Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka grundskolelÀrares instÀllning till matematiklÀxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lÀrares instÀllning. Resultatet av studien visar att lÀrarna ger matematiklÀxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, fÀrdighetstrÀna och befÀsta kunskaper, upptÀcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjÀlpa dem att ÄtgÀrda det och information till hemmet Àr de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematiklÀxor.Studiens slutsats Àr att alla intervjuade lÀrare anser att matematiklÀxor spelar en viktig roll vid elevernas inlÀrning. De ser pÄ lÀxorna som hjÀlpmedel..

Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lÀrarens arbetssÀtt. Med utformning menas rummets innehÄll; placering av kateder, bÀnkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgÄng till bÀnk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende pÄ lÀrarens instÀllning, kan utgöra bÄde möjlighet och hinder i undervisningen..

Detta examensarbete har som syfte att granska hur nÄgra utvalda pedagoger tÀnker och arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svÄrigheterna.För att skapa oss förstÄelse för vÄrt syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i Ärskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet visar att det allra svÄraste, i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, Àr att fÄ eleverna motiverade. Pedagogerna anvÀnder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig stÀndigt.

Denna undersökning Àr utformad för att ta reda pÄ var mÀnniskor stöter pÄ New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika Äldersgrupperna. Undersökningen ska Àven försöka besvara vilka perspektiv det finns pÄ New Age, vad som Àr vardagligt och vad som Àr avvikande samt hur integrerad New Age Àr i populÀrkulturen. För att genomföra denna undersökning anvÀndes blandad metodik av bÄde kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen anvÀndes en enkÀt med fyra olika mÄlgrupper ( 60 Är). Inom varje mÄlgrupp genomfördes 25 enkÀter. Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person frÄn vardera Älderskategorin.

Coaching har under de senaste decennierna vÀxt fram som en metod att utveckla individer, bÄde av individuella coacher och av ledare som anvÀnder coaching i sitt ledarskap. Mycket tid och pengar investeras i coaching av bÄde företag, organisationer och privatpersoner. Denna uppsats bestÄr dels av en litteraturstudie och dels av en kvalitativ del och har för avsikt att bringa klarhet i vad coaching Àr, vad coaching inbegriper, hur coaching bör utövas och syftet med coaching utifrÄn coachers perspektiv. Den kvalitativa del utgörs av intervjuer med Ätta kvinnor och mÀn mellan 35-55 Är som har relevant erfarenhet av coaching. Resultaten ger ingen entydig bild av coaching.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pĂ„ om lĂ€rare bemöter sina elever olika beroende pĂ„ könstillhörighet. För att studera detta anvĂ€nde vi oss av kvalitativa metoder; observationer och intervjuer. Vi observerade och intervjuade tvĂ„ kvinnliga lĂ€rare pĂ„ mellanstadiet. I studien kom vi fram till att det i vissa aspekter finns en skillnad gĂ€llande bemötande. Även i den teoretiska utgĂ„ngspunkten nĂ€mns dessa skillnader.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mÄngfald sÀtts inom litteraturen i motsatsförhÄllande till varandra dÀr det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mÄngfald kÀnnetecknar olikheter hos mÀnniskor genom exempelvis kön, Älder och etnicitet. Vi ansÄg det dÀrmed vara spÀnnande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mÄngfald förhÄller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de Àven arbetar med mÄngfald. DÀrför ansÄg vi skulle vara ett lÀmpligt företag för oss att undersöka för att besvara vÄr stÀllda problematik. Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hÀmmar eller frÀmjar mÄngfalden i ett företag.

Studiens syfte Àr att förklara och analysera hur mycket Ärsredovisningens tillÀggsupplysningar har ökat i omfÄng, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta pÄverkar finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag. För att kartlÀgga hur mycket tillÀggsupplysningarna har ökat i omfÄng har en kvantitativ metod anvÀnts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags Ärsredovisningar har rÀknats för Ären 2002 och 2006 samt Àven Är 2004 för antalet sidor. För att analysera hur finansanalytikerna har pÄverkats av de utökade tillÀggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju finansanalytiker pÄ sju stora analysföretag.

Föreliggande studie fokuserar pÄ Àmnet estetik och hur Àmnet anvÀnds i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien Àr genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollÀrarna sÄg positiva fördelar med att anvÀnda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för Àmnet.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns sprÄkutveckling och hur pedagoger anvÀnder sig av leken för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien utgÄr ifrÄn teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lÀrande. I undersökningen anvÀnder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens sprÄkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns sprÄkutveckling. De anvÀnder en mÀngd olika metoder för att stimulera sprÄket genom lek..

Denna kvalitativa intervjustudie handlar om hur man, med sÄngundervisning, kan stÀrka elevers sjÀlvförtroende.Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad inblick i hur sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla samverkar med sÄngundervisning. Vi ville se hur sÄngelevers sjÀlvförtroende har pÄverkats under ett lÀngre tidsspann och av olika perioder i livet. VÄra frÄgestÀllningar syftar till att fÄ en fördjupad insikt i hur sÄngundervisning samspelar med sjÀlvförtroende, vilka begrepp och hur samtalet om sÄngundervisning, dess diskurs kommer till uttryck.Vi har intervjuat sex musikhögskolestudenter med inriktning sÄng. Vi kom fram till att avgörande för dem var att lÀraren gav dem bekrÀftelse i form av positiv feedback och det, i sin tur, har pÄverkat deras sjÀlvförtroende i fortsatta musikstudier..

Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att genom kvalitativa undersökningar ta reda pÄ hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa anvÀndarcentrerade webbplatser. MÄlet var att ta fram en grund för huranvÀndarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund Àr tÀnkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa anvÀndarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa anvÀndarcentrerad webbdesign Àr att involvera anvÀndarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom anvÀndartester och intervjuer med representanter för mÄlgruppen. Vi harkommit fram till att graden av anvÀndbarhet spelar stor roll för hur mÄlgruppen uppfattar webbplatsen som sÄdan,men ocksÄ vilken uppfattning de fÄr om företaget bakom..

Syftet med denna studie var att utvÀrdera Perrongen, en insats med kvalificerade kontaktpersoner för ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de ungdomar som medverkat i insatsen. 8 ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefÀr en timme vardera om deras bakgrund, insatstid och om livet efter insatsen med utgÄngs-punkt i ungdomarnas familj och nÀtverk. Resultatet var övervÀgande positivt, och samtliga ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hÀlsosamt liv Àn vid perioden för insatsen. .

Syftet med min studie Àr att undersöka lÀsförstÄelsens utrymme i lÀrarens/ specialpedagogens lÀsundervisning. LÀsförstÄelse Àr en del i elevens lÀs- och skrivutveckling och Àr Àven en möjlighet för eleven att pÄverka sitt lÀrande bÄde i och utanför skolan. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ F ? 6 skolor och en specialpedagog pÄ en 7 ? 9 skola. Skolorna Àr belÀgna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av lÀsförstÄelse har ocksÄ bidragit till studien. Resultatet visar att utrymmet för lÀsförstÄelseundervisning Àr stort i lÀsundervisningen, men specialpedagogens/lÀrarens