Att genom rekryteringsprocessen söka finna en matchning mellan individ och organisation pÄ en bredare basis Àn endast yrkeskompetens blir allt vanligare. SÄdan rekrytering har fokus pÄ överensstÀmmande vÀrderingar och normer mellan den arbetssökande och organisationen, som ny medarbetare ska denne passa in i organisationen och dess kultur. ByrÄkrati, i sin tur, Àr den moderna statens vanligaste organisationsform och bygger i grunden pÄ expertis, kunskap och professionen. Om trenden gÄr mot att rekrytera med fokus pÄ organisationen, dess kultur och att mÀnniskor ska passa in i den, vad kan det innebÀra? PÄ vilket sÀtt pÄverkas professionen av detta? Denna studie undersöker hur organisationer med uttalad fokus pÄ matchning mellan individ och organisationskultur resonerar kring sin rekrytering och den inbördes organisationskulturen.

Tidigare forskning har pÄvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har pÄ innovationer. Interorganisatoriska samarbeten Àr ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nÀtverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten dÀr det sistnÀmnda behandlas i vÄr studie. Organisationer som Àr involverade kompletterar varandra istÀllet för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstÄr nÀr organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingÄ i ett interorganisatoriskt samarbete uppstÄr en samarbetsfördel som uppnÄs genom att organisationerna kan tillverka och bistÄ med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

I organisationer uppstĂ„r ofta populĂ€ra begrepp, eller sĂ„ kallade moden, som för tillfĂ€llet anses vara det moderna och naturliga sĂ€ttet att organisera pĂ„. MĂ„nga företag har idag övergĂ„tt frĂ„n att arbeta individuellt till att arbeta i team, dĂ„ det ofta ger indikation pĂ„ att medarbetarens prestationer höjs. För att fĂ„ teamen att fungera vĂ€l anses teambuilding viktigt dĂ„ det, enligt mĂ„nga författare inom Ă€mnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglĂ€dje och kvalitĂ©. För att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrĂ€dare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att fĂ„ mer kunskap om Ă€mnet.Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stĂ€mmer överens med hur olika organisationer utformar team.

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebÀr det? Ja, det Àr inte sÄ alldeles enkelt att svara pÄ. Kvalitet Àr ett begrepp med mÄnga och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivÄer förhÄller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn pÄ kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?Skolan Àr en del av vÀlfÀrdsinstitutionen och som sÄdan indragen i en ideologisk strid om hur samhÀllsutvecklingen bÀst frÀmjas.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns ocksÄ för att ta reda pÄ hur förskolans kvalitetsredovisning anvÀnds som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser pÄ dess vÀrde. FrÄgestÀllningarna Àr: PÄ vilka sÀtt Àr kvalitetsredovisningen ett vÀrdefullt dokument för att uppnÄ en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvÀrderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjÀlp av enkÀtundersökning nÀr det gÀller pedagoger i förskolan och öppen intervju nÀr det gÀller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, dÄ avsikten Àr att fÄ fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform.

Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgÄngspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgÄende analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbÀttras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gÀller Àven tjÀnsteföretag som har liknande förutsÀttningar som EuroMaint. Vi uppmÀrksammar ocksÄ att det frÀmst Àr processen förenad med att helhjÀrtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbÀttringsmöjligheter, inte sjÀlva styrkortet i sig.

VÄrt arbete baserar sig huvudsakligen pÄ en fallstudie av prestationsmÀtning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vÄr önskan att fÄ en större förstÄelse för prestationsmÀtning i ideella organisationer och att utifrÄn fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom omrÄdet. VÄr teoriram Àr uppdelad i tvÄ delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del dÀr processen och strukturen i prestationsmÀtningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden dÀrefter.

Att bedriva ett aktivt förÀndringsarbete inom idéburna organisationer kan vara problematiskt dÄ det kan uppstÄ motsÀttningar baserat pÄ spÀnningar mellan organisationens syfte och ekonomistyrning. I religiösa organisationer tar sig detta i uttryck genom konceptet ?The Sacred and Secular Divide?. Studien undersöker hur inneboende spÀnningar pÄverkar ett förÀndringsarbete av ekonomistyrning i en regional enhet av Svenska kyrkan och syftar till att förklara hur förÀndringsarbetet ser ut. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie med respondenter frÄn organisationens ledningsgrupp dÀr förÀndringens process, inneboende spÀnningar och önskade resultat undersöks.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten pÄ arbetet de utför dÀr hypotesen var att ett sÄdant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i VÀrmlands lÀn genom en webbenkÀt. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade pÄ enkÀten vilket gav en svarsfrekvens pÄ 60,2 %. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt SocialtjÀnstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsomrÄden.

