Syftet i denna studie var att ta reda pÄ hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jÀmstÀlldhet samt hur de ser pÄ vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen Àr fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika mÄnga Är i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollÀrare. Tidigare forskning tyder pÄ att genusarbetet inom förskolan Àr vÀldigt komplex och Àven om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jÀmstÀlld sÄ blir de istÀllet en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprÀtthÄllandet av ojÀmstÀlldhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn pÄ jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmÀrksammats i samma mÄn, Àven om det Àr dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten.Resultaten i studien visade pÄ att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, Àven om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den nÀrmaste tiden.

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrÄgor i förhÄllande till den rÀttsliga regleringen av dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn tre viktiga aktörer inom Lule Àlvs vattenomrÄde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, LuleÄ kommun och SSAB TunnplÄt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vÄrt syfte. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar frÄn myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrÄgor Àr skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer Àr dock dels att de inte ser dagvattenfrÄgorna som nÄgot trÀngande problem att komma till rÀtta med i nulÀget och dels att dagvattenfrÄgorna generellt har lÄg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osÀkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebÀr att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvÄras, samtidigt som hÀnsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan pÄ möjligheterna att nÄ kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt Àr praktiskt taget obefintlig idag..

Sponsrade lĂ€romedel blir allt vanligare i svenska skolor, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge saknas forskning kring anvĂ€ndningen av dem. Vi var intresserade av hur lĂ€rare ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel, och valde dĂ€rför att genomföra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma gymnasielĂ€rare. I vĂ„r analys av det insamlade materialet har vi utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ för oss nĂ€rliggande perspektiv pĂ„ kunskap: det pragmatiska och det sociokulturella. Den samlade bilden av hur lĂ€rarna ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel Ă€r komplex, och lĂ€rarna skiljer sig Ă„t i uppfattning kring huruvida sponsrade lĂ€romedel Ă€r en tillgĂ„ng eller ett hot mot den svenska skolan. Överlag uppfattas lĂ€romedlen Ă€ndĂ„ som nĂ„got positivt, och som en möjlighet att fĂ„ större samhĂ€llsanknytning i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer av sju förskollÀrare och fem barnskötare i fem olika kommuner i SkÄne. Teoretiskt utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollÀrare och barnskötare tÀnker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen fÄr möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar pÄ att barngruppens storlek inte Àr det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det Àr flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar ocksÄ resultatet pÄ att det inte har nÄgon betydelse för vilken utbildning en person har vad gÀller att kunna svara pÄ frÄgor kring den pedagogiska verksamheten..

Titeln pÄ denna kandidatuppsats Àr MÀnniska vs. Maskin. En ansats till sjÀlvservice och Àr skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fÄtal mÄnader har vi haft möjligheten att undersöka hur mÀnniskor pÄverkas och berörs av teknologiska framsteg pÄ en flygplats, nÀrmare bestÀmt sjÀlvservice och sjÀlvcheck-in pÄ Malmö Flygplats. SjÀlvservice har blivit allt vanligare under de senaste Ärtionden, inte minst inom resebranschen.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

HBT-frÄgor Àr idag en alltmer omtalad frÄga i den samhÀlleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen Àndrades Är 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. DÄ SkellefteÄ kommun har fattat beslut om att öka sitt invÄnarantal till 80 000 invÄnare Är 2030 görs stora insatser föratt se till att alla mÀnniskor har samma förutsÀttningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var dÀrför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrÄn den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frÄgor. Studien baseras pÄ 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer pÄ en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begrÀnsning i hur de kan anvÀnda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete.

Samtidigt som anvÀndningen av internet i hemmet fortsÀtter att öka varje Är sker det Àven en ökning av identitetsstölder pÄ internet. Att detta har blivit ett vanligt problem i dagens samhÀlle kan hÀrstamma i vÄr oerfarenhet nÀr det gÀller att förhindra och hantera olika typer av attacker. Privatpersoner erbjuds ingen sÀkerhetstrÀning eller dylikt sÄsom de anstÀllda pÄ ett företag utan mÄste pÄ egen hand tillÀgna sig den kunskap kring identitetsstölder och dess skyddsÄtgÀrder som krÀvs för att de skall kunna skydda sig mot brottet.Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap privatpersoner förfogar över kring identi-tetsstölder pÄ internet samt de skyddsÄtgÀrder som kan vidtas för att skydda sin identitet. Stu-dien syftar till att svara pÄ vilka skyddsÄtgÀrder som privatpersoner vidtar för att skydda sin identitet och om det finns skyddsÄtgÀrder som de har kunskap om men vÀljer att inte vidta och i sÄdana fall varför. En teoretisk referensram utformades genom en litteraturgenomgÄng inom omrÄdet.

