Syftet med studien var att kartlÀgga studier som har anvÀnt sig av det orala hÀlsorelaterade livskvalitetsinstrumentet GOHAI. Studien bygger pÄ en allmÀn litteraturstudie som sammanstÀllt forskning inom det Àmne som Àr valt. Granskning gjordes av artiklar som anvÀnt sig av GOHAI vilka söktes via PubMed. BegrÀnsning gjordes pÄ deltagare ?60 Är, engelsksprÄkiga och med abstract tillgÀngligt. Studien baserades pÄ 20 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att studierna kom frÄn olika delar av vÀrlden.

Uppsatsen beskriver talsprÄk hos 15 ungdomar i Ärskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet bestÄr av inspelningar gjorda pÄ tre högstadieskolor i omrÄden med olika socioekonomiska förutsÀttningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlÀgga förekomsten av nÄgra typiska inslag i talat ungdomssprÄk, nÀmligen samtalspartiklarna assÄ, ba, typ, liksom och sÄhÀr samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talsprÄk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen pÄverkade informanterna. Undersökningen Àr synkron och har frÀmst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Denna kvantitativa studie Àr en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lÀrande. Syftet med studien Àr att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lÀrande i karaktÀrsundervisningen, dels pÄ skolan och dels pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det fÄr för deras utbildning i de olika lÀrmiljöerna. Informationen samlades in via en enkÀt som Àr utformad med likvÀrdiga frÄgestÀllningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n Àr en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lÀttare att motivera sig pÄ arbetsplatsen nÀr det gÀller bÄde lÀrande till yrket och till anvÀndandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jÀmförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur de deltagande ungdomarna uppfattar Navets preventionsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: I vilken grad uttrycker ungdomarna att de uppfattade och tillgodogjorde sig förelÀsningens upplÀgg? I hur hög grad anser ungdomarna att deras kunskap och/eller attityd till alkohol har pÄverkats av förelÀsningen? Anser ungdomarna att insatsen kan utvecklas för att pÄ ett bÀttre sÀtt verka förebyggande? PÄ vilket sÀtt i sÄdana fall? Vi valde att göra studien enligt den kvantitativa metoden och anvÀnde oss utav enkÀtundersökning för att samla in vÄrt resultat. Theory of planned behaviour har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att ungdomarna anser att förelÀsningen Àr tillrÀckligt omfattande och ett positivt resultat visas Àven pÄ frÄgan om förelÀsarens attityd pÄverkade förelÀsningen.

Den palliativa vÄrden innefattar inte bara patienten utan i mÄnga fall ocksÄ de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas informationsbehov inom den palliativa vÄrden. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar anvÀndes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehÄllsanalys av artiklarna gjordes utifrÄn en kvalitativ ansats.

Sammanfattning. En till tvÄ procent av befolkningen Àr diagnostiserade med bipolÀrt syndrom. Ordet bipolÀr betyder tvÄ poler och innebÀr svÀngningar mellan förhöjt stÀmningslÀge, depression och neutral grundstÀmning. NÀrstÄende till dessa personer kan hamna i ovÀntade och pÄfrestande situationer och pÄverkas. Studiens syfte var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter med bipolÀrt syndrom upplever sjukdomen och hur den pÄverkar livet.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Bakgrund: SmÀrta Àr ett flerdimensionellt fenomen och ett vanligt problem inom ÀldrevÄrden. SmÀrtbehandling finns att tillgÄ, trots detta Àr smÀrta underbehandlat hos Àldre patienter.Syftet: Syftet med studien Àr att belysa hur sjuksköterskor bedömer fysisk smÀrta i omvÄrdnad av Àldre patienter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats har anvÀnts. Datamaterialet bestod av fem kvantitativa och fyra kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: smÀrtbedömningsprocesser, smÀrtbedömningsmetoder och smÀrtbedömningsredskap. Ur huvudkategorierna urskildes sex underkategorier: smÀrtidentifiering, smÀrtbedömningssvÄrigheter, kommunikation med patienterna för att bedöma smÀrta, smÀrtobservation, smÀrtbedömningsinstrument och dokumentation.Slutsatser: För att göra en smÀrtbedömning behövs en god relation till patienten, nÀrstÄende och övrig personal dÀr kommunikation har central roll. Sjuksköterskan mÄste tro pÄ patientens egen skattning och smÀrtupplevelse..

I denna kvantitativa studie redovisas resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning som skickades uttill gymnasielĂ€rare verksamma vid tidpunkten i Östersunds kommun. Genom att endastanvĂ€nda gymnasielĂ€rare som respondenter kunde en annan professions perspektiv pĂ„anmĂ€lningsplikten belysas Ă€n socialtjĂ€nstens perspektiv. UtifrĂ„n den lĂ„ga svarsfrekvensen istudien kunde endast tendenser utlĂ€sas. Tendenser i studien visade att en majoritet avlĂ€rarna hade sett ett barn fara illa men det var fĂ„ som hade anmĂ€lt. En slutsats utifrĂ„nstudien var att lĂ€rare ibland inte anmĂ€ler misstĂ€nkta fall eftersom de först och frĂ€mst villhjĂ€lpa barnet sjĂ€lva utan att anmĂ€la.

Barn med cancer mĂ„ste genomgĂ„ mĂ„nga olika ingrepp vilket kan skapa rĂ€dsla.Syfte: Att sammanstĂ€lla forskning kring hur den ingreppsrelaterade rĂ€dslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. PĂ„trĂ€ffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: RĂ€dslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tĂ€nka pĂ„ nĂ„got annat och fĂ„ emotionellt stöd. FörĂ€ldrarnas beteende och engagemang visade sig pĂ„verka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rĂ€dslan i samband med ingrepp minskades vid anvĂ€ndning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder anvĂ€ndas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Barn med cancer mĂ„ste genomgĂ„ mĂ„nga olika ingrepp vilket kan skapa rĂ€dsla.Syfte: Att sammanstĂ€lla forskning kring hur den ingreppsrelaterade rĂ€dslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. PĂ„trĂ€ffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: RĂ€dslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tĂ€nka pĂ„ nĂ„got annat och fĂ„ emotionellt stöd. FörĂ€ldrarnas beteende och engagemang visade sig pĂ„verka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rĂ€dslan i samband med ingrepp minskades vid anvĂ€ndning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder anvĂ€ndas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Artros Àr en vanlig folksjukdom dÀr 3-5 procent av Sveriges befolkning Àr drabbad. Oftast drabbas höft- och knÀlederna vilka Àr de viktbÀrande lederna men Àven andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien Àr baserad pÄ 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar dÀr Goodmans sju steg anvÀnds som metod. Resultatet presenteras under temat smÀrta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsÀttning, psykisk pÄverkan och sociala begrÀnsningar.

Bakgrund: I hela vÀrlden Àr cirka 50 miljoner mÀnniskor drabbade av urininkontinens. I Sverige besvÀras minst 500 000 mÀnniskor och cirka 213 utav dem Àr kvinnor. Symtom pÄ inkontinens pÄverkar den drabbade bÄde fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baserats pÄ Ätta kvantitativa artiklar.

MÄnga studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smÀrta och smÀrtbehandling. Syftet med litteraturstudien Àr att jÀmföra dessa uppfattningar. Eftersom god smÀrtlindring Àr en förutsÀttning för patientens psykiska sÄvÀl som fysiska vÀlmÄende Àr det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar Àr sÄ korrekta som möjligt. Förutom olika smÀrtskattningsmetoder, ex. VAS skalan Àr det nödvÀndigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, dÄ dessa kan pÄverka kvalitén pÄ omvÄrdnaden.