ÖvergĂ„ngen mellan projektering och produktion har identifierats som en synnerligen komplicerad övergĂ„ng inom byggprocessen, dĂ€r mĂ„nga aktörer lĂ€mnar projektet och nya tar över. Av den anledningen Ă€r det av betydelse att de handlingar som projektören lĂ€mnar vidare till entreprenören Ă€r av god kvalitet för att undvika missförstĂ„nd ute pĂ„ byggarbetsplatsen. De fel som förorsakas vid projekteringen anses vara de fel som orsakar de största felkostnaderna inom ett byggprojekt och som dessutom leder till kvalitetsbrister i anlĂ€ggningen. VĂ„ren 2014 kom Svensk ByggtjĂ€nst ut med sin rapport Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser, i vilken det konstateras att den bristande kommunikationen fördyrar byggprojekt med 32 miljarder kronor per Ă„r. Vidare förklaras att den tydligaste orsaken till den bristande kommunikationen Ă€r otydliga handlingar och anbudsunderlag. Med utgĂ„ngspunkt i arbetets problemomrĂ„de Ă€r avsikten att genom aktörernas olika perspektiv belysa problematiken med bristfĂ€lliga handlingar och anlĂ€ggningar för att undersöka om det finns samband. Samt försöka utreda vad som avses med god kvalitet gĂ€llande handlingar och anlĂ€ggningar. Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande handlingar? Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande anlĂ€ggningar? Vilka fel eller brister anses vara vanligare i handlingar? Finns det samband mellan handlingars och anlĂ€ggningars kvalitet? Litteraturstudie ligger till grund för arbetets frĂ„gestĂ€llning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Inom industrin anvÀnds olika testmetoder för att uppnÄ hög kvalitet i mjukvarukontrollerade system. Kvalitetskraven Àr sÀrskilt höga för sÀkerhetskritiska system t.ex. styr- och reglersystem i fordon. I det hÀr examensarbetet anvÀnds tvÄ analysmetoder (Fault Mode and Effects Analysis och Fault Tree Analysis) för att ta fram ett nytt sÀkerhetstest för ett broms- och vÀxlingssystem som Scania tillverkar. Det studeras Àven hur formella metoder kan anvÀndas för att ytterligare öka kvalitet ochh tillförlitlighet.

Jag anvÀnder ett frÄn VÀrldsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i vÀrldens lÀnder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Modellen har med framgÄng redan tidigare anvÀnts, men i detta arbete Àr tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten pÄ ett uttömmande sÀtt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgÄngslÀget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, anvÀnder jag ett ekonometriskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt frÄn institutionell kvalitet till ekonomisk tillvÀxt.

Runt om i vÄrt land skickas personalchefer, mellanchefer m.fl. frÄn olika företag pÄ chefsutbildningar för att förhoppningsvis utveckla sig sjÀlva och bli bÀttre ledare och chefer. Det berÀknades att företagen spenderade 1,5 miljarder kronor pÄ att utbilda och utveckla sina chefer under 2007. Efter att ha sökt pÄ ordet ?chefsutbildningar? pÄ nÀtet sÄ kan vi se att det finns ett otroligt brett register med företag som erbjuder olika former av ledarskapsutbildningar.

