Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur manliga mellanchefer handlade, i sin strävan att förena arbetsliv och familjeliv. Två tidskrävande delar av männens liv, som båda ställer krav, och påverkar dem, i deras möjlighet till handlande. Metoden vi valt är kvalitativ och vi genomförde intervjuer med fem mellanchefer, i Stockholmsområdet. De fick under intervjun berätta om sitt liv som pappa och chef. Vi såg att samhällets normer, och företagens policys, påverkade männen i deras handlande.

För att efterleva Regeringens miljöpolitik har Boverket tilldelats ansvaret för miljömålet God bebyggd miljö. Boverket är en myndighet som arbetar för Riksdagens miljömål och skall vid behov förslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. I Boverkets Byggregler finns krav som måste följas för att uppnå ett fuktsäkert byggande. Som förslag på hur dessa krav ska uppnås nämns Svensk Byggindustriers metod ByggaF ? Metod för fuktsäkert byggande.ByggaF är en dokumentsamling med mallar, checklistor, kontrollpunkter och rutiner.

I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod.

Syftet med undersökningen var att beskriva och jämföra företags bakgrundsfaktorer, hälsofrämjande åtgärder och sjukskrivningar vid 2001 och 2003 och studera om det fanns samband som kunde förklara lönsamheten i hälsosatsning i svenska företag. Syftet var också att på ett mer specifikt sätt kartlägga hur företagen arbetar med sina systematiska hälsofrämjande åtgärder för de anställda beroende på ägarstruktur. Undersökningen har skett i två olika steg, innehållande en kvantitativ metoddel och en kvalitativ metoddel. Den kvantitativa metoddelen innehåller en statistisk undersökning, där enkätutskick till 100 företag ligger till grund. Den kvalitativa metoddelen användes för att komplettera den kvantitativa metoddelen för att få en djupare förståelse för företags satsningar i hälsofrämjande åtgärder.

Bakgrund: Det postindustriella samhället har fått en ny syn på arbetaren där man ska vara självgående mångkunnig och flexibel, vilket är helt andra krav än de som fanns under industrialismen. Då en allt större konkurrens infinner sig på arbetsmarknaden, får företagen även en möjlighet att ställa ibland till synes orimliga krav på sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer åtråvärda att behålla, till skillnad från den som inte är flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor står inför sparkrav, nedskärningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram medarbetares perspektiv på en organisationsförändring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgår från Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) Frågeställningarna är: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförändringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön påverkats av organisationsförändringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förändringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförändringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt under organisationsförändringen genom att sammanhållningen och arbetsglädjen på arbetsplatsen försämrades.

I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora kvantitativa grönområdena med små kvalitativa parker? Vilka rekreationsvärden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana parker.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i en fallorganisation på hur medarbetarskapet uppfattas av de tre grupperna; chef, medarbetare samt fackliga representanter. Dessa grupper jämförs sedan med varandra och med tidigare forskning inom medarbetarskap.Undersökningen utgår från Hällsténs och Tengblads medarbetarskapshjul och används i kombination med empowerment och inlärd hjälplöshet för att jämföra och analysera de skillnader som fanns mellan de olika grupper gentemot varandra och genom medarbetarskap som teori.En blandad kvalitativ- och kvantitativ ansats användes för att få största möjliga bredd på fallstudien. Den kvantitativa delen består av en enkät som utfördes på hela fallorganisationen och den kvantitativa delen bestod av en djupintervju med fackliga representanter. Dessa data sammanställs sedan och används på ett öppet sätt för att undersöka tendenser.Studien visade att det fanns relativt goda värden inom området medarbetarskap med höga värden från självskattningsformulären samt med en god syn på medarbetarskapet från de fackliga representanterna. Skillnaden fanns däremot i hur medarbetarskapet sågs mellan grupperna; medarbetare, chef och fackliga representanter.

Den svenska försvarsmakten har genomgått en förändring mot ett insatsförsvar från ett invasionsförsvar. I dagsläget genomför Försvarsmakten insatser internationellt, tillsammans med flera olika nationer, något som ställer krav på interoperabilitet. Försvarsmakten har genomfört insatser i Afghanistan sedan 2002 och har där varit med om utvecklingen av IED-hotet och på så sätt blivit tvungen att genomföra en anpassning. Hur långt har denna anpassning kommit, främst i form av utbildning och direktiv utgivna av Försvarsmakten? Ett tydligt mål är uppsatt men finns underlaget för att nå detta mål? I uppsatsen kommer jag att jämföra de styrningar som finns i målet, NATO 2294 och AJP 3.15, med de direktiv som Försvarsmakten har gett ut och de krav som ställs på utbildning..

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svårighetsgrad. I studien har matematikuppgifter från PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C på gymnasiet analyserats utifrån vilka typer av matematiska symboler de innehåller. Resultatet av denna analys har sedan med hjälp av statistisk korrelationsanalys jämförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav på läsförmåga uppgiften ställer. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser är för svaga för att någon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett något starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och låga lösningsfrekvenser än för någon av de andra symboltyperna.

Hur kan man skapa en fungerande, kostnadseffektiv distributionslösning för direktleverans med en hög servicenivå för att tillfredställa kund- och konsumentbehovet? Problemet kan delas upp i en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen är att det inte finns en generell lösning på problemet. Det praktiska problemet är att företaget vi studerar, Lifebox, idag inte har någon lösning.Syfte Huvudsyftet med examensarbetet är att ge Lifebox förutsättningar för en fungerande, kostnadseffektiv distributionslösning med direktleverans med en hög servicenivå för att tillfredställa kund- och konsumentbehovet. Vi har också definierat ett delsyfte vilket är att skapa förståelse för de krav, behov och förväntningar som finns i Lifebox och dess intressenter.Metod För att uppfylla detta syfte måste vi använda oss av en metod som möjliggör att vi kan studera ett projekt i förändring och som samtidigt ger en lösning som knyter an till verkligheten i ett så brett perspektiv som möjligt.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer.