Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur det kan vara att växa upp som hörande barn till döva föräldrar och hur skolsituationen kan ha sett ut. Studien är undersökt utifrån en vuxens perspektiv och har ett historiskt perspektiv eftersom jag ville undersöka hur det faktum att vara hörande barn till döva föräldrar eventuellt kan ha förändrats över tid och hur skolsituationen eventuellt kan ha förändrats över tid. För att examensarbetet skulle uppnå sitt syfte har studien utgått ifrån följande frågeställningar: Vilken roll kan ett hörande barn ha i en familj med döva föräldrar? Vilken roll kan ett hörande barn till döva föräldrar ha i skolan? samt Hur kan dessa roller eventuellt ha förändrats med tiden? Undersökningsmetoden som har använts i studien för att besvara frågeställningarna var kvalitativa intervjuer och genom ett föredrag. Respondenterna var fem stycken kvinnor som är hörande barn till döva föräldrar.

Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi och Starrin/Svenssons Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber.

Studien syftade till att öka förståelsen för hur föräldrar och gruppledare upplevde föräldrastödsprogrammen Aktivt Föräldraskap, Connect, COPE, KOMET och Ledarskapsträning för tonårsföräldrar samt om det fanns en skillnad mellan hur föräldrarna uppskattade de olika programmen. I enkätstudien deltog 306 föräldrar och svaren analyserades kvantitativt och kvalitativt med innehållsanalys. Connect utmärkte sig genom att vara uppskattat i mindre grad än övriga program. Föräldrars beskrivningar av vad kursen betytt för dem tydde på att kursen bidragit till att utveckla ett gott föräldraskap. Föräldrar hade positiva och negativa syn-punkter kring kursinnehåll, kursupplägg och ramar.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som bedöms ligga bakom ett särskilt vårdbehov då ungdomar döms till ungdomsvård samt att ta reda på hur de straffrättsliga principerna tillgodoses i yttrandena. Genom ett kvalitativt angreppssätt har 13 yttranden från tingsrätten i Östersund gällande ungdomsvård granskats, därefter har en innehållsanalys utförts för att se mönster och samband i socialtjänstens bedömningar kring särskilt vårdbehov. Som teoretisk grund har de straffrättsliga principerna använts, vilket analysen också baseras på. Resultatet har påvisat att pågående insats inom socialtjänsten, i form av placering var den vanligast förekommande orsak till att särskilt vårdbehov bedömdes föreligga. Detta ofta i samband med en missbruksproblematik.

Syftet med arbetet är att undersöka skolgårdens betydelse för grundskolan och hur den kan användas. Efter att ha studerat litteratur om skolgården valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. Målet med fenomenografi är att beskriva de kvalitativt olika sätt en grupp människor uppfattar ett och samma fenomen. Utifrån mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgårdens betydelse och hur den kan användas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgården, två lärare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare på en Barn- och ungdomsförvaltning.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer med en grupp studenter då de åker iväg för att ta del av en främmande kultur. Kulturmötet ägde rum i Senegal där studenterna lärde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick också för dem att besöka olika skolor och även försöka hålla i lektionsundervisning på dessa. Studien är gjord på ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat studenternas lärare som följer med på resan, hälften av de sex studenterna och sen har jag även på plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar på att studenterna i början av vistelsen försöker hålla samman gruppen men efter en tid uppstår det en individuell splittring från var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i så hög grad som möjligt står över viljan till att hålla samman den resande gruppen.

Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Förhållandet mellan sjukvården och målgruppen är problematiskt och yrkeskunniga inom området efterfrågar arenor för att underlätta förmedlandet av kunskapsbaserade  hälsofrämjande åtgärder till unga vuxna. Studier pekar på att internet kan lösa mycket av problematiken. Frågan hur yrkespersoner och dess målgrupp ställer sig till brukandet av internet som hälsopromotivt informationsverktyg kvarstår. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohälsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sådant tillvägagångssätt.

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen imatematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven pålärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan viockså se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik ocheleven.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen..

AbstractHuvudfrågeställningen för uppsatsen är hur invandrarungdomar upplever och hanterar sin livssituation i de två kulturella världar de eventuellt lever i, den ursprungliga och den svenska kulturen? Undersökningen är utförd kvalitativt och baseras på fem intervjuer. De intervjuade har haft sin primära socialisation i hemlandet och under tidig ålder flyttat till Sverige. Teoretiskt utgår uppsatsen från Berger & Luckman, Jenkins, Ålund och Deniz vilka med sina skilda teorier förklarar varför identitetsprocessen och tillhörigheten är komplexfyllda för invandrarungdomar. Tidigare forskning har visat att invandrarungdomar upplever skilda problem i sin vardag därför att de lever i utkanten av två skilda kulturer.

Studien har handlat om att ta fram riktlinjer för hur extrahering, transformering och inladdning (ETL) av kreditbedömningsinformation bör göras när det kommer till att införa ett Data Warehouse (DW). Ett kvalitativt angreppssätt har använts med både en fallstudie och en intervjustudie, där fallstudien genomfördes med Asitis AB som är en systemleverantör förfinans- och reskontrafinansiering (factoring) för att undersöka potentiella affärsmöjligheter med ett DW med kreditbedömningsinformation. Intervjustudien användes för att samla in värdefull information från individer inom alla berörda problemområden, och användes sedan i fallstudien. Resultatet var både framgångsfaktorer och fallgropar för ETL-processen med kreditbedömningsinformation som kan fungera som stöd för organisationer med detta behov. Det har visat sig att ETL-processen för kreditbedömningsinformation utgör ett område med stor potential för affärsmöjligheter, där det krävs hög kompetens, domänkunskap, proaktivitet och juridisk kunskap vid genomförande av ETL-processen..