Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har Kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi..

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar Kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och Kvantitativ metod.

 I den här uppsatsen undersöks hur mycket och på vilket sätt Sverigedemokraterna nämns och uttalar sig i TV4Nyheterna före och efter att de valdes in i riksdagen 2010. En Kvantitativ och en kvalitativ ansats har kombinerats för att undersöka två tremåndersperioder, en under 2008 och en under 2012. Vidare studeras framingen av nyheter, vem står för framingen och vem som sätter agendan, journalister eller politiker. Även inramningen av Sverigedemokraterna studeras. Teoretiskt ligger modellen för agenda-setting till grund för stora delar av resonemanget. Även teorier kring nyhetsvärdering, journalistikens beskrivningsmakt, framing och TV:s genomslagskraft bygger upp den teoretiska ramen. I den Kvantitativa delen tillämpas en Kvantitativ innehållsanalys av samtliga inslag som berör immigration och integration i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna under de tidigare nämnda tidsperioderna.

Sextiotvå procent av nystartade företag i Sverige är aktiva efter tre år. Företagets prestation är ofta synonymt med entreprenörens prestation eftersom att starta ett företag ofta är ett individuellt beslut som uppkommer från en entreprenörs affärsidé. I början av företagets livscykel är entreprenören inblandad i samtliga delar av företaget men i och med att företaget växer och entreprenören anställer personer att arbeta i företaget uppkommer frågan hur formaliserat företaget ska vara. Många företag är sårbara i introduktionsfasen och eftersom överlevnadsgraden för företag är så pass låg finner vi det intressant att göra en studie om hur formalisering påverkar prestation i introduktionsfasen. Vi har identifierat kreativitet, teknologi och omgivning som faktorer som kan styra graden av formalisering för ett företag och dessa variabler har vi valt att använda som faktorer för att uppfylla studiens syfte som är att genom en Kvantitativ studie identifiera sambandet mellan formalisering och prestation för företag i introduktionsfasen.

Denna uppsats tar upp en Kvantitativ jämförelse mellan två material. I det ena materialet är de två deltagarna hörselskadade och i det andra materialet är de två deltagarna hörande. Jämförelsen visade att alterinitierade reparationer förekom mer frekvent i samtalet mellan två hörselskadade. I jämförelsen med självinitierade reparationer kunde ingen skillnad utvisas mellan materialen. Djupanalysen av alterinitierade reparationer i materialet med de hörselskadade deltagarna visar att samtalet får högre progressivitet ju starkare reparationer som används.

I Sverige finns en målsättning att erbjuda föräldrautbildningar till alla föräldrar. Dessa insatser bör utvärderas eftersom det är viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvärdering är att undersöka om deltagare i Föräldrakraft är nöjda med utbildningen, om det skett förändringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som föräldrarna haft mest nytta av. Med hjälp av skattningar från deltagare och ledare har två kurser i en norrländsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna är nöjda med programmet, men några beteendeförändringar har inte kunnat identifieras.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kännetecknande drag för kommunikativt ledarskap. Några tendenser till vad som är kännetecknande är ett metaforiskt och personligt språk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmärksamheten kvarstår hos mottagarna utan att förståelsen går förlorad. Talhastigheten får således varken vara för snabb eller för långsam. Alla ledare i studien använder sig av tredje person i sina tal och de flesta använder negativa ord mer än positiva.

Undersökningens syfte är att utröna i vad mån lärarstudenter har ett positivt eller negativt förhållningssätt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras ställningstagande.I arbetet redogörs för olika grundläggande vetenskapliga inlärningsteorier som ligger till grund för våra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad användning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlärningsteorier och lärarnas förutsättningar att använda datorn som ett av många hjälpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen är både kvalitativ och Kvantitativ men i huvudsak inriktad på barns och elevers samlärande i förhållande till individuellt lärande inom ämnet matematik..

Vi har valt att undersöka hur nyemissioner påverkar aktiekursen. Detta eftersom det den senaste tiden genomförts ett antal nyemissioner på stockholmsbörsen. Undersökningen genomfördes genom en Kvantitativ eventstudie av ett antal nyemissioner genomförda på stockholmsbörsen mellan åren 2000-2007. I undersökningen delades de identifierade bolagen upp efter storlek och bransch för att därigenom försöka finna eventuella mönster. För att kunna dra konkreta slutsatser beräknades, med hjälp av ett t-test, konfidensintervall för de olika kategorierna fram.

Syftet med uppsatsen är att granska hur talet om jämställdhet ser ut hos företrädare för socialtjänsten. Fokus är hur talet om jämställdhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrån historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis.Frågeställningarna är: Hur ser diskurser om jämställdhet ut hos företrädare för socialtjänsten? Vilka paradoxer föreligger i de jämställdhetsdiskurser som finns hos företrädare för socialtjänsten?Det empiriska materialet utgörs av fem intervjuer med enhetschefer för socialtjänsten.

Nuförtiden har vi obegränsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. Ständigt krävs det att vi gör aktiva val, såväl stora som små., vilka påverkar livet på olika sätt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska välja eller vilken Tv-kanal man ska titta på. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem år 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och på egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsätts varje år 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur revisionsbyråers storlek påverkar kravprofiler vid rekrytering.Metod: För att få fram resultat för den empiriska analysen har ett positivistiskt synsätt, en deduktiv ansats och en Kvantitativ metod använts.Teoretiskt perspektiv: Studien har använt sig utav tidigare teori som rör ämnet. Teorikapitlet innehåller information om kravprofil och byråstorlek.Empiri: Studiens empiriska material är baserad på en enkätundersökning som genomfördes på byråernas personal- och rekryteringsansvariga. Svaren av enkäten sammanställdes med hjälp av det statistiska programmet SPSS.Resultat: Analysen visade att det inte finns några skillnader mellan större och mindre byråers kravprofiler..

Syftet med denna studie är att studera och jämföra föräldrars uppfattning om sin möjlighet att påverka den dagliga verksamheten på den förskola där deras barn går. Studien bygger på en Kvantitativ metod där 34 föräldrar på en förskola har deltagit i en enkätstudie. Resultatet visar att de föräldrar som svarat på vår enkät i hög grad upplever att personalen lyssnar på deras åsikter samt att det främst är genom föräldramöten, föräldraråd och vid det dagliga mötet vid hämtning och lämning som de upplever att de kan utöva inflytande. Bland de föräldrar som valt att svara på vår enkät tycker vi oss kunna se hur de något äldre respondenterna varit de som i vår studie dels haft åsikter om vad föräldrainflytande innebär för dem och dels kommit med förslag på vad de vill vara med och påverka i förskolan.  .

Denna uppsats undersöker vad som påverkar lärares upplevda problem med arbetsförhållanden samt deras upplevda arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning visar att faktorer som kön, ålder samt upplevt stöd från rektorn ofta är prediktorer för dessa begrepp. Datan är hämtad från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) från 2011. Utifrån dessa data utförs multipel regression samt jämförelser av medelvärden och andelar med hjälp av makron för att söka svar på frågeställningarna. Studien finner bland annat att kön, elevers socioekonomiska bakgrund och skolans betoning på akademisk framgång har betydelse för lärares upplevelser..