SammanfattningSyftet med föreliggande studie är att undersöka vilket värde socialtjänsten tillmäter Ekbackens utredningar och om de rekommendationer som ges följs. Studiens frågeställningar är: Av vilka anledningar anlitar socialtjänsten Ekbacken? Motsvarar Ekbackens arbete det uppdrag som socialtjänsten gett? Har utredningen tillfört ny kunskap? Vilken betydelse har en utredning på Ekbacken för socialtjänstens fortsatta behandlingsplanering? Följer socialtjänsten Ekbackens rekommendationer? Hur värderas en utredning på Ekbacken i förhållande till andra utredningsmodeller? Metodvalet är Kvalitativt och bygger på intervjuer med sju socialsekreterare från olika kommuner i Dalarna. Studiens teoretiska tolkningsram utgår från begreppet kvalitet i den sociala barnavården, med fokus på teorianknytning, delaktighet och barnperspektiv. Resultatet visar att de utredningar som görs på Ekbacken tillmäts ett högt värde och att socialtjänsten i hög grad följer de rekommendationer om insats som lämnas från Ekbacken.

Prostatacancer är en av de mest vanliga cancersjukdomarna globalt sett och den vanligaste cancerformen i Sverige. Om männen när de får diagnosen är i en relation med någon kan även denna person påverkas av detta. Syftet med denna studie var att undersöka dessa partners erfarenhet av att leva med en man med prostatacancer. En litteraturöversikt baserad på Kvalitativt material utfördes. Femton artiklar analyserades och åtta kategorier kunde identifieras: rsn, Anhörigvårdare, Information, Stöd, Sexualitet och Intimitet, Team, Kommunikation och Vardagen.

Utbildning och kompetensutveckling i olika former har under de senare åren väckt en allt större uppmärksamhet inom företag och organisationer. Även det lärande som sker i det dagliga arbetet ute på arbetsplatserna har rönt ett allt större intresse. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka om arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd påverkar individers lärande och kompetensutveckling i deras dagliga arbete. Studien grundar sig på individernas uppfattning om hur dessa ser på sin situation vad gäller arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd i relation till lärande och kompetensutveckling i sitt dagliga arbete. Studien har ett Kvalitativt angreppssätt där intervjuer genomförts på en kundtjänst inom en rikstäckande organisation i försäkringsbranschen.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

SammanfattningDatum: 2014-06-10Författare: Dedic Alma, 920213 & Ölcer Ibrahim, 920301Handledare: Ulla PetterssonNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, EST, Mälardalens HögskolaNyckelord: Skattebrott, Svartarbete, Oredovisade intäkter.Titel: Skattebrott inom kontantbransch - i form av svartarbetskraft och oredovisade intäkterFrågeställning: ? Hur arbetar Ekobrottsmyndigheten med hjälp av Skatteverket ochSkattebrottsenheten med att förhindra svartarbete och oredovisade intäkter i kontantbranschen? ? Vad anser Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara anledningarna till svartarbete och oredovisade intäkter?Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges Ekobrottsmyndighet med hjälp av Skatteverket och Skattebrottsenheten arbetar för att bekämpa skattebrott i form av svartarbete och oredovisade intäkter inom kontantbranschen. Utöver detta skall det tas reda på vad samtliga myndigheterna anser vara anledningarna till dessa skattebrott.Metod: Uppsatsens information har samlats in genom vetenskapliga artiklar, webbsidor och tre intervjuer. Uppsatsens intervjufrågor är upprättade på ett Kvalitativt semi-strukturerat sätt och omfattar nio öppna frågor.Resultat: Myndigheterna förhindrar skattebrott svartarbete och oredovisade intäkter genom att utföra skattekontroller av näringsidkarens kassaregister och kontrollenhet samt avskräcka privatpersoner från att komma i kontakt med skattebrott. En av dem största anledningar till skattebrott är okunskap för det ekonomiska arbetet i en näringsverksamhet och näringsidkarens girighet för egenvinning..

Titel: Låt oss göra det tillsammans ? Hur Medstop kan skapa värde tillsammans med sina kunderKurs: 2FE07E, Examensarbete i marknadsföring, 15 hpFörfattare: Jenny Axelsson, Therese HellborgHandledare: Michaela SandellExaminator: Frederic Bill Syfte: Då det blir allt viktigare för företag att ha en serviceinriktad syn på relationen med kunderna syftar denna uppsats till att skapa en förståelse för möjligheterna företag har att arbeta med co-creation of value som ett verktyg för att genom dialog och upplevelse i servicemötet stärka kundernas värde och därigenom relationen med dem.  Frågeställning: Hur kan Medstop stärka värdet för sina kunder genom att arbeta med co-creation of value?Metod: Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt och analyseras Kvalitativt. Empirin samlas in genom tre olika metoder: observation, enkäter och intervjuer.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor.Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är Kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten.

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av lärares uppfattningar av samspelet som pågår i klassrummet mellan lärare och elev. Ansatsen som används är inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebär att man försöker beskriva människors Kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgått ifrån fenomenografin beror på att vi frångått dess grunder i databearbetningen då vi stött på svårigheter. Metoden som använts för datainsamlingen är intervju av halvstrukturerad art.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Samtidigt som barnmorskeyrket kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska förändringar och rationalisering, är barnmorskors kommunikation, arbetstillfredsställelse samt kompetensutveckling viktiga faktorer för  barnmorskornas välmående och deras kvalitativa vårdarbete. Syftet med studien  var att beskriva kommunikationen mellan barnmorskor samt mellan barnmorskor   och annan vårdpersonal med avseende på dess inverkan på arbetsförhållanden.  Åtta barnmorskor intervjuades på två förlossnings- och BB avdelningar på ett sjukhus i sydvästra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerad intervju. Vårt  resultat visade att Barnmorskorna har ett framgångsrikt arbetslag (workteam), där  de har ett starkt kollegialt stöd samt stöd av sina ledare i det dagliga arbetet.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt Kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Barnen är den grupp i samhället som använder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lärospel som ska hjälpa barnen med att lära sig skriva, läsa och räkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sådant spel kan hjälpa barn och vad det är i spelet som representerar ett lärande. Vi har använt oss utav ett spel vid namn Läslandet från Läramera AB och gjort observationer med hjälp av en metod som varit av både kvantitativt och Kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi använde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa låg i att vi använde oss utav Think Aloud protocol.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   Kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett Kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.