I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en Kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna.Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna.

Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

Utförandet av komplementära och alternativa metoder styrs av svensk lagstiftning. En viss överlappning mellan komplementära och alternativa metoder och den etablerade sjukvård finns. Någon entydig och helt vedertagen definition på begreppet komplementär och alternativ medicin eller metod finns inte. Det finns en begränsad mängd forskning om intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om komplementära och alternativa metoder inom intensivvård. Syftet med den här pilotstudien var att kartlägga intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om komplementära och alternativa metoder inom intensivvård.Den metod som användes var en kvantitativ metod.

Syftet för vår uppsats är att undersöka om hur mor- och farföräldrarnas livskvalitet påverkas av att inte ha ett väl fungerande umgänge med sina barnbarn.Kontakt togs med föreningen ?Forum för mor- och farföräldrar? (FMF) där många av medlemmarna har en problematik med umgänget med sina barnbarn. För att inte bli begränsade till ett fåtals berättelser använder vi oss av en kvantitativ metod i form av ett enkätformulär med kryssfrågor. I denna ombeds de svarande att kryssa i det svar som passar bäst in på deras nuvarande situation. Svaren från de enligt oss mest intressanta frågorna analyseras med varandra i sökande efter statistiskt signifikanta sambandVårt resultat visar att frågorna var för sig indikerar att majoriteten av medlemmarna har en nedsatt livskvalitet och upplever att sänkningen har samband med umgängesproblematiken.

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                  Annie Karlsson Genuskonstruktioner i Bilder    Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet. Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks.Antal sidor: 28                                                                                                                                                                Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden.

Uppsatsen ämnar att 1. Utföra en nykritisk analys av dikten ?Konferensman? av Birger Sjöberg, 2.Etablera och diskutera begreppet bildorienterad modernism, 3. identifiera ?Konferensman som ettuttryck för bildorienterad modernism.

Syfte Detta examensarbete är en studie i hur väl olika ordinlärningssätt är representerade i två kapitel i vardera två läroböcker och vad lärarens roll i språkundervisningen blir i förhållande till de två läroböckerna. Metod Undersökningen bygger på en forskningsdel med teorianknytning om ordinlärning och en analys av innehållet i de utvalda kapitlen i de två läroböckerna. Analysen utförs genom närläsning för att undersöka hur väl läroböckerna stämmer överens med den forskning som har granskats om ordinlärning. Resultat Undersökningen visar att läroböckerna brister i uppfångandet av alla elever med olika inlärningsstrategier och studietekniker. Samt att det blir lärarens uppgift att tillgodose eleverna med information om olika sätt att studera ord, om vikten av uppföljning, dialog, och variation i språkundervisningen..

Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet på narkotika bland svenska ungdomar och en fjärdedel av alla som döms för ringa narkotikabrott är mellan 15 och 20 år. Om vad som ligger bakom våra attityder till narkotikaanvändning råder det delade meningar, men i tidigare forskning är man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkätundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvändning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsområden. Som teoretisk utgångspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation använts då denna tar upp hur ett områdes egenskaper kan påverka attityder och beteenden.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser..

I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 från ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar också reflektioner kring några av författarens interpretationsmässiga val. Syftet med studien är att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman såväl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mål.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om det finns en efterfrågan bland studenter och användare av en viss social mediaplattform att få en förlängd extraordinär reseupplevelse. Syftet har även varit att ta reda på, utifrån existerande teorier och av resultatet av empirin för undersökningen, om det kan genomföras en producerad förlängd extraordinär reseupplevelse via en social mediaplattform. Undersökningen genomfördes utifrån kvantitativ metodteori med en enkät som mätinstrument. I enlighet med metodteorin utgick jag från existerande teorier som jag tog fram genom en litteraturundersökning. Litteraturundersökningen bidrog till skapandet av min teoretiska referensram som var utgångspunkten i sammanställandet av mätinstrumentet och som referens till min analys av insamlad data.

Syftet med detta examensarbete är att studera sambanden mellan olika samtalsroller och samtalsdominans. Vi observerade ett arbetslagsmöte på en grundskola samt intervjuade två av lärarna som ingick i arbetslaget. Med hjälp av Dueks taxanomi över samtalsroller och Linells och Adelswärds teorier om samtalsdominans har vi sett tendenser på att det finns ett samband mellan olika samtalsroller och kvantitativ och innehållslig samtalsdominans.Resultaten visar att arbetslagsmedlemmarna sammanlagt uppfyllde sju av tretton samtalsroller samt att några av lärarna skiftade mellan olika samtalsroller under mötets gång. De samtalsroller som uppfylldes var urspårare, underlättare, framryckare, debattör, tillbakadragare, överpratare och underpratare. Resultaten visar även att den läraren som har den högsta kvantitativa samtalsdominansen inte har den högsta innehållsliga samtalsdominansen.

Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsrapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter.Problemställningar: Hur används hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsrapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsrapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn på introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktärerna med utgångspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktärer, representation, stereotyper och hegemoni. För att få en definition på vad det innebär att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi på de fiktiva karaktärerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktär i populärkultur framställs dennes introverta personlighetsdrag som någonting negativt. Dessa karaktärer saknar ofta karisma och blir tråkiga och intetsägande.