Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats Kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har utgått från ett Kvalitativt perspektiv i vår forskning.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett Kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Endometrios, en sjukdom med symtom som smärtor eller blödningar i samband med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde skolsköterskans stöd under högstadie- och gymnasietiden, för att kunna påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ undersökning med Kvalitativt inslag.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om synen på begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvärlden. För att få svar på mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie där jag har intervjuat elever, lärarstudenter och lärare. Resultatet visar att synen på vad intelligens är förändras med ålder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmärksamma en trend där uppfattningar förändras från eleverna via studenterna till lärarna. Eleverna anser t.ex.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att lyfta fram motståndsartikulationer i låttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. Frågeställningarna behandlar låttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottståndsstrategi och vart detta motstånd riktas.Teori: Huvudsakligen har motståndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok Motstånd (2009) använts för att beskriva hur motstånd verkar i förhållande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har använts för att exemplifiera makt- och motståndsverkan kopplat till kön.Metod: Låttexterna har analyserats Kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhällets maktstrukturer. På så sätt har tema och referenspunkter utlästs. Hur motståndet artikuleras i låttexterna har sedan beskrivits med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter.Resultat: Det har funnits ett stort omfång av motståndsartikulationer i alla nio låttexter.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilken funktion användandet av multietniskt ungdomsspråk samt kodväxlande har för ungdomar med invandrarbakgrund och om det finns några tydliga särskiljande drag dem emellan. Vidare har jag undersökt hur och om lärarnas attityder påverkar ungdomarnas språk. Jag har genomfört en studie av högstadieelever i nordöstra Göteborg med utgångspunkt från tidigare forskning av bl.a. Kotsinas kring multietniskt ungdomsspråk. Jag har arbetat utifrån ett Kvalitativt perspektiv för att skapa en förståelse för de mönster jag iakttagit.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   Kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Uppsatsen beskriver upplevelseindustrin och upplevelsesamhället med fokus på måltiden samt aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid min utbildning på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen har arbetats fram genom ett positivistiskt förhållningssätt med en utökad Kvalitativt metodteori och en deduktiv ansats. Studien är grundad på en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer för att söka svar till hur meningsfulla måltidsupplevelser definieras utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv. Studien undersöker även hur storytelling kan bidra till en meningsfull måltidsupplevelse och hur en restaurang kan använda sig av storytelling för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser för en gäst. Studiens mål har varit att utveckla en modell som uppfyller uppsatsens syfte: ?att utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv studera hur storytelling kan tillämpas som verktyg för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser?.

Allt eftersom affärsklimatet skiftar från ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir även företags intellektuella kapital betydligt viktigare. Då intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgång i balansräkningen, är det upp till var och en att frivilligt redovisa sådan information, till exempel via sin årsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhället, få lägre kapitalkostnad och lättare att få tag på kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen är att bygga en förståelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i årsredovisningen och varför de gör det. För att uppnå detta har företagen på OMXS30-listans årsredovisningar analyserats med hjälp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, då det är ett väldigt Kvalitativt element och är svårt att kvantifiera.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett Kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.Jag har sökt svar på följande frågeställningar:? Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?? Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt Kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling..

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en Kvalitativt manifest innehållsanalys.

Bakgrund: I västvärlden är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige drabbas ungefär 37 000 människor årligen av hjärtinfarkt. Det föreligger skillnaderkring symtom och behandling för män och kvinnor. Tidigare forskning visar att livsvärldenpåverkas för både män och kvinnor efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Syfte: Syftet var att jämföra livsvärldsupplevelsen hos kvinnor respektive män i västvärldensom drabbats utav en hjärtinfarkt.Metod: En litteraturstudie med ett Kvalitativt tillvägagångssätt där tio vetenskapliga artiklarutgör resultatet till studien. Artiklarna granskades med hjälp av Graneheim och Lundmans(2004) innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att det föreligger brister kring hantering av informationen till bådemännen och kvinnorna.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras på material från kartläggningar av elever, enkätsvar från vårdnadshavare och intervjuer med förskollärare. Det deltog 53 elever, deras vårdnadshavare och fyra förskollärare. De fyra skolorna som deltog kommer från två kommuner. Kartläggningarna och enkäterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett Kvalitativt komplement till resultatet. Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex månaderna mellan kartläggningarna när det gäller den språkliga och fonologiska förmågan hos eleverna i undersökningen.