Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning.Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället.

Fas 3 är en omdebatterad del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogrammet Jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet med Fas 3 är att personer i långtidsarbetslöshet så snabbt som möjligt skall komma tillbaks till arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kvalitativa metoder undersöka bilden av Fas 3, utifrån den arbetssökandes perspektiv och utifrån arbetsmarknadspolitiska styrdokument. De frågeställningar uppsatsen förhåller sig till är: 1. Vilka är de huvudsakliga resonemangen kring arbete och arbetslöshet i arbetsmarknadspolitiska styrdokument som reglerar och kommenterar Jobb- och utvecklingsgarantin, samt i deltagarnas berättelser om Fas 3?2.

The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named ?Kulturutredningen? waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy.

År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter att ha legat i träda under drygt tjugo år. I denna studie förs den nya speciallärarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en återblick på hur svensk specialundervisningen växt fram från 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmänna lärarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien är att belysa verksamma svensklärares förväntningar på speciallärarrollen med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklärarna på mellan- och högstadiet, framträder fyra villkor: ?svaga? elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts.

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11. Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma.

Syftet med vår undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lärare, barn och föräldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. Utifrån vad som står i läroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förändrats, samt hur den påverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte och forskningsfrågor har vi använt oss av intervjustudier och en enkätundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestått av personer från olika verksamheter i samma kommun.

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lärarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort två enkätundersök-ningar om vad pedagoger (lärarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur använder de sig av bild i så fall. Detta har då jämförts med vad styrdokumenten säger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna.

När ett IT-företag ska utveckla ett system behöver de en systemutvecklingsmetod. Denna metod används för att de personer som arbetar i ett projekt ska ha en mall för hur de ska utföra sitt arbete. Vad som enligt litteratur verkar vara ett problem idag är att företagen har en metod men använder den inte på ett bra sätt eller inte alls. Detta leder till ostrukturerade projekt utan sammanhang. Om någon slutar i projektet är det svårt för någon ny att sätta sig in i det arbete som gjorts.

Nya krav på tillgängligheter, prioriteringar, synsätt, kompetens och konkurrens om arbetskraft påverkar dagens hälso- och sjukvård i stor utsträckning, detta i och med den ständiga utvecklingen med ny teknik och forskning. Kvalitet inom vården innebär för patienten bland annat ett bra bemötande, tillit och olika respektfaktorer men även en bra tillgänglighet, hur enhetens mottagande i miljösynpunkt känns och ett gott behandlingens resultat påverkar patientens kvalitets upplevelse. Gapet mellan möjligheterna att behandla och bota har ökat vilket medför att etiska överväganden blir allt vanligare. Från slutet av 1990-talet så har inom Norrbottens läns landsting införskaffats ett antal direktiv om så väl etiska plattformar som etiska kommiteér och diskussionsgrupper. På Piteå vårdcentral har man sedan våren 2006 försökt starta upp ett projekt som berör de etiska områderna inom vården och med detta på sikt höja kundnöjdheten. I denna studie har två skilda kvantitativa enkätanalyser gjorts en för patienter och en för anställda.