undersökning om de olika renoveringsåtgärder som typiskt behöver utföras för bostadshus byggda under miljonprogrammet. Studien utgår från ett flerbostadshus som byggdes under 1968-1969 och som ligger i Norrliden i kvarteret Graniten, Kalmar. Undersökningen fokuserar på energianvändning, energieffektivisering, tillgänglighet och kommunikation med hyresgäster under renoveringen. Dessa ämnen behandlas utifrån två perspektiv; dels genom beskrivning av det pågående projektet i bostadshusen i Graniten och dels genom teorier beskrivna i litteraturen. .

Mitt examensarbete har utgått från företaget Tirsén och Aili arkitekter hos vilka jag upprättat en bygglovsansökan för Axfood snabbgross i Luleå. Arbetet har inneburit nära samarbete med Arkitekt Bengt Aili som varit ansvarig för projektet. Jag har arbetat uteslutande i programmet Archicad i rollen av byggnadsingenjör. Mitt uppdrag var att skapa korrekta bygglovshandlingar utifrån de krav som ställs på dagens arbetsplatser. Jag har jobbat enligt de standarder som finns och letat mig fram till svar via litteratur och hemsidor samt via kontakt med senioringenjörer.

Idag är det vanligt i, bland annat, Stockholm att bygga om vindar i gamla sekelskifteshus till lägenhetsvåningar som ett arbete i att förtäta staden. Vid dessa ombyggnationer är det vanligt att arkitekten vill förändra takstolen för att till exempel få en bättre rumskänsla.Takstolar som är vanliga i bostadshus är uppstolpat tak, ramverkstakstol, fackverkstakstol och svensk takstol. I detta arbete studeras den svenska takstolen som är helt dominerande i bostadshus och finns i flera olika varianter i hus från 1800- och 1900-talet i Sverige. Denna typ av takstol har en utformning som möjliggör inredning av vinden.Syftet med detta arbete är att med hjälp av två referensobjekt från Östermalm i Stockholm (kvarteret Tallen och kvarteret Adlern) undersöka vad som händer om takstolen förändras och detta görs med avseende på standarderna BABS 1946 samt Eurokod. Detta i syfte att samtidigt göra en jämförelse mellan dessa två standarder.Teorin har behandlat hur last- och dimensioneringsberäkningar görs med avseende på brottgräns utifrån de studerade standarderna.Totalt undersöktes 3 olika förändringar av takstol per referensobjekt där antingen hanbjälken togs bort eller något av stödbenen.

Denna rapport är en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmän relativitetsteori. Den har karaktären av en lärobok och dess målgrupp är personer med kunskaper likvärdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger på matematiska metoder för allmän relativitetsteori och förkunskaper nödvändiga för att förstå detta. Texten avslutas med några inledande exempel på allmän relativitet som demonstrerar några av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt ämne på en inledande nivå och dess främsta syfte är att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehållet i den förhållandevis okända kontraktstypen outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag är en vanligt förekommande transaktion gör det både möjligt och angeläget att fånga de gemensamma dragen i outsourcingavtal. Undersökningar visar också att långt ifrån alla som begagnar sig av outsourcing är nöjda med det avtal som reglerar deras affär. Den rättsvetenskapliga ansatsen är därför att belysa denna avtalstyp på samma sätt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men också mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen..

Denna rapport bygger på den kommande solcellsfasaden på kvarteret Frodeparken i centrala Uppsala. Projektet genomförs genom ett partneringavtal mellan Skanska Sverige AB och Uppsalahem. Syftet med detta examensarbete var att skapa en underhållsplan samt en investeringskalkyl för projektet. En teknisk bakgrund för solcellsanläggningar har sammanställts för att förstå hur systemet fungerar. Underhållsplanen grundas på fakta från solcellsleverantören och uppgifter från referensobjekt. Det har visat sig att solcellsanläggningar kräver väldigt lite underhåll. För att få en bred syn på investeringen har ett antal simuleringar på investeringskalkylen genomförts.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa. Uppsatsen presenterar olika tematiska utgångspunkter för gentrifiering.