Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegÄnger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött pÄ och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion Àr först en beskrivning av vad jag gjort, dÀrefter en beskrivning av hur detta projekt var tÀnkt att fungera. Den tredje delen Àr en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat pÄ mina veckorapporter. Den fjÀrde delen Àr sjÀlva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstÄtt. Den sista delen Àr ett slutord dÀr jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jÀmfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmÀnhet..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation, vad de anser krÀvs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och pÄ vilket sÀtt de anser att pedagogisk dokumentation kan pÄverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som har genomförts med tolv pedagoger frÄn olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vÄrt resultat Àr att pedagogisk dokumentation som arbetssÀtt innebÀr att pedagogerna fÄr en möjlighet att förstÄ lÀroprocesser och fÄnga barnens utveckling. Samtidigt Àr det ett sÀtt att visa pÄ den verksamhet som bedrivs för förÀldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling sÄvÀl för barnet som för pedagogen.

Konkurrensen mellan producerande företag ökar idag i takt med att kundernas krav pÄ kvalitet och flexibilitet ökar. Ett producerande företags förmÄga att skapa flexibilitet efter kundens önskemÄl bygger pÄ en vÀl fungerande verksamhet med god kommunikation mellan de anstÀllda. Med hög kundanpassning ökar mÀngden information som mÄste hanteras i verksamheten vilket stÀller krav pÄ företaget att utveckla ett vÀl fungerande informationsflöde. För att utveckla ett konkurrenskraftigt företag eftersöks den perfekta kombinationen av filosofi, processer, personal och problemlösningsverktyg. Till hjÀlp för att finna denna kombination vÀljer ett stort antal företag att gÄ i den framgÄngsrika biltillverkaren Toyotas fotspÄr.

Den hÀr undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hÄllbar utveckling frÄn nÄgra elever i slutet av skolÄr 5. Dessa har jÀmförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlÀrningens processer. UtifrÄn de tvÄ gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vÄr undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvÀrderingar Tema tillstÄndet i vÀrlden samt att elevernas tankar Àr fragmentariska och att de kÀnner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har Àven sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hÄllbar utveckling, nÀmligen ekologiska, ekonomiska och sociala..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det Àr skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser pÄ sitt arbete pÄ spetsutbildningen och ordinarie klasser pÄ naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fÄtt besvara en enkÀt, deras matematiklÀrare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten frÄn denna undersökning visar att arbetssÀtt som till exempel grupparbeten, som frÀmjar kommunikation, anvÀnds oftare pÄ spetsutbildningen Àn pÄ det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gÀller Àven problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förstÄelse för olika lösningar pÄ matematiska problem. Eleverna pÄ spetsutbildningen tror sig förstÄ sina lösningssÀtt medan eleverna pÄ ordinarie naturvetenskapsprogrammet lÀr sig formler och lösningssÀtt utantill i högre utstrÀckning..

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

Detta examensarbete Àr utfört för GMK koncernen, bestÄende av AB Rönnquist & Wettainen och GMKAB i Kiruna, samt GMK Mekaniska i Svappavaara. Inget av företagen har idag nÄgot strukturerat kvalitetssystem implementerat i sin verksamhet. De har dock en önskan om att utforma och i framtiden implementera ett sÄdant system. Exakt hur detta kvalitetssystem skall vara utformat Àr oklart men det finns en önskan om att systemet kall efterlikna eller Ätminstone vara i paritet med ISO 9000. Syftet med detta arbete har varit att lÀgga grund för utvecklandet av ett kvalitetssystem med ISO 9000 som förebild, dÀr fokus legat vid kraven pÄ processledning enligt ISO 9001.

Zirkon Àr ett mycket viktigt mineral inom geokronologin. Tack vare dess specifika kristallstruktur tassmÄ mÀngder uran och andra spÄrÀmnen upp av zirkonen vid dess bildning. Det Àr möjligt attbestÀmma en bergarts Älder genom att berÀkna förhÄllandet mellan de radioaktiva Àmnena och dessstabila slutprodukter som bildas hos zirkonen med tiden. Olika metoder och tekniker har sedandenna upptÀckt utvecklats i snabb takt.Grötingengraniten har tidigare daterats med hjÀlp av TIMS till en Älder mellan 1,74 och 1,75 miljarderÄr. Denna datering har visats sig mycket osÀker varför ett nytt försök till att bestÀmma dess Älder harplanerats in inom den nÀrmsta framtiden.

Synen pÄ grammatik har förÀndrats mycket över tid och debatteras Àn idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av sprÄkundervisning har vi valt att med hjÀlp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i tvÄ nyutkomna lÀromedel ? i engelska respektive tyska ? för gymnasieskolan och stÀlla dessa övningar i relation till de direktiv som anges i styrdokument samt de resultat som forskning i andrasprÄkslÀrande pekar pÄ. NÄgra viktiga faktorer som nÀmns i forskning och styrdokument kring sprÄkinlÀrning innefattar kommunikativa mÄl, elevers behov och förutsÀttningar, elevinflytande och elevansvar, reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och styrdokument understryker som viktigt nÀr det gÀller sprÄkinlÀrning, i synnerhet av grammatikmoment..

Denna studie Àr ett försök att utforska lÀrarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjÀlp av en intervjuguide kopplade till gÀllande styrdokument, utvÀrderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som Àr av antingen positiv eller negativ karaktÀr för studentens upplevelser av VFU:n.Det som upplevs som positivt av studenterna Àr att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgÄng till en egen arbetsplats, att det finns tid för reflektion, att personalen pÄ skolan har en positiv instÀllning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen.De negativa upplevelser studenterna framförde gÀllde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n..

Behovet av energisnĂ„lare och miljövĂ€nligare processer Ă€r stort i samhĂ€llet i dag. Syftet med projektet var att ta fram energisnĂ„lare avfuktningsmetoder för biogas, som sedermera ersĂ€tter naturgas. Vidare var det önskvĂ€rt att undersöka möjligheten att avfukta gasen ytterligare för att undvika kondensering i ledningen under transportering.EnergiberĂ€kningar har genomförts, dĂ€r nuvarande förbrukning stĂ€llts mot undersökta alternativ. Vidare berĂ€knades, för alternativen, sĂ„vĂ€l dimensionering som preliminĂ€ra investeringskostnader för nödvĂ€ndig utrustning. Även miljöpĂ„verkan undersöktes för varje metod.Rapporten visar pĂ„ möjligheten att energieffektivisera processen och dessutom öka avfuktningen.

Studien belyser Àmnet problemlösning inom montessoripedagogiken Syftet Àr att utmana förestÀllningen om att montessoripedagogiken kan vara till stöd för att lÀttare kunna lÀra barnen att kunna sjÀlva med stöd av en pedagog, baserat pÄ Maria Montessoris ledord ?HjÀlp mig att hjÀlpa mig sjÀlv?. Studien har koncentrerats till att titta pÄ vardagssituationer och de tillfÀllen som kan uppkomma under dagen dÄ pedagogerna har möjlighet att stimulera barnens förmÄga till att utvecklas till goda problemlösare. För att finna svar inom det formulerade problemomrÄdet har observationer samt intervjuer genomförts för att spegla vardagen pÄ en montessoriförskola. I studiens resultat presenteras hur montessorimetoderna hjÀlper barn att utveckla sin förmÄga till att lösa problem genom pedagogernas stöd, utrymme och tid för reflektion och med Montessoris framtagna arbetsmaterial..

FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Celiaki Àr en kronisk autoimmun överkÀnslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, korn, rÄg och havre. SÀdesslagen innehÄller olika prolaminer, vilka gemensamt benÀmns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vÀvnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.