Uppsatsen behandlar rättshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rättshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrån och var de hör hemma. Därefter behandlas några definitioner av begreppen och deras inbördes förhållande undersöks. Uppsatsen behandlar även några kriterier som har ansetts kunna uppställas för att vissa föreliggande rättsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gällande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rättsföljd inträder, att detta uttryck ska ha nått mottagaren på något sätt och att uttrycket avgivits frivilligt.

Studiens syfte var att med en enkätstudie med öppna frågor, undersöka barns, föräldrars ochbehandlares upplevelser av en Cool kids behandling. Resultatet visade på genomgående positivaupplevelser. Föräldrar och barn upplevde att problemen de initialt hade sökt hjälp för hadeförsvunnit helt eller endast kvarstod i liten och hanterbar utsträckning.Behandlare beskrev ett uppskattat arbetsmaterial. Olika faktorer som beskrevs i positiva ordalagvar: Gruppdynamiken; Motivation; Behandlares kompetens; Arbete med mål och hemuppgifter ; Attlära sig om problemet; och Samtal om tankar, känslor och reaktioner i kroppen. Det fanns en önskanom att delen innehållande mobbing skulle förändras och flera upplevde en tidspress underbehandlingen.

På senare tid har det blivit alltmer vanligt för företag att agera i nätverk. Ett motiv till att samarbeta är att företag behöver resurser. Detta är speciellt påtagligt för små och medelstora företag som ofta inte har tillräckliga interna resurser. Dock har det påvisats att nätverkssamarbeten ofta uppfattas som misslyckade, vilket kan ha sin förklaring i att beslutsfattare inte har tillräcklig kunskap om de positiva och negativa aspekter som samarbeten kan innebära. Viktiga aspekter då det gäller agerande i nätverk är teorier om kärnkompetenser, ordervinnare och kvalificerare samt transaktionskostnader.

Studenter har fått höra att arbeta inom sjukvården med omvårdande arbete kan vara väldigt påfrestande för den egna hälsan. Detta arbetes syfte har då varit att undersöka vilka komplikationer till omvårdnad i form av psykisk ohälsa ? specifikt vad gällande Secondary Traumatic Stress, Compassion Fatigue och Vicarious Traumatization ? som kan drabba sjuksköterskan, samt att undersöka vad som utgör risk- och skyddsfaktorer. Metoden som användes var en litteraturgranskning och man fann att genom en litteratursökning material, för att ett givande resultat som svarade mot syftet skulle uppnås så gjordes en kompletterande sökning där fokus låg på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades och teman framstod, resultaten presenterades under dessa teman.

Uppsatsen behandlar rättshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rättshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrån och var de hör hemma. Därefter behandlas några definitioner av begreppen och deras inbördes förhållande undersöks. Uppsatsen behandlar även några kriterier som har ansetts kunna uppställas för att vissa föreliggande rättsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gällande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rättsföljd inträder, att detta uttryck ska ha nått mottagaren på något sätt och att uttrycket avgivits frivilligt.

Bakgrund: I dagens sjukvård förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare är trovärdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och närvaro. Syfte: Syftet med studien är att belysa förutsättningar och hinder för att förtroende skapas mellan vårdare och patient med långvarig smärta. Metod: Författarna har använt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på fyra vetenskapliga artiklar och två avhandlingar. Materialet har analyserats med hjälp av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet visar att patienter med långvarig smärta kan ha svårt att känna förtroende för sjuksköterskan. Slutsats: Ett förtroendefullt möte speglas av många olika samverkande delar..