Att undervisa med IT-stöd innebÀr en förÀndring av lÀrares arbetssÀtt och examensarbetet syftar till att studera vilka omstÀndigheter och förutsÀttningar som krÀvs för att lÀrare ska ta till sig och anvÀnda IT med hÀnsyn till de krav som studenter har. Examensarbetet utförs pÄ Linköpings tekniska högskola och för att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder IT samt hur studenter ser pÄ IT-anvÀndningen i undervisningen genomfördes en fallstudie. Teorier frÄn förÀndringsarbete kopplas ihop med IT och skolans vÀrld men studiens resultat kan appliceras pÄ andra organisationer utanför skolvÀrlden. Vikten av stödjande beslut, kunskap, samarbete och utbyte, tid samt praktiska förutsÀttningar gÀller samtliga organisationer dÀr införandet av IT innebÀr ett förÀndrat arbetssÀtt. Betydelsen av delaktighet och möjlighet att pÄverka, riklig och direkt information samt helhetsperspektiv som omfattar samtliga aspekter av organisationen Àr nÄgot som gÀller stora som smÄ organisationer oberoende av bransch eller typ av verksamhet..

I ett samhÀlle dÀr nyskapande teknik och goda kommunikationsmöjligheter gör marknader globala blir kvalitetsutveckling ett allt mer utbrett verktyg för företag att skapa sig konkurrensfördelar. Det har visat sig att stora summor pengar spenderas för att ÄtgÀrda fel och brister som uppstÄr pÄ grund av bristande kvalitet. En nyligen genomförd opinionsmÀtning bland svenska företagsledare visar att dessa i genomsnitt bedömer dessa till nÀrmare 25 procent av sina verksamheters omsÀttningar. Att kartlÀgga dessa sÄ kallade kvalitetsbristkostnader kan sÄledes vara en guldgruva för verksamheter som kan förbÀttra sin lönsamhet utan att det sker pÄ bekostnad av kvaliteten. Det hÀr projektet har genomförts pÄ Arctic Solar AB som i dagslÀget har liten eller ingen kunskap över vilka kvalitetsbristkostnader som finns eller hur stor omfattning dessa har.

Vilka Àr mÄlkriterier/kvalitetsindikatorer för att nÄ de nationella kraven, med tanke pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd?.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

Studiens syfte var att undersöka varför fyra olika organisationer anvÀnder vissa rekryteringsmetoder. UtifrÄn detta syfte formulerades en frÄgestÀllning om vilka bakomliggande orsaker som kan pÄverka valet av rekryteringsmetoder i dessa fyra olika organisationer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med fyra organisationer, varav tvÄ verkade inom privat sektor och tvÄverkade inom offentlig sektor. Studien visar att de fyra olika organisationerna anvÀnder ett flertal olika rekryteringsmetoder vid tillsÀttandet av lediga tjÀnster. Valet av de olika metoderna kan ses grunda sig pÄ olika bakomliggande orsaker; organisationernas uppgift, organisationens omvÀrld, makt och styrning samt tillgÄngen pÄ resurser.

This work is about leisure educators' views on educational quality in large groups of children. School centers will contribute to children's development and learning through meaningful leisure and leisure educators' contribution with a high educational quality. There are a lot of discussions and writings about growing groups of children. How are the leisure education and its quality affected by increasing children's groups? It sparked my interest and therefore I wanted to examine this more closely how it might look in the leisure activities.The aim of this work was to examine leisure educators' perspective on how the educational quality is affected by large groups of children and what is considered of leisure educators' as a high educational quality.To answer my purpose five interviews was made with leisure educators' in different parts of Sweden and also by studying the theoretical foundations and literature for school centers and leisure education.The results of the interviews reveal, among other things, that leisure educators' feel that the large groups of children affects the quality of teaching at many levels.