Femte dimension (5D) är ett internationellt nätverk för forskare, lärare, elever och studenter. I den här uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fältet och högskola innebär för de inblandade och diskuterat frågan om hur samarbetet med hjälp av IKT kan se ut. Studien genomfördes på LHS under våren 2007 tillsammans med lärarstudenter, lärare och elever från en närliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förståelse om IKT´s roll i kollaborativt lärande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lärmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sätt att integrera IKT i kurserna på lärarutbildningen. Metoden 5D bygger på kollaborativt arbetssätt. Det är en ide och ett modellsystem för lärandemiljöer som kännetecknas av samarbete, rikhet på verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssätt.

Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god användbarhet. Med användbarhet menas att system ska vara lätta att använda och lära. Jakob Nielsen är en av förgrundsfigurerna när det gäller riktlinjer för hur detta ska uppnås. Han har utvecklat tio kriterier som kan användas för att ett så bra system som möjligt ska kunna utvecklas.På senare år har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan även till de känslor som användaren kan tänkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow.

Den europeiska tekniska specifikationen CEN/TS 15912 beskriver brandskyddets beständighet för brandskyddsbehandlade träpaneler som inkluderande bruksklasser för användning inomhus och utomhus. Produkter avsedda för utomhusbruk exponeras för accelererade åldrings metoder motsvarande väderexponering utomhus. Brandteknisk utvärdering i CEN/TS 15912 utförs i konkalorimeter genom att prova den brandskyddade produkten före och efter åldring. Kriterier vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 50 kW/m2 finns idag för brandskyddsbehandlade träpaneler. I detta examensarbete har trägolv provats i konkalorimeter för att ta fram kravkriterier i CEN/TS 15912.Studien inkluderade 20 olika trägolv av träslagen gran, ek, lärk, lönn, bok och furu.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförändring är i full gång har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsägare är det en möjlighet att bevisa för sina hyresgäster och köpare att byggnaden är hållbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivå av hållbarhet som bestäms utifrån standardiserade kriterier. Fastighetsägaren kan alltså använda certifikatet i marknadsföringssyfte.Den här studien undersökte om en byggnad som är byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. Målet var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag.

Titel: Konsumentens val av fastighetsmäklareÄmne: Kandidatuppsats i företagsekonomi.Författare: Elin HjulströmNyckelord: Marknadsföring, relationer, tjänst, lojalitet, fastighetsmäklare.Problemformulering: Vilka kriterier anser småhussäljare påverkar deras val av fastighetsmäklare och vilka av dem är avgörande i valet? Hur ska fastighetsmäklaren agera i och inför en fastighetsaffär för att skapa förtroende och för att få kunden att återkomma?Syfte: Att beskriva vilka kriterier som är viktiga och avgörande när en bostadssäljare väljer fastighetsmäklare.Teori: Som utgångspunkt används en modell över tjänstemarknadsföringsprocessen. Teori behandlas kring de olika stegen i modellen; önskemål och behov, utveckla och kommunicera tjänsterbjudandet, kundens förväntningar, kundmötet samt skapandet av kvalitet och lojalitet. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem konsumenter som nyligen har anlitat en mäklare. Respondenterna har relativt fritt fått berätta om deras val av fastighetsmäklare samt om hur de anser att processen har fortlöpt.Slutsats: Tre faktorer har visat sig vara avgörande i valet av fastighetsmäklare. Den första är förtroende för mäklaren som person framför allt men att mäklarfirmans rykte och image speglar seriositet spelar också en stor roll.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara.

Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetära unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförändringar. Studeras stabilisatorerna en aning närmare är detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nämndes också stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men några empiriska bevis på storleken presenterades aldrig. Jag bestämde mig därför att gå till grunden med frågan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillräckliga för ett EMU medlemskap.

Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har länge använts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det länge pågått en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns få studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lärare har väldigt lite stöd i forskningen vad gäller ?god? bedömning av laborativa moment. Det gäller såväl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mål ska bedömas.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet.

Denna studie berör olika developer zones som idag drivs av företag i Sverige, och om hur dessa är uppbyggda. Den tar upp de problem som dessa företag har stött på, samt vad man ska tänka på vid uppstart och användning av en developer zone.Att låta sin developer zone vara helt öppen eller helt stängd är inte det mest optimala sättet eftersom man i den helt öppna versionen låter sin information vara tillgänglig för allt och alla. Den helt stängda versionen stänger ute kunskap från developer zonen. Genom att sätta upp en developer zone med båda delarna, dvs. en öppen del för utvecklare som intresserade att utveckla innovativa tjänster/produkter och en stängd del för företag som tillsammans med ägaren av developer zonen har ett ekonomiskt intresse, så uppnår man en mer kontrollerad form.

I dagsläget är den hållbara utvecklingen hetare än någonsin. Det rör sig inte om en ekologisk trend utan ett faktum, vi måste ta ansvar för våra handlingar. Projektet resulterar i ett formförslag på en golvarmatur i plast som möter Svanenmärkningens kriterier..

Föreliggande studie söker utröna vad som konstituerade den laestadianska ungdomsväckelsen i Sverige 1970-1978. Studien tar ett perspektiv inifrån väckelsen, och bygger på i första hand på ett antal kvalitativa intervjuer med centrala personer i väckelsen. Dessa intervjuer har utförts enligt en intervjuguide, där frågorna kretsat runt ett antal centrala kriterier för hur väckelsens konstituerande element ska upptäckas. Kriterierna vilar i sin tur på teorier runt väckelsebegreppet. Studien finner att väckelsen kan sägas ha varit en inom-laestadiansk akademisk väckelse med vissa karismatiska drag.

Projektledningsmodellen PROPS är framtagen utav Ericsson under 1980-talet. Den gerriktlinjer för hur olika projektarbeten ska fungera och är i den meningen också väldigtgenerell. I dagsläget finns det ingen specifik metod som kompletterar den vidimplementering av standardsystem. Standardsystem är en form av IT-lösning,programvara, som direkt kan tas i bruk. Normalt krävs dock vissa anpassningar såväl isjälva systemet som i företagets verksamhet för att få en fungerande lösning.Studien har i syfte att ta reda på om Välja och Förvalta Standardsystem-metoden (VFS)skulle kunna vara ett komplement till PROPS.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.