SammanfattningTitel: Byggnation pĂ„gĂ„r ? uppbyggnaden av brand equity i en B2B-kontext genom mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter.Författare: Jesper MĂ„rtensson och Alexander JĂ€gerfallÄmne: Kandidatuppsats i Marknadsföring, 15 hpNyckelord: B2B, brand equity, mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet, varumĂ€rke, exklusiva rĂ€ttigheterProblemformulering: Hur kan svenska företag verksamt pĂ„ en B2B-marknad arbeta med byggstenarna mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter som tillsammans utgör brand equity?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur företag verksamma pĂ„ en B2B-marknad kan arbeta med mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter samt vilka effekter det fĂ„r, för att öka förstĂ„elsen för varumĂ€rkesbyggnad i B2B företag.Teori: Teorin utgörs av en beskrivning av ovanstĂ„ende byggstenar, hur företag kan jobba med dem samt vilka positiva effekter varje byggsten kan innebĂ€ra för företaget.Metod: Med en kvalitativ ansats har personliga intervjuer med fyra respondenter frĂ„n fallföretagen Getinge, AJ-Produkter, Nordifa och Logent genomförts. FrĂ„gorna stĂ€llda till fallföretagen rör deras sĂ€tt att arbeta med ovanstĂ„ende byggstenar samt vilka positiva effekter de upplever byggstenarna bidrar till.Slutsats: Studien visar att företag verksamma pĂ„ en B2B marknad kan arbeta med byggstenarna pĂ„ olika sĂ€tt. Slutsatsen Ă€r att det egentligen inte finns nĂ„got rĂ€tt eller fel sĂ€tt att arbeta eftersom studien visar pĂ„ genomgĂ„ende positiva effekter av fallföretagens arbete. Ur studien framkommer ocksĂ„ att sĂ€ljkĂ„ren i ett B2B-företag fungerar likt ett universalverktyg i arbetet med att skapa mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet samt mĂ€rkeslojalitet.

Inledning Wallenbergare var frÄn början en elegant restaurangmatrÀtt bestÄende av en panerad kalvfÀrsbiff serverad med potatispuré, Àrtor, lingon och skirat smör. RÀtten torde vara uppkallad efter hÀradshövdingen Marcus Wallenberg nÄgon gÄng under 1930- talet. Det finns mÄnga historier om Wallenbergarens uppkomst men ingen tycks veta med sÀkerhet vem som serverade den för alldra första gÄngen.Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur val av styckningsdetalj, kryddning, temperatur och mixning pÄverkar den sensoriska kvaliteten i en Wallenbergare.Metod/material De tre metoder som anvÀndes under denna studie var en provmatlagning med en större mÀngd av variabler, en enkÀtundersökning gÀllande tidigare erfarenheter och uppfattningar om Wallenbergare samt en sensorisk bedömning av biffens sensoriska kvalitet.Resultat För att Wallenbergaren ska uppnÄ en konsistens av hög sensorisk kvalitet bör denna bestÄ av 75 % malt kalvinnanlÄr, 25 % kalvbrÀss, Àggula, grÀdde och salt. En Wallenbergare bör endast smaksÀttas med salt och nymald vitpeppar.Provernas samtliga ingredienser skall vara vÀl kylda för att uppnÄ högsta sensoriska kvalitet. De prover som blandades med handkraft erhöll en lÀgre sensorisk kvalitet Àn de prover som blandades mekaniskt.

I Sverige pÄgÄr en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssÀkring av skolan, som ett bevis pÄ att den som arbetar har rÀtt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rÀtt till en legitimation som lÀrare i skolÀmne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den hÀr undersökningen kartlÀggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhÄller sig till sitt lÀrandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stÀrka fritidshemmens kvalitet.

Den enskilde revisorn förvÀntas genomföra revisioner pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt och samtidigt upprÀtthÄlla revisionens kvalitet bÄde ur konkurrenssynpunkt och för att sÀkerstÀlla yrkets fortsatta legitimitet. NÀr kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs pÄ olika sÀtt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt dÀr den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse för vilka förestÀllningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrÄn om tillÀmpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie dÀr kvalitativ data samlades in genom djupgÄende intervjuer med sex representanter frÄn tre revisionsbyrÄer. För att bidra med bÄde ett revisors- och ett byrÄperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef frÄn varje revisionsbyrÄ.

Sammanfattning?God kvalitet i Àldreomsorg, fina ord pÄ ett papper eller verklighet?? ? av Eva Birgersson och Marielle Holmgren Syftet med denna uppsats var att utifrÄn tvÄ kommunala Àldreboenden studera hur kvalitetskraven enligt SocialtjÀnstlagen och Socialstyrelsens rekommendationer uppnÄddes i det dagliga arbetet runt omsorgstagaren. Som underlag för uppsatsen gjordes kvalitativa intervjuer med tio omsorgsgivare. Den vetenskapsfilosofiska dispositionen var hermeneutisk, vilket innebÀr att man som forskare försöker tolka och förstÄ innebörden av ett svar pÄ en frÄga. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av tidigare forskning samt med hjÀlp av Antonovskys teori, kÀnsla av sammanhang, (KASAM).         Resultatet frÄn intervjuerna visade att det fanns skillnader mellan hur enhetscheferna och medarbetarna var medvetna om Socialstyrelsens rekommendationer samt vad som ska uppnÄs enligt SocialtjÀnstlagen kring arbetet runt omsorgstagaren för en god kvalitet.

Inom industrin anvÀnds olika testmetoder för att uppnÄ hög kvalitet i mjukvarukontrollerade system. Kvalitetskraven Àr sÀrskilt höga för sÀkerhetskritiska system t.ex. styr- och reglersystem i fordon. I det hÀr examensarbetet anvÀnds tvÄ analysmetoder (Fault Mode and Effects Analysis och Fault Tree Analysis) för att ta fram ett nytt sÀkerhetstest för ett broms- och vÀxlingssystem som Scania tillverkar. Det studeras Àven hur formella metoder kan anvÀndas för att ytterligare öka kvalitet ochh tillförlitlighet.

VÄr uppsats bygger pÄ en jÀmförelsestudie mellan tvÄ fokusgrupper av socialsekreterare, som handlÀgger lÄngtidsÀrenden inom ekonomiskt bistÄnd, för att fÄ en uppfattning om det kvalitativa arbetet. Studiens syfte Àr att belysa socialsekreterarnas arbetssÀtt vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd för lÄngtidsberoende bidragstagare. Syftet var samtidigt att undersöka vilka faktorer som socialsekreterarna upplever ha störst pÄverkan pÄ deras arbete, samt vilka förÀndringar som behövs för att de skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet. För att nÄ syftet har vi formulerat tre frÄgestÀllningar: 1) Hur upplever socialsekreterarna arbetssÀttet för handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd för klienter som Àr lÄngtidsberoende bidragstagare? 2) Vilka faktorer upplever socialsekreterarna i fokusgrupperna ha störst pÄverkan pÄ deras arbete? 3) Vilka förÀndringar behöver Ästadkommas i arbetet för att socialsekreterarna skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet? För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa fokusgruppintervjun, som utgÄr frÄn fem teman: arbetssÀtt, organisationsstruktur, organisationskultur, klientperspektiv och det kvalitativa arbetssÀttet.

Utvecklingssamtalet har idag en given roll i samarbetet mellan hem och skola. ÄndĂ„ noterades under min lĂ€rarpraktik att mĂ„nga upplever mötet som intetsĂ€gande. Denna studie vill undersöka hur parterna i samtalet lĂ€rare, vĂ„rdnadshavare och elever upplever kvaliteten pĂ„ samtalet och försöka finna vilka faktorer som pĂ„verkar kvaliteten. Ett antal enkĂ€tintervjuer har hĂ€r sammanstĂ€llts i ett försök att fĂ„ mera kunskaper. Resultaten stĂ€mmer vĂ€l med tidigare forskning att lĂ€rarnas alltmer administrativa uppgifter och avsaknad av samtalstekniker spelar en avgörande roll för samtalets upplevda kvalitet. .

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla bidragande faktorer som pÄverkar patientens följsamhet till de egenvÄrdsrÄd som ges av sjuksköterskan gÀllande bensÄrsbehandlingen. Syftet var Àven att sammanstÀlla vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som anvÀndes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades pÄ tio artiklar dÀr fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade lÄg kvalitet.