Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster ibostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ettaktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionellanvändning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppetekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionellanvändning av grönska i bostadsmiljöer görs.Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunalaförvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i VästraEriksberg i Göteborg.

Många utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur användbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vår undersökning utgått ifrån en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehåller kriterier för hur både individuella och uppsättningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och därefter har vi använt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. Våra slutsatser påvisar att det kan finnas en brist på kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser även de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hämtade från ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.

Under lärarutbildningens gång har vi kommit i kontakt med och intresserat oss för den tematiska undervisningsmetoden. Vi har bland annat stött på metoden ute på fältet och genom inriktningen språk och skapande. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka den tematiska arbetsmetodens kvalitet. Målsättningen är att studera den tematiska arbetsmetoden och undersöka om det är en metod som kan gynna alla elever, oavsett inlärningsförmåga, intressen och förkunskaper. Frågeställningarna som vi belyser är om den tematiska undervisningen är en metod som är lämplig för alla elever och pedagoger, varför man ska använda sig av den tematiska undervisningen istället för den traditionella, samt vilka för- och nackdelar som det finns med tematiskt arbete.Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och därmed intervjuat fem pedagoger som arbetar med den tematiska arbetsmetoden på olika sätt.

Syftet med detta examensarbete är att belysa problemen med de höga ljudnivåer som ofta finns i våra bostäder samt titta närmare på de brister som finns i byggprocessen när det gäller akustikplanering. Vi vill också ge ett förslag på en förvaltnings- och byggprocess som tar hänsyn till de allt hårdare ljudkrav som ställs idag och i framtiden. Vi utsätts dagligen för buller, på arbetet, i trafiken, i varuhuset, i hemmet och på fritiden. Undersökning på undersökning visar att vi störs allt mer av buller och det kommer bli ett av framtidens folkhälsoproblem. Det är en av anledningarna till att Boverket har skärpt ljudkraven i våra bostäder.

Det saknas statistik för hur många kvinnliga samkönade par som lever med barn iSverige idag. Att bli förstagångsförälder är omvälvande och kan beskrivas som en avde största utmaningarna i livet. Den rådande heteronormativiteten och problematikenmed att närstående kan ha svårt att ta till sig familjekonstellationen kan skapaproblem utöver de svårigheter för parrelationen som det innebär att bli förälder i sig.Att ha en känsla av sammanhang kan vara en påverkande faktor i hur man uppleverövergåenden till föräldraskap. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka hurkvinnliga samkönade förstagångsföräldrar upplever sin parrelation samt attundersöka mätinstrumentets QDR36s reliabilitet på kvinnliga samkönade par.Genom en kvantitativ mätning med QDR36 på sex kvinnliga samkönadeförstagångsföräldrar framkom ett högt QDR-index. På grund av litet urval kan ingagenerella slutsatser dras ifrån denna pilotstudie, men det öppnar upp för intressantastudier i framtiden.

Ett ökat kollektivtrafikresande ses som en viktig faktor för att kunna uppnå de trafikpolitiska målen med krav på bättre miljö, mindre trängsel och ökad trafiksäkerhet. Samtidigt minskar kollektivtrafikens marknadsandel på bekostnad av ett ökat bilresande. För att det ska vara möjligt att få människor att välja kollektivtrafiken framför bilen, är det nödvändigt att ta reda på vad som ligger bakom efterfrågan på kollektivtrafik. I denna studie undersöks de bakomliggande faktorerna till efterfrågan på bussresor i Luleå tätort. Resultaten visar att inkomsten, priset på substitut och attityder till kollektivtrafiken har betydelse för valet av transportsätt och därmed efterfrågan på bussresor.

Visuella kännetecken på trä kan användas för att försäkra sig om dess kvalitet, till exempel träets hållfasthet och styvhet. Medelantalet årsringar i brädan är en av dessa parametrar. Målsättningen i arbetet har varit att undersöka om det är möjligt att använda mätning med laserpunkter för att detektera årsringarnas bredd. Idag används en sådan utrustning med tre laserpunkter i industrin för att mäta fibervinkeln och kärnvedsandel i plankor vid tvärtransport. I data som innehåller information om fibervinkeln kan man se ett tydligt brus, som inte är relaterat till fibervinkeln.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen.

Ett stort antal patienter söker information på Internet för att fatta olika beslut och förbereda sig för olika procedurer. Syftet med denna studie var att belysa hälsooch sjukvårdsinformation på Internet. Metoden var en litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att validerade utbildnings- och informationsprogram på Internet kan bidra till förbättring av patienternas egenvård. Det framkommer att dialogen mellan Internet informerade patienter och professionen har ändrats.

Bensår är en fysisk och psykisk påfrestning och ca 50 000 personer i Sverige lider av bensår. Patienter med bensår vårdas av sjuksköterskor inom olika vårdinstanser. Oavsett var mötet med patienten sker, så är det sjuksköterskans ansvar att ge omfattande omvårdnad med god kvalitet. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter som har betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdad av patienter med bensår. Data insamlades i hälso- och sjukvårdsinriktade databaser.

Denna studie syftar till att undersöka vad som påverkar Drömer Selecteds kunders uppfattning av tjänstekvalitet vid köp av den erbjudna tjänsten. Undersökningen har genomförts med hjälp av tjänstekvalitetsmodellen SERVQUAL, utformad av Parasuraman et al. och primärdata har samlats in genom intervjuer med Magnus Drömer, ägare till Drömer Selected, samt med fyra av företagets befintliga kunder. En jämförelse mellan vad kunden förväntar sig av förstklassiga klädföretag och vad de sedan upplever att Drömer Selected levererar görs i undersökningen och beskrivs sedan i empirin. Data har sedan analyserats genom en sammanfogning mellan SERVQUAL-modellens fem dimensioner och Grönroos? modell för upplevd tjänstekvalitet.

Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det är sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och säker vård ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. Patientnärmre vård är ett arbetssätt som sätter patienten och dennes problem och behov i centrum. Omvårdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten. Syfte: Att granska vad den patientnära tiden innebär för sjuksköterskan och se vad den innehåller. Hur mycket tid, totalt, läggs ner på patientnära tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats.

Telefonrådgivning har ökat på senare år och för att underlätta samtalsstrukturen och säkerställa en hög kvalitet i rådgivningen har ett datoriserat beslutsstöd utvecklats. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av datoriserat beslutsstöd i telefonrådgivning. Till grund för studien vilade intervjuer med 15 sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning vid fyra olika vårdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehålls-analys vilket resulterade i fyra övergripande huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde beslutsstödet som en trygghet i rådgivningen men också att det inte räckte till, inte var heltäckande och var tidskrävande att hantera.

År 2007 är det högkonjunktur och arbetslösheten sjunker i Sverige. Fler väljer att läsa vidare på högskola och universitet och färre människor föds. En attraktiv arbetsplats vinner konkurrensen om den kompetens som finns. Arbetslivsinstitutet startade därför, tillsammans med Högskolan Dalarna, ett gemensamt forskningsprojekt 2001 som avslutades 2003. Projektet resulterade bla.