SammanfattningStudien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska..

För att identifiera och klassificera problem relaterade till användbarhet i mjukvarubaserade produkter används metoder speciellt utformade för detta ändamål. En av dessa metoder är Heuristisk utvärdering, men kritik har framförts mot denna metod och dess förmåga att klassificera användbarhetsproblem. I detta arbete jämförs Heuristisk utvärdering med en annan metod, i ett försök att utreda om kritiken är korrekt. Denna metod är Usability Problem Taxonomy, en metod skapad för att klassificera samt analysera användbarhetsproblem. Syftet med denna jämförelse är att ta fasta på vilken av metoderna som är lämpligast att använda vid klassificering av användbarhetsproblem, något som bedöms genom att undersöka metoderna och deras förmåga att noggrant klassificera användbarhetsproblem.

Detta är en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för låtskapande genom användning av verktyg inlärda under tre år på Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt låtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag använder när jag skriver låtar och jämföra detta med hur jag arbetade innan jag började på musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jämförelser både på hur jag nu arbetar med musik och hur det nu låter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har låtit.Fyra nya låtar har skapats i arbetet. Låttexterna har fått stort fokus i mitt arbete, men även arrangering och skapande av melodier är en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete är oväderligt för att få en sammanhållen och enhetlig låt, där låtens text följer en röd tråd och är väl förankrad i låtens syfte.

Till miljöanalyser går det att använda ortofoton från olika år för att göra jämförelser och se förändringar i miljön. Lantmäteriet har ett arkiv med flygbilder från 1930 fram till nutid. Med hjälp av självkalibrering är det möjligt att skapa ortofoton av de äldsta av dessa bilder som saknar data gällande kamera. Data för kameran som använts är nödvändig för att skapa ortofoton. Syftet med studien är att undersöka metoder för att återskapa kameraparametrar för den inre orienteringen i gamla flygbilder från 1940-talet.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Det ingår i sjuksköterskans uppgift att bedöma smärta hos demenssjuka. Det kan dock vara svårt för sjuksköterskor att bedöma smärta hos dessa personer på grund av deras kognitiva hinder. Syftet med denna litteraturstudie var därför att få kunskap om hur sjuksköterskor bedömde smärta hos personer med demenssjukdom. Tolv artiklar med olika metodologisk bakgrund analyserades med hjälp av integrerad litteraturöversikt, i syfte att beskriva det samlade kunskapsläget över det valda området. Resultatet visade att det fanns tre sätt att bedöma smärta på hos dementa: Att använda sig av beteenden; Att använda sig av smärtinstrument och Att använda sig av anhöriga och övrig personal.

Introduktion: Dental erosion definieras som förlust av tandens hårdvävnad genom en kemisk process som inte involverar bakterier. Dagens förändrade livsstil och kosthållning medför att våra tänder oftare utsätts för kemisk påverkan som kan leda till erosion. Det är flera faktorer som samverkar och dental erosion har en multifaktoriell etiologi.Syfte: Syftet är att beskriva olika registreringsmetoder för dental erosion.Frågeställningar: Vilka metoder kan användas för registrering av initial erosion? Vilka metoder kan användas för registrering av avancerad erosionsskada? Vilka metoder är kliniskt beprövade på patient?Metod: LitteraturstudieResultat: Ett flertal registreringsmetoder fanns beskrivna i litteraturen, merparten var inte applicerbara kliniskt. Registeringsmetoderna som framgick i den beskrivande litteraturstudien var: 3D scanning microscope (IFM), Atomic absorption spectroscopy (AAS), Digital photography (DP), Focus-variation 3D microscopy (FVM), Longitudinal microradiography (LMR), Non-contact confocal laser scanning microscopy (CLSM), Optical assessment, Optical profilometry (OP), Quantitative light-induced fluorescence (QLF), Scanning electron microscopy (SEM), Stylus profilometry (SP), Ultrasound, White light interferometry (WLI) och X-ray diffraction (XRD).Konklusion: Vid registrering av initial erosion krävs analys av tandytans mineralinnehåll samt optiska analyser med hjälp av instrument.

Stimulans av barns språkutveckling i en förskola. Hur arbetar pedagogerna? (Stimulation of children?s language development in a preschool. How do the teachers work?) En betydande del av barnets lärande sker i förskolan.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). Läs- och skrivinlärning i grundskolan och särskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för läs- och skrivundervisning som används i grundskolans första årskurser samt i särskolan.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.

BakgrundI vår undersökning kommer vi att belysa olika områden som är relevanta till det fenomen som är i fokus i vår studie. Vi kommer även att lyfta fram olika metoder som används ute i verksamheterna och vi lyfter även fram kultur, modersmålets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vår studie ta reda på hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andraspråk. Vi vill också ta reda på vilka metoder som pedagoger använder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta är en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vårt resultat.ResultatResultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma värderingar är det gäller svenska som andraspråk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillräckligtMed resurser för att nå den optimala inlärningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlärningen som används i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast på samma grundtanke..

Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund).

Denna rapport behandlar examensarbetet ?Utveckling av en bana till ett bilspel? som utförts vid institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet under 2003. Uppdragsgivare för arbetet är Luleå- företaget Agency 9, som har ett behov av att utveckla en bana till ett bilspel. Utvecklingsarbetet har bedrivits med hjälp av systematiska metoder vilka bidrar till att säkerställa kvalitén i arbetet. En förstudie visade att banor av den här typen ser väldigt lika ut i de flesta spel som finns på marknaden idag.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.