Denna kvalitativa studie, baserad på reflexiv metod med en abduktiv ansats, är gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestående av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stärka rektorsrollen, gynna en helhetssyn på de verksamheter som de är ledare för, stärka det skolområde som de är en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet är uppbyggt kring. I det aktuella skolområdet benämns lagarbetet mellan rektorerna som ?ledningsteam?, ?Team X? eller rätt och slätt ?rektorsteamet?. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestämd och avgränsad grupp.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

Tidigare definierades sambor i RTB som en kvinna och en man vilka inte är gifta med varandra men som är folkbokförda på samma fastighet och har gemensamma barn. I och med den nyligen införda variabeln lägenhetsnummer i RTB skulle det nu kunna vara möjligt att förbättra klassificeringen av individer som sambo/icke-sambo i RTB. Genom att ta fram en tillfredsställande beräkningsdefinition för sambo är förhoppningen att kunna få civilstånd sambo i RTB även på sammanboende par som inte är gifta eller har gemensamma barn. För att kunna utvärdera alternativa klassificeringskriterier för beräkning av sambor har vi datamaterial från AKU 2010 samt ett utdrag ur RTB till hjälp. AKU är ett urval och vi betraktar variabeln civilstånd som korrekt för att ha möjlighet att utvärdera alternativa beräkningsdefinitioner, AKU betraktas alltså som sanningen.

Mitt syfte med detta arbete är att ta reda på hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att påverka klimatet och om de kan se några förändringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i två femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Valen 2006 var de första fria valen i den Demokratiska Republiken Congo sedan självständigheten på 1960-talet. Med valen föddes hopp om ett demokratiskt styre och en fred. Vår uppsats är en fallstudie av Congo utifrån kvalitativ textanalys. Vi försöker besvara frågan om valen har haft någon betydelse för en demokratisering, samt om de har haft någon effekt på ett fredsbyggande. Detta gör vi genom att analysera valen utifrån viktiga demokratiska kriterier, och genom teorier om vilken roll demokratisering kan ha i konfliktlösning.

Denna examensuppsats har undersökt hur läroböcker i ämnet historia för den svenska gymnasieskolan har framställt USA:s War on terror mellan åren 2003-2011. Utgångspunkten var Samuel P. Huntingtons teori att nutid och framtid kommer att präglas av krig mellan civilisationer, och att den västerländska och den muslimska civilisationen är två helt olika civilisationer med olösbara skillnader. Uppsatsens frågeställning löd: Hur framställs USA:s War on terror i läroböcker i historia och överensstämmer läroböckernas framställning med Samuel P. Huntingtons teori Clash of civilizations? Fem läroböcker undersöktes utifrån tre kriterier, jämn årsfördelning, olika förlag och olika författare.

Bakgrund och problem: Det finns i dagsläget ett stort intresse att investera i etiska fonder, men det råder stor förvirring om vad en etisk fond egentligen är. Under senare år har samhället kännetecknats av en växande medvetenhet hos individerna om företags sociala och etiska ansvar. Begreppet etik är emellertid såväl subjektivt och relativt och varierar dessutom över tiden. Det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte.

Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgångar och hur jämförbarheten påverkas av att det inte finns några riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera årsredovisningar och skicka ut enkäter till berörda företag. Resultatet av vår studie visar att bristen på riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgångar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstår svårigheter i att jämföra företagens innehav av immateriella tillgångar.

SammanfattningStudiens syfte är att undersöka förskolebarns föreställningar om jordens form samt var/hur människan bor på jorden och metoden som använts för att uppnå syftet var kvalitativa intervjuer av nio barn i åldern fem år. Tidigare forskning inom området finns, dock är de grundade på intervjuer och studier av något äldre barn.Barn formar utifrån sina erfarenheter egna föreställningar och dessa hjälper dem att skapa ordning och förklaring till olika saker. Föreställningarna är i dessa unga år oftast inte vetenskapligt korrekta, men resultatet av intervjuerna i denna studie visar dock att de flesta ändå har kommit en bra bit i sin utveckling om jordens sfäriska form samt var/hur människan kan bo på jorden. Barnen har många begrepp och föreställningar, dock ännu inte helt fast förankrad.Nyckelord: Förskolebarns föreställningar, jordens form, kvalitativa intervjuer, naturvetenskap..