Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen.

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.

Att vara ideellt engagerad ses av många som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang är att de flesta som engagerar sig aktivt även ärde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.Frågan är därför om det är en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang är positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgång från hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som använder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder på att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger någon effekt. Dessa resultat förkastar därmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nätverk..

Studien syftar till att pröva teorin om närvarons politik utifrån en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt på det politiska utfallet. Teorin om närvarons politik menar att kvinnliga politiker är mer lämpade att representera kvinnor då de delar liknande erfarenheter med dem och på så sätt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska områden, som lyfts fram av teorin, som ett särskilt politiskt område där kvinnor antas ha gemensamma intressen är barnomsorg. Uppsatsen kommer därför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jämförelse av Sveriges 290 kommuner där korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns något kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenär anmälnings- eller tillståndspliktiga. Dessa företag ska lämnamiljöinformation i förvaltningsberättelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpåverkan användervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen är att för år 2013 se hur väl detillståndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillämpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen på kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi använder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsättning, branschtillhörighet, revisionsbyrå ochskuldsättningsgrad.

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat.

Syfte: Syftet är att se om de verksamheter som säger att de tillämpar individuell lönesättning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med både kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesättningen inte fungerar..

AbstractInstitution: LUT, LärarutbildningenKurs: AUO3 Allmänt utbildningsområdeTermin: Höstterminen 2007Titel: Lärare och elevers upplevelser av mobbning på en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jämföra elevers och lärares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkätundersökning).Material: Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, tidigare forskning, rapporter från skolverket.Resultat: Lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen på den specifika skolan stämmer i vissa fall bra in på den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. Både den tidigare forskningen och undersökningen på den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning är ett problem på deras skola än vad lärarna gör. Båda undersökningarna visar också att lärarna anser att mobbning förekommer i högre grad än vad eleverna gör. Jämför man lärarnas och elevernas svar i enkätundersökningen finns det skillnader som tyder på att lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på skolan ibland är olika. Skillnaderna i procentsatserna av lärarnas och elevernas svar är dock på vissa ställen relativt små.

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om ortorexi enligt studiens definition förekommer bland gymnasieelever i årskurs tre. Frågeställningar: 1. Uppvisar gymnasieeleverna en kostfixering enligt ORTO-15? 2. Uppvisar gymnasieeleverna ett träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21? 3. Uppvisar gymnasieeleverna ett ortorektiskt beteende enligt studiens definition? Metod: Detta är en kvantitativ studie med enkät som insamlingsmetod. Totalt åtta randomiserat utvalda kommunala gymnasieskolor inom Stockholms kommun deltog. Två olika tester användes; ett om kostfixering (ORTO-15) och ett om träningsberoende (Exercise Dependence Scale-21). Krav för att delta var att eleven är född 1996 eller tidigare. Totalt delades 234 enkäter ut, 226 var korrekt ifyllda och användes i studien. Det interna bortfallet var alltså åtta enkäter (3 %).Resultat: 23 % av deltagarna uppvisar en kostfixering enligt ORTO-15 (35 poäng eller mindre), varav 18 % män och 82 % kvinnor. 66 % av gymnasieeleverna uppvisar tendenser till träningsberoende, medan 2 % klassificeras (varav alla var män) som träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21. Totalt klassificerades tre män (1,3 %) som ortorektiska.Slutsats: Ortorexi, enligt studiens definition, förekommer hos gymnasieelever, men endast i en väldigt liten del av den studerade gruppen (1,3 %), och endast bland män. Resultaten för träningsberoende enligt Excercise Dependence Scale-21var liknande (2 %, endast män), men en betydligt större del (66 %) uppvisade tendenser till träningsberoende. Nästan en av fyra (23 %) har en kostfixering enligt ORTO-15 testet..

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid är en av barnens rättigheter. Frågan är om barn från olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande påverkas av föräldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk används Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser.Tidigare studier har inga entydiga resultat när det rör familjestrukturens påverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller föräldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, däremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort är att se till föräldrarnas könstillhörighet, något denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med båda föräldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförälder med. Detta har lett till att studien fått ett antal resultat värt att nämna, ett är att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda från de som bor med båda sina föräldrar, medan det var genomgående negativt signifikant för de som bodde med sin mor, såväl när det gäller idrottslig som övrig aktivitet.

When performing a QRA you have to consider a number of accident scenarios. How many scenarios you choose often determines the time and resources needed to perform the QRA. The report investigates the possibility that a QRA can be performed using only a few representative scenarios. Further it presents a discussion on how these scenarios should be constructed..

Det har länge pågått en debatt huruvida aktiv förvaltning kan prestera bättre än marknaden och därmed göra skäl för en högre avgift än den för passiv förvaltning. Studien är relevant då majoriteten av Sveriges befolkning fondsparar genom premiepensionen. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och utvärderar 40 svenska aktivt förvaltade aktiefonder inom premiepensionen under perioden oktober 2010 ? september 2013. Närmare bestämt undersöks hur aktiva fonderna egentligen är samt den verkliga kostnaden för den aktiva förvaltningen. Metoden är uppbyggd som så att fonderna delas upp i en aktiv del och en passiv del, varvid kostnader samt prestationer allokeras mellan dessa delar.

Kränkningar på nätet är ett relativt nytt begrepp. Många känner nog igen det som nätmobbning. Den senaste tiden har det uppmärksammats en rad olika fall i media angående kränkningar på nätet. Den forskning som finns idag berör främst mobbning som begrepp och det finns en brist på studier kring kränkningar på nätet. Ungdomar är en grupp som i stor utsträckning använder sig av nätet som ett sätt att kommunicera.