Syftet med den här kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frågeställningarna löd ? Hur kan den personliga erfarenheten från ackulturationsprocessen bidra och användas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor användning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de känner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt är de medvetna om hur motivationen, åsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet.

Det här arbetet börjar med en introduktion till systemutveckling och ger exempel på ett par olika tillvägagångssätt som används i Skandinavien och England. I introduktionen presenteras också problem som har funnits och kanske finns fortfarande i systemutvecklingsbranschen. Vidare belyses också hur viktig kommunikationen är mellan användare och utvecklare genom hela utvecklingsarbetet. I de tidiga faserna av systemutveckling finner man kravhantering och den introduceras kort i slutet på introduktionen för att sedan presenteras i fullo i bakgrundskapitlet. I början på bakgrundskapitlet ges ett exempel på hur en fullständig utvecklingsmodell kan vara uppbyggd och efter det tas kravhanteringens alla delar upp för att sedan avslutas i hur kravvalideringen fungerar och används.

Antibiotikabehandling kan rubba balansen i den normala tarmfloran och ge antibiotika- associerad diarré (AAD). En obalans i tarmfloran kan medföra att bakterien Clostridium difficile får möjlighet att kolonisera tarmen och i samband med det kan Clostridium difficile- infektion (CDI) uppstå. Mellan 10-25 % av alla fall av AAD orsakas av C. difficile. Probiotika är enligt definition levande mikroorganismer som i tillräcklig konsumerad mängd ger hälsosamma effekter.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900-talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-taletexpanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningarbegrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna.Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnåmål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciellform av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodladeföretag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner,likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning.

Syftet med uppsatsen är att utvidga förståelsen för kvalitetssäkrings-systemet Mystery Shopping. Det görs genom att studera hur de anställda i en serviceverksamhet, på sin arbetsplats, uppfattar systemet. Avsikten är vidare att utifrån detta ta reda på vad som kan ha påverkat denna uppfattning. Metod:Då Mystery Shopping är ett vanligt förekommande kvalitetssäkringssystem ville vi studera hur de anställda uppfattar kontrollen. Uppsatsen består av en explorativ studie där vi med hjälp av tre kvalitativa intervjuer skapar en förförståelse till kvalitetssäkringssystemet.

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen.

Denna undersökning handlar om företags syn på utvärderingskriterier när de ska välja affärssystem. Utifrån litteraturen som behandlar ämnet utvärderingskriterier vid val av affärssystem framgår det att det finns många olika kriterier att se till då företag ska upphandla affärssystem. Syftet med vår undersökning är därför att kunna besvara frågan om vilka utvärderingskriterier som kan vara betydelsefulla för företag att se till under upphandlingen av affärssystem. Vi vill även se om det finns någon skillnad mellan olika företag och deras syn på utvärderingskriterier vid affärssystemsval. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning, då denna undersökningsmetod gör det möjligt att fördjupa sig i svaren från varje respondent.

Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan tillhör särskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraåring utbildning för ungdomar i åldern 16-20 år. Den har samma läroplan som gymnasieskolan. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskola. Den största procentuella ökningen har andraspråkselever stått för.

Laborationer är ett naturvetenskapligt arbetssätt, som ger tillfälle för eleverna att förstå hur den naturliga världen fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillåter antingen att läraren eller eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever eleverna att de lär sig mer, men i utbyte mot högre krav på samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteelevernas kunskaper, då de bara följer instruktionerna.

Litteraturstudien har som mål att reda ut vad Atopisk Dermatit hos hund (CAD) är för något, hur det diagnosticeras och hur sjukdomen kan förebyggas. Eftersom 10-15% av hundpopulationen är drabbade av sjukdomen som ofta innebär klåda och lidande för hunden är det av stort intresse att arbeta för att förebygga förekomsten av sjukdomen samt för effektiva behandlingsmetoder. Immunförsvaret, diagnosticering, miljöexponering, genetiska faktorer och hudbarriären är områden som behandlas i studien och är faktorer som direkt eller indirekt påverkar varandra samt uppkomsten av CAD. Det genetiska arbetet är av stor vikt för förståelsen kring CAD vilket är viktigt för att hitta bra behandlingsmetoder. Genom Genomewide association studies (GWAS) har en kandidat region påträffats innehållande potentiella regulatoriska mutationer på genen PKP2 som kodar för ett proteinet Plakophilin 2 som finns i desmosomer vilka associeras med utvecklingen av CAD hos svenska Schäferhundar.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en binär modell klargöra vad det är som styr att en del svenskar väljer att köpa grön energi, genom att ta reda på vilka faktorer som påverkar sannolikheten att en genomsnittlig individ väljer att köpa ?grön el?. Samt att se hur framtidens intresse är för grön el. Ett delsyfte med uppsatsen är att göra en jämförelse mellan Sundquists doktorsavhandling från 2002 och Temo ABs undersökning från 1998 för att se om kunskapen och attityderna kring grön el har förändrats. Temos studie var en klartläggning av svenskarnas kunskaper om beteende och attityder kring grön el, studien gjordes för Sveriges elleverantörer.

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama.