Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

Läroplanen för förskolan strävar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det är det viktigt att synliggöra förskollärares perspektiv på genus- och jämställdhetsarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares perspektiv på genusarbete i spänningsfältet mellan läroplanens mål och den dagliga pedagogiska praktiken. I vår undersökning har vi intervjuat sju förskollärare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- årsåldern, om deras syn på genus och jämställdhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av bakgrundsteori och tidigare forskning.

Title: Festivalernas Intåg ? Korröfestivalen- en bordunstämmas resa genom festivaliseringenThe Korrö festival- The establishment of a Swedish Folk Music Festival.This thesis describes how folk music festivals have been escalating during the past few and how they have influenced Swedish folk music. To reach my results I have been studying one festival in particular which is the Korrö Folk Music Festival. This event started in the mid-eighties as a small happening that attracted almost exclusively musicians that were a part of the bordooon movement. The bordoon movement gathered a couple of days in the summer at what they called the ?Korrö bordunstämma? to build instruments and play folk music.

Bakgrund: En kris är en vändpunkt där människor omprioriterar vad som ar viktigt i livet. Tidigare studier visar på hur människor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förändringar i livet. De påvisar även hur vårdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de närstående behöver av vårdpersonal vid intensiv omvårdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och två kvalitativa med kvantitativt inslag.

Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Syftet med föreliggande studie var att få en ökad förståelse kring några barnhemsbarns anknytningsmönster sett utifrån ett utbildareperspektiv på ett barnhem i Kambodja. Följande frågeställningar var i fokus: Hur menar några utbildare att barnen knyter an eller relaterar till människorna omkring dem? Hur hjälper utbildarna barnen till en tryggare tillvaro med sociala relationer i och utanför barnhemmet? Urvalet bestod av fem utbildare på barnhemmet, varav fyra utbildare och en förståndare. Åldersspannet var från tjugo till fyrtio år. Tre av de medverkande var kvinnor, samt två män.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används.Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år..

Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö.

x.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden.Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.

De särskilda undervisningsgrupperna ifrågasätts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istället så har fler av de elever som kommit till en särskild undervisningsgrupp från sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gått ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Jag ville även ta reda på hur pedagogerna från de särskilda undervisningsgrupperna såg på denna integrering.

Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsättningar som påverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnå syftet valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrån tidigare forskning inom området, litteratur med utgångspunkt från syftet samt resultatet av empirin, därefter ställdes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som är av vikt att belysa för att skapa de effekter man eftersträvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov.

Volvo Cars Body Components i Olofström tillverkar karosskomponenter till Volvos personbilar. De senaste åren har produktionsvolymen ökat betydligt, samtidigt som hårda krav på rationaliseringar ställs inom koncernen. En parameter som skulle kunna minska kostnaderna och effektivisera produktionsflödet, är partistorlekarna i pressning. Idag är partistorlekarna anpassade efter några dagars kundbehov och man är oense om partistorlekarna tar hänsyn till om artikeln har ett högt styckvärde eller kräver små lagerutrymmen. I vår uppsats har vi använt oss av metodtriangulering, vilket innebär att vi har kombinerat ett kvalitativt och ett kvantitativt synsätt för att komma till vår slutsats.

Sammanfattning Med denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever.