Syftet med uppsatsen är att identifiera de faktorer som ligger till grund för företagens underlåtelse att göra nedskrivningar trots extern indikation på nedskrivningsbehov. Undersökningsansats är induktiv. Metoden för undersökningen är en fallstudie genom en dokumentstudie och e-post intervjuer. Data i datainsamlingen är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Utifrån analysen av det empiriska resultatet görs det försök att förklara agentteorin, positiv redovisningsteori och institutionell teori.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..

Syfte: Vårt syfte består av två delar, dels att ta reda på hur redovisningen av belöningspaketet har utvecklats, dels undersöka hur belöningspaketets utformning har utvecklats. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv ansats med inslag av induktiv ansats. Undersökningen har skett genom en dokumentstudie där vi använt oss av en egenkomponerad undersökningsmodell. Teori: Uppsatsen utgår ifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och teorin om aktieägarvärde. Empiri: Empirin är hämtad från tolv företag inom fyra olika företags¬områden, år 2001-2005 och består av information om belöningspaketet till VD och ledningsgrupp.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter. Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt. Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv..

Denna D-uppsats undersöker hur genetiska algoritmer beskrivs i teorin och hur de tillämpas mot verklighetsbaserade optimeringsproblem. I uppsatsen har jag valt att utföra en dokumentstudie, där jag undersöker hur genetiska algoritmer tillämpas mot the traveling salesman problem. Allt insamlat material har analyserats och jag har identifierat och beskrivit ett produktionsproblem, vilket jag har angripit genom att egenutveckla en modell över en genetisk algoritm. Utifrån dessa förutsättningar besvarar jag uppsatsens forskningsfråga, nämligen vad är viktigt att beakta i samband med utveckling och design av genetiska algoritmer? .

Från och med räkenskapsår 2014 är det obligatorisk för onoterade mindre företag att välja mellan K2 som är anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Den teoretiska delen består av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkätundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och ställs sedan mot tidigare forskning och teorier.   Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag väljer att tillämpa K2.

SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i två branscher med olika risknivå ? efter första verksamhetsåret.-Jämförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsättningsgrad, eget kapital, räntebärande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka kapitalstrukturen i tvåbranscher med olika risknivå, för att sedan jämföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig åt mellan dem. Studien undersöker även faktorer som påverkar företagens val av kapitalstruktur i de båda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ämnesområdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, där siffror och nyckeltal har hämtats genom årsredovisningar från bolag inom studiens två branscher. Resultaten från dokumentstudien har kopplats till innehållet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten från denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som är betydligt mer viktad åt belåning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsåret.

I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för små svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av små företags kostnader kunde härledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. Där målet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gällande för företagen i två år och därmed blir det relevant att göra en studie om hur små svenska aktiebolag påverkats av förändringen.Syftet med uppsatsen är att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat små svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jämföra hur förväntningarna på avskaffandet överensstämmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer påverkat utfallen.Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jämförelser och dra generella slutsatser.

Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning.Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell.Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar.Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag.

Denna rapport ingår tillsammans med en muntlig presentation som examination i kursen Examensarbete i ADB, 20p vid Högskolan i Skövde. Kursen ingår som slutmoment på det systemvetenskapliga programmet.Undersökningen, vilken genomfördes i samarbete med företaget Arthur Andersen, hade som syfte att utvärdera verktyg och metoder för riskanalys av verksamheters informationssäkerhet.Medelst intervjuer av 5 experter inom området, samt med en dokumentstudie, utvärderades problemställningen kvalitativt. Resultatet blev en analys av existerande verktyg och metoder för riskanalys, med avseende på deras olika fördelar och nackdelar, samt deras resultat..

Genom att granska kommuners förvaltningsberättelse ska vi beskriva hur och i vilken utsträckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushållning. Vi skall även pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vår studie påvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushållning är bristfällig i många av landets kommuner. Vidare kan vi framhäva samband mellan uppföljning av mål och kommuners storlek. Vi påträffar även samband mellan uppföljningen av mål och om kommuner är belägna nära en större stad eller ej..

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera redovisningen av personalinformation som börsnoterade IT-konsultföretag lämnar i sina årsredovisningar, samt att göra en jämförelse av eventuella förändringar som skett mellan år 1999 respektive år 2003. Vi har genomfört en Kvantitativ dokumentstudie utifrån 21 stycken årsredovisningar från 1999 och 19 stycken årsredovisningar från 2003. En checklista har använts för att analysera omfattningen och typen av information. Tre hypoteser ställdes upp för att undersöka samband mellan omfattning av personalinformation och variablerna företagsstorlek, ägarstruktur samt andel utländska ägare. Den teoretiska grunden består av institutionell teori, personalekonomi angående informationsasymmetri samt tidigare forskning inom området humankapital.

Organisationsförändringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anställningsotrygghet som drabbar individ och organisation. Få jämförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anställningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anställningsotrygghet). Forskning har främst fokuserat på kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. Tjänstemän i Sverige (N=579) ingick i studien.

The purpose of this paper is to examine how propaganda has been used by two dictatorships, namely Nazi Germany and the Soviet Union under the leadership of Josef Stalin. By examining a number of propaganda posters and paintings, we aim to find similarities as well as differences in how the two nations attempted to create imagined communities amongst their people. While conducting this examination of the propaganda material, we have acquired and used some of the ideas of Benedict Anderson, who has coined a concept that he calls ?Imagined Communities?. In conclusion, it is established that the most obvious similarity is that both leaders are heavily included in their propaganda material, both pictured and mentioned in text.