Uppsatsens titel Àr Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tÀnker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frÄgestÀllningarna; Hur tÀnker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tÀnker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod.

BAKGRUND: Skapande verksamhet Àr vanligt förekommande i förskolan, vilket LÀroplanen för förskolan, LpFö-98, föresprÄkar för att frÀmja lÀrandet. Bild och andra former av skapande Àr viktigt i barns liv och utveckling. Det Àr dock i processen och det fria skapandet, dÀr barnen samspelar med andra, det frÀmsta lÀrandet sker. Skapandeformerna ligger vÀldigt nÀra barnens lek, vilket Àr den centrala utgÄngspunkten för utveckling för barn i förskoleÄldern.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av bildskapande. Vi har Àven som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillÄts i verksamheten och om barn fÄr utforska material utifrÄn egna förmÄgor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att anvÀnda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vÄr förstÄelse för pedagogers tankar kring bildskapande.

AnvÀndning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De anvÀnds dock inte lika mycket av varje lÀrare. Genom denna studies syfte vad det Àr som gör att lÀrare vÀljer eller inte vÀljer att anvÀnda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda pÄ studiens syfte, genomfördes intervjuer pÄ tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare Är.

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan vÀljer att gestalta och inrama ett enstaka fall dÀr polisen Àr inblandad, i detta fall Reva-projektet, dÀr polisen Àr en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrÄn 114 artiklar kvantitativt och har Àven kvalitativt tittats nÀrmare pÄ, utifrÄn aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrÄn faktorer vÀsentliga för framing theory eller med svensk benÀmning gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna vÀljer att göra kring polisen Àr deras "jakt" pÄ mÀnniskor. Detta ligger som en röd trÄd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer pÄ debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som Àgare av Reva-projektet.

Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sÀtt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma bÄde inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde tvÄ huvudomrÄden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares instÀllningar kring utevistelsen pÄ förskolan och att studera om deras Äsikter kan fÄ nÄgra konsekvenser. Genom sex intervjuer med lÀrare pÄ lika mÄnga förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lÀrare sÄg olika pÄ utevistelsen. Alla ansÄg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse sÄg ut som den gjorde. VÄr studie visar att lÀrares instÀllningar var det som frÀmst pÄverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lÀrare ska reflektera mer kring deras instÀllning till att vistas utomhus..

Den hÀr uppsatsen undersöker alternativ till dyra inspelningar av trummor genom att visa hur man kan göra egna truminspelningar med bara en mikrofon, ett DAW och vanligaföremÄl som finns i hemmet. Undersökningen gÄr in pÄ ett djupare tÀnk kring hur man med olika lager kan forma sina egna trumljud med ett fÄtal hjÀlpmedel för inspelning ochbearbetning. För att omsÀtta mitt tÀnkande kring olika lager i trumljud har jag tagit fram tretrumsound inom tre genre: Popsoul, house och indiepop. Resultatet sÀger att dessa trumsetvisar sig vara anvÀndbara i popmusik frÄn ett kreativt perspektiv, dÄ popmusik tillÄter mer bredd i trumljuden. Uppsatsen kommer ocksÄ fram till att det ekonomiska vÀrdet i att göra egna trumljud sjunker nÄgot, dÄ fÀrdiga samplingar gÄr snabbt och Àr billiga att anvÀnda..

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. FrÄgorna vi söker svar pÄ Àr: vad blir föremÄl för övervÀgande nÀr elever resonerar kring vad som Àr tillÄtet respektive otillÄtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner dÀr eleverna fÄr diskutera tvÄ olika case dÀr det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen Àr framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svÄrigheter att avgöra vad som Àr fusk i alla situationer.

Uppsatsen syfte var att öka förstÄelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill sÀga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frÄgestÀllningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrÄn Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskning. MÄlet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning pÄ samtal, lyssnande och social interaktion. VÄr aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har anvÀnt oss av loggbok, observationer, frÄgeformulÀr och utvÀrderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fÄtt arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

SammanfattningUppsatsen handlar om motivation utifrÄn ett lÀrarperspektiv. I ett försök att fÄ en bild av begreppet motivation har idén varit att granska utgiven litteratur och publicerad forskning inom omrÄdet. Med förhoppningen om att skaffa en verklighetsnÀra bild av hur lÀrare beskriver och resonerar kring begreppet har empiriska studier i form av intervjuer genomförts.Genom att vÀlja socialkonstruktionistisk teori som förhÄllningssÀtt har möjligheten givits att studera det som sÀgs i intervjuerna, utan att ifrÄgasÀtta huruvida detta Àr en korrekt beskrivning av verkligheten eller inte. Inom teorin ges sprÄket en stor betydelse dÄ det Àr genom detta förstÄelsen för omvÀrlden skapas.Resultatet bygger pÄ tvÄ intervjuer som vid olika tillfÀllen genomförts med en och samma lÀrare. Avsikten med intervjuerna har dels varit att följa lÀrarens resonemang rörande motivation pÄ ett allmÀnt plan och dels med utgÄngspunkt frÄn hur denne arbetar med omrÄdet.Undersökningen visar att det resonemang som förs tycks följa det som tidigare forskning redan beskrivit.

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. FörÀndringar och förtydliganden i Lpfö98/10 Àr grunden till vÄr studie. VÄrt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förstÄelsen av lÀroplanen. Studien grundar sig pÄ forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda pÄ pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att lÀroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas pÄ olika sÀtt.

Denna uppsats syftar till att vara ett inlÀgg i debatten kring varumÀrken och dess betydelse för företagen. Vi har i synnerhet tittat pÄ vilka vÀrden som företagen vill förmedla genom sina varumÀrken. Vi ville se om företag som stÀllt upp officiella vÀrderingar för sin organisation ocksÄ arbetat för att nÄ ut med dem till allmÀnheten eller om det egentligen bara rör sig om rena formaliteter. FrÄgan Àr om det möjligtvis Àr sÄ att det idag förvÀntas av företag att de i till exempel Ärsredovisningar och pÄ sina hemsidor anger vilka vÀrden de stÄr för men att dessa inte har nÄgon större praktisk betydelse. För att fÄ svar pÄ detta gjorde vi en kvantitativ undersökning kring allmÀnhetens uppfattning av SAS och Ericsson med mÄlet att kartlÀgga hur vÀl de nÄt ut med sina vÀrden..

Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats. I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.

Testmetoder för tidskritiska applikationer har ofta bara omfattat statiska testmetoder dÀr slutsatser kring applikationens exekveringstider och beteende dras utifrÄn studier av programkod och underliggande hÄrdvara. I detta arbete undersöks en dynamisk testmetod för framtagning av indata som med framgÄng anvÀnts i tidigare arbeten för bestÀmning av extrema exekveringstider hos applikationer. Detta arbete utvÀrderar tre varianter av denna testmetod för att försöka finna indata till applikationer som kan ge en inom ramen för applikationens möjligheter godtycklig exekveringstid. Detta för att förbÀttra möjligheterna att styra testning av denna typ av applikationer.Arbetet har visat att tvÄ av de tre algoritmvarianterna har lyckats tÀmligen vÀl med att komma nÀrmare det mÄl som sattes upp som exekveringstid men inga nÀrmare slutsatser har kunnat dras kring vilka parametrar som pÄverkat dessa varianters effektivitet..