Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse av nÄgra vuxnas upplevelser av specialpedagogiska insatser utifrÄn möjligheter och hinder. Genom kvalitativa intervjuer med nio vuxna, har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar sina upplevelser av att ha varit elever i en specialpedagogisk verklighet. Som teoretisk utgÄngspunkt för vÄr studie valde vi socialkonstruktionismen. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att samband och mönster tolkas. Resultatet visade att alla respondenter hade mÄnga olika upplevelser.

Syftet med mitt arbete har varit att synliggöra samisk förskola och deras arbete för att bevara det samiska sprÄket och den samiska kulturen. Hur arbetar de med sitt sprÄk och hur arbetar de för att stÀrka barnen i deras kulturtillhörighet? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tillsammans med kvalitativa observationer och dokumentationer har jag fÄtt en bra bild av hur man arbetar pÄ förskolan. I min studie har jag kommit fram till att den förskola som var mitt studieobjekt hade utformat bÄde miljö och arbetssÀtt i syfte att stÀrka barnen i deras sprÄkliga utveckling samt att de gav barnen upplevelser av den samiska kulturen pÄ sÀtt som gjorde att barnen kunde knyta an detta till sin egen hemkultur, men ocksÄ pÄ sÀtt dÀr barnen fick upplevelser av traditionell samisk kunskap och samisk historia..

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielÀrare har idag, Är 2005. UtifrÄn ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi Àven varifrÄn de har fÄtt sin bild, vad och hur (varför, vem, nÀr) de förmedlar den. Samma frÄgestÀllningar stÀller vi Àven till ett antal svenska lÀromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna lÀroböcker som anvÀnds av de gymnasielÀrare som ingÄr i vÄr undersökning. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer till lÀrare, kvalitativa enkÀtfrÄgor till lÀromedelsförfattare samt analyserar ett begrÀnsat urval av text och illustrationer i deras utgivna lÀroböcker.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att lÄta eleverna upptÀcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna pÄ skolan. Teorin Àr baserad pÄ att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptÀcka historia pÄ plats och pÄ ett mer praktiskt sÀtt. Metoden bestÄr av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade Àr pedagoger som arbetar med Ärskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsÀmne.

TitelTofsar, lyxliv, bortskÀmda ungdomar och ett liv pÄ Skandinaviens största varuhus.- En kvalitativ studie om hur svenska tvkanaler  profilerar personer i reality-serier och det bidrar till att stÀrka tv- kanalernas varumÀrke.FörfattareLina Törnqvist och Ida IngemarssonUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, VT 2011, Mittuniversitetet Campus Sundsvall.HandledareAnn T. OttestigSyfteVÄr studies syfte Àr att undersöka hur personifieringen i tre svenskproducerade realityserier bidrar till att profilera programmen och stÀrka tv-kanalernas varumÀrken.MetodStudiens metod vilar pÄ en triangulering dÀr kvalitativa intervjuer har kombinerats med kvalitativa innehÄllsanalyser. Kvalitativa intervjuer har gjorts med utvalda respondenter pÄ de valda kanalerna. InnehÄllsanalyserna har gjorts pÄ programmens hemsidor samt valda filmklipp frÄn programmen.ResultatStudien visar pÄ att reality-trenden idag har vÀxt sig stark, nÄgot alla respondenter pÄ kanalerna har medgivit. Samtliga kanaler har nÄgon eller nÄgra former av reality-program.

Depression Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av mÀn i vÀstvÀrlden riskerar 20 % nÄgon gÄng att drabbas av en depression som krÀver professionell hjÀlp. MÀn med depression har ofta dolda symtom dÀrför Àr det svÄrt att upptÀcka manlig depression ute i samhÀllet.  Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos mÀn och hur vÄrdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, varv av fem Àr kvantitativa och tre Àr kvalitativa. Resultatet presenterades i tvÄ huvudkategorier, ?uttryck för depression hos mÀn? och ?hjÀlp och stöd?.

Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgra neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjÀlp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer pÄ Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehÄllsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fÄtal hade fÄtt hjÀlp av arbetsterapeut med frÄgor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat fÄ hjÀlp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjÀlpen, kunskap var viktigare Àn yrke.

Syfte: Denna systematiska ?versikt syftar till att unders?ka p?verkan av precision nutrition (PN) baserad p? kontinuerlig glukosm?tning (CGM) p? glykosylerat hemoglobin (HbA1c) hos individer med diabetes mellitus typ 2/prediabetes. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i slutet av januari 2025 i databaserna PubMed och Scopus. Den inkluderade populationen bestod av vuxna individer med/utan insulinbehandlad diabetes typ-2. Interventionen var kostbehandling baserad p? CGM-m?tningar med/utan andra biomark?rer.

Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.

Denna studie avser att undersöka om motorisk trÀning anvÀnds i special undervisningen för barn med diagnosen ADHD och i sÄ fall hur. I studien anvÀndes en kvantitativ enkÀtundersökning samt tvÄ kompletterande kvalitativa intervjuer. Studien undersöker om idrottslÀrare, speciallÀrare samt specialpedagoger överhuvudtaget har motorisk trÀning i sin undervisning. Följande undersöktes: LÀngden pÄ motorikpassen, fördelningen flickor - pojkar. Studien undersökte hur ofta och i vilken Äldergrupp den motoriska undervisningen bedrevs.

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframstÀllningen i bilder frÄngymnasiesamhÀllskunskapslÀroböcker för att se om det skett nÄgon förÀndring frÄn slutet av 1980-talet fram till Är 2007. Genusbilderna har Àven studerats utifrÄn skollagen och deras lÀroplans jÀmstÀlldhets syn för att se om de överensstÀmmer med de mÄl de strÀvade efter. VÄr undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi anvÀnt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrÄn Hirdmans begreppdikotomi och den patriarkala ordningen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka och fÄ en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att fÄ svar pÄ detta har vi undersökt hur uppvÀxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har pÄverkat förÀldrarnas uppmÀrksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppvÀxt har pÄverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och Àr idag mellan 22-30 Är. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer dÀr fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i vÀrdegrundsarbete kring jÀmstÀlldhet och genus. Jag ville ta reda pÄ om det fanns skillnader i pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som anvÀnds av förskollÀrare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville Àven studera om pedagogers arbete kring genus och jÀmstÀlldhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes pÄ fyra förskolor; tvÄ som lÄg i homogena omrÄden och tvÄ som befann sig i mÄngkulturella omrÄden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhÀllets struktur i södra Sveriges stÀder bestÀmde jag mig för att förskolorna skulle ligga i omrÄden dÀr majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i omrÄden dÀr de flesta invÄnarna har invandrarrötter.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förstÄelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, dÀr en vÀsentlig faktor Àr sexuell identitet hos socionomstuderande pÄ Socialhögskolan pÄ Stockholms Universitet. FrÄgestÀllningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik dÀr en avgörande faktor Àr sexuell identitet? För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes en mixad design, bestÄende av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser pÄ socionomlinjen besvarade enkÀterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen vÀrvades genom en intresseanmÀlan i de kvantitativa enkÀterna.