Utvecklingen inom IT-omrĂ„det har under de senaste Ă„ren varit explosionsartad. Allt fler branscher har börjat att leta efter nya sĂ€tt att tillĂ€mpa de olika framsteg som skett inom omrĂ„detDetta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie och intervjuundersökning kring objektorientering och Business Process Reengineering. ProblemstĂ€llningen för detta arbete har varit:- PĂ„ vilka sĂ€tt kan objektorientering tillĂ€mpas för att utveckla de synsĂ€tt och de metoder som anvĂ€nds inom Business Process ReengineeringSyftet med arbetet var att hitta ett antal generella tillĂ€mpningsomrĂ„den utifrĂ„n problemstĂ€llningen, samt att hitta ett antal fördelar, som dessa generella tillĂ€mpningar skulle kunna medföra.Resultatet av detta arbete visar att det finns omrĂ„den inom Business Process Reengineering, dĂ€r en objektorienterad tillĂ€mpning skulle kunna medför stora fördelar. Som exempel pĂ„ detta kan nĂ€mnas förbĂ€ttrade möjligheter att skapa och anpassa de informationssystem som skall stötta verksamhetsprocesserna. Även möjligheterna att skapa dynamiska metoder, dĂ€r varje metodsteg utgörs av fĂ€rdiga moduler som sedan kombineras, bör nĂ€mnas som en fördel..

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

Enöppen instÀllning till alkoholkonsumtion under ungdomsÄren kan varaproblematiskt dÄ forskning visar pÄ att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen Älder, ungdomar i dag har en vÀldigt positivinstÀllning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det Àr dÀrför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet dÄ alkoholen ofta har ettstarkt symbolvÀrde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjÀlpmedel kandock innebÀra nÄgot positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och fÄr nyamöjligheter med alkoholens hjÀlp. Syftet med denna studie var att jÀmföra ungaindividers berÀttelser kring alkohol.

Anorexi nervosa Àr ett globalt problem men förekommer frÀmst i VÀstvÀrlden. Det Àr en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som mÄnga gÄnger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att fÄ en större förstÄelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nÀmnare i deras livshistorier. SÀrskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgÄtt ifrÄn symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av SÀffles Centrumförening, dÀr ett nytt centrum skall projekteras. Projekteringen har koncentrerats till kvarteren Hyttan och Kvarnen vilka Àr belÀgna kring torget i SÀffle. Problemen som ligger till grund för arbetet Àr att omrÄdet kring torget upplevs som tomt och livlöst med lite folk i rörelse och slitna fasader. Huvudsyftet har sÄledes varit att fÄ ett mera attraktivt centrum, med flertalet alternativa förÀndringar inom nÀmnda kvarter. Tanken bakom förÀndringarna Àr att fÄ ett större intresse för stadskÀrnan, inte bara för de boende i SÀffle utan Àven för besökare och turister.Arbetet har utförts med hjÀlp av CAD-programmet Archicad vers.10, dÀr gruppen har sammanstÀllt berörda parters tankar med gruppens, till ett virtuellt förslag.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan mÀn och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gÀller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss pÄ omrÄdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna kÀnner oro för sin framtid och om nÄgon grupp utmÀrker sig inom detta omrÄde. De tvÄ frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: finns nÄgra tydliga skillnader vad gÀller ungdomars framtidsplaner dÄ vi jÀmför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som Àr mer oroliga Àn andra inför framtiden?Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀt.

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjÀlp av svaren har vi fÄtt reda pÄ vilka önskemÄl om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svÄrigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frÄgorna pÄ forskning och kunskapsuttnyttjande..