Uppsatsens huvudsyfte Àr att öka förstÄelsen för hur bannerannonser skall utformas för att nÄ rÀtt mÄlgrupp. Delsyften bestÄr av att kartlÀgga bannerannonsmarknaden, identifiera vilka faktorer som pÄverkar utformningen av bannerannonser samt analysera hur en bannerannons nÄr rÀtt mÄlgrupp. Det Àr en explorativ studie dÀr empirimaterialet samlats in via kvalitativa intervjuer..

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola talar om utanförskap, krÀnkningar och mobbning. För att vi skulle uppnÄ vÄrt syfte med undersökningen utgick vi frÄn vÄra tvÄ frÄgestÀllningar: - Vad kan utlÀsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, krÀnkningar och mobbning? - Vad kan utlÀsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, krÀnkningar och mobbning? För att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar. Vi har kopplat vÄr empiriska studie till relevant litteratur och lÀroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, krÀnkningar och mobbning förekommer pÄ förskolan.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har om de kommunikationsorienterade mÄlen i Lpo94. Syftet med mitt arbete Àr ocksÄ att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker nÀr flerstÀmmigheten gestaltas i en konstnÀrlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i grundskolans tidigare Är kom jag fram till att lÀrarna strÀvar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. LÀrarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Revision innebÀr en granskning av Ärsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka gÄr ut pÄ att erhÄlla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget Àr planeringen dÀr vÀsentlighet och risk Àr centrala begrepp. VÀsentlighet Àr en förutsÀttning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehÄlla. Det finns bÄde kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hÀnsyn till vid en bedömning av vÀsentligheten.

Varje Är diagnostiseras cirka 10 000 mÀn med prostatacancer i Sverige. De negativa konsekvenserna som behandlingen av sjukdomen medför kan pÄverka mÀnnens livssituation pÄ olika sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie har varit att beskriva hur mÀn upplever sin livssituation efter behandling av prostatacancer. I litteraturstudien ingick tretton kvalitativa studier som analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med deduktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva med förÀndrad sjÀlvbild, Erektil dysfunktion ger kÀnslor av bitterhet och pÄverkar relationer; Inkontinens ger begrÀnsningar i dagligt liv och Att kÀnna otrygghet och finna strategier att hantera den.

Inom omrÄdet för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrÄn ett medieetnografiskt perspektiv. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÄ mÄlet Àr att fÄ en förstÄelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av Àmne dÄ jag sjÀlv Àr en del av technoscenen.          De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstÄs i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder pÄ att identitet skapas pÄ skilda sÀtt och framtrÀder olika starkt beroende pÄ den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har ocksÄ visat varför en individ vÀljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas frÄn andra subkulturella företeelser.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Den hÀr studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som pÄverkar anvÀndarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvÀrderar ledningstrÀning samt vilka effekter anvÀndaren upplever vid anvÀndning av systemet. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för vilka faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka anvÀndares upplevda effekter pÄ deras arbetsuppgifter vid anvÀndning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie dÀr data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval anvÀndare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit som identifierats baseratpÄ insamlat material frÄn litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De frÀmsta effekterna som anvÀndare upplevt vid anvÀndning av beslutstödsystemet Àr att det underlÀttar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bÀrbara enheterna systemet anvÀnds pÄ, kortare inlÀrningstid etc.

Prefabricerade kataloghus Àr ett typhus som saluförs i en katalog. Denna uppsats tar upp de problem man som konsument kan stöta pÄ vid den hÀr typen av husköp. Den undersöker vilka regler och lagar som reglerar branschen och vilka konsekvenser eventuella kontraktsbrott fÄr. Uppsatsen Àr baserad pÄ litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och offentlig statistik..

FrÄn och med Är 2005 ska alla noterade företag upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfÀrdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundlÀggande riktlinjer Àr att redovisningen ska ge en rÀttvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, dÄ de ansÄg att denskulle misslyckas med att ge en rÀttvisande bild. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att studera ivilken utstrÀckning banker i sin redovisning kan ge en rÀttvisande bild av ekonomiskahÀndelser i enlighet med IAS 39. VÄrt empiriska material baserar sig till största del pÄintervjuer med fyra bankkoncerner samt tvÄ revisorer och en analytiker.

Det hÀr Àr en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bÀsta rapporteringen men blir allt fÀrre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad vÀrld. Uppsatsens syfte Àr att fÄ bÀttre kÀnnedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands sjÀlva ser pÄ sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förÀndrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större sjÀlvstÀndighet i nyhetsvÀrdering, högre textmÀssig kvalitet och personligt berÀttande Àr nÄgra exempel.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrÄn ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta pÄ specialpedagogens roll i skolutvecklingen. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats Àr att fÄ förstÄelse.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.