Förädlingsarbetet på vårtbjörk (Betula pendula Roth) fick ett uppsving på slutet av 80-talet efter en ändrad opinion om björkens betydelse. En ny förädlingsplan togs fram med mål att förädla fram tidig höjdutveckling, högre torrsubstansproduktion och bättre virkeskvalitet. Syftet med denna studie är att undersöka möjliga förbättringar av vårtbjörk utifrån mätningar av ett försök med halvsyskonfamiljer. Detta genom beräkningar av heritabilitet, genetisk vinst, variationskoefficient och korrelationer för egenskaperna diameter, höjd, vitalitet, klykor, rakhet och grenstruktur, vid 10 och 21 års ålder. För den statiskista analysen användes en mixad linjär modell som kördes i programmet ASReml, vilket bygger på restricted maximum likelihood metoden. Resultatet visar att förädlingsmöjligheter för vårtbjörk är goda speciellt för höjd och diameter, genetisk vinst är skattad till 20 % respektive 25 %. Klykor, rakhet och grenstruktur, visade inte lika lovande resultat, genetisk vinst låg på 13 %, 7 % respektive 7 % vid år tio. Korrelationerna mellan egenskaperna tyder på svårigheter att förädla för både bättre tillväxt och kvalitet, till exempel diametern vid år 10 har en negativ korrelation med grenstrukturen vid år 21 på -0,681..

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram som upprättades under läsåret 2008/09 på ett av gymnasieprogrammen på Hammargymnasiet (fiktivt namn). Utifrån detta syfte ställs följande frågor: ? Vilka diskurser kännetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat samt åtgärdsprogram av? ? Hur förhåller sig diskurserna som framträder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgångspunkt: Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och målsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhållande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har långtgående rättigheter gentemot eleven.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys.

Allt fler städer strävar efter att bli mer kompakta och täta, istället för dagens utspridda storstadsområden. God stadsplanering representerar hög kvalitet av generösa grönområden. Vid förtätning av städer utsätts grönytor ofta för exploatering med byggnader. Grönområden är viktiga för människans välmående och hälsa. Mer inslag av gröna områden i samhällen har visat att människor besöker dem allt oftare.

Miljöproblemen blir allt mer aktuella, människor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande är det merparten som väljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv inställning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, två som till vardags handlar ekologiskt och två som handlar konventionellt.  Det finns många anledningar till varför inte konsumenter väljer att handla ekologiskt. När konsumenten står för ett val av vara så är det flera kriterier som spelar in så som kvalitet, hälsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier så handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid.Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut.

AbstractStormwater is defined as rain- and melted water. Ludvika kommun had little knowledgde about the stormwater that reaches a specific recipient Lyviken. Therefore they intended to do an research of the stormwater that leads down to Lyviken. The aim with this study was to assess the quality of the contents in the stormwater based on pH, conductivity, phosphorous, nitrogen, bacterias, oil and one sample that meassured the value of several methals. Since the population has increased for decades, the area of hard surfaces and asphalts areas also has increased. This can increase the pollutions that finally ends up in the recipient.

Miljöproblem är idag inget som kan förbises och det är en realitet att något måste göras åt till exempel den förhöjda växthuseffekten och samhället måste skapa en mer  hållbar utveckling. Politiska mål, överenskommelser och styrdokument talar tydligt om för utbildningssystemet att detta ska behandlas i skolan. Dessa presenteras i uppsatsen och hur skolorna sedan förmedlar dessa undersöks. I denna uppsats undersöks hur miljöundervisningen ser ut i SO-undervisningen på tre grundskolor.

The aim of this study was to investigate how the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University correlates to selected parts of the core content of the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Furthermore we aimed to investigate the perceived competency of recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health within the selected parts of the core content.The selected parts of the core content are:Exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical abilityThe adjustment of tension and mental training.The methods used were a qualitative comparative text analysis of the syllabuses for Physical Education and Health at Uppsala University and Gy11 Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School, as well as a quantitative survey conducted with recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health.The results were that there is an obvious correlation between the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University and the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Moreover the survey shows that the respondents felt confidence in their ability to teach exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical ability. The survey also shows that the respondents felt less confidence in their ability to teach the adjustment of tension and mental training..

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

Detta examensarbete är genomfört på Scania CV AB i Södertälje, på deras motorutveckling och avdelningen för insprutningsprestanda. Scania är ett internationellt företag med verksamhet i Europa, Latinamerika, Asien, Afrika och Australien. Scania är idag världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar och stora bussar. För att säkerställa kvalitet och prestanda för insprutningssystemet genomför avdelningen för insprutningsprestanda både simuleringar och tester på insprutningssystemens ingående komponenter. För en injektor finns det en hel del test som måste genomföras för att säkerställa dess prestanda och kvalitet.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en fallstudie undersöka hur ämnet Idrott & Hälsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsättningar som går på ett Rh-gymnasium. Fallstudien är uppdelad i tre delstudier som med hjälp av tre forskningsfrågor undersöker hur elever kan uppleva ämnet Idrott & Hälsa, hur lärare i Idrott & Hälsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsättningar och hur styrdokument reglerar ämnet Idrott & Hälsa. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande sker i samspel mellan människor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt på varje individs utvecklande och lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet har det därmed varit nödvändigt att göra en kontextanalys på Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att ämnet Idrott & Hälsa kan anpassas till elever med funktionsnedsättningar genom att nivåanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och behov.

Vid bytet från grundvattentäkt till ytvattentäkt i Bjuvs kommun började klagomål om dricksvattnets kvalitet att strömma in till Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie är att kartlägga klagomålen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning låg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten har vattnet analyserats för innehåll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol då dessa föreningar är kända för att orsaka dålig lukt och bismak på dricksvatten.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom språket sker lärandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vår studie var att ta reda på vilken innebörd begreppet ett språkutvecklande arbetssätt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas språk ska utvecklas. Vi ville även se hur pedagogernas arbetssätt harmoniserade med gällande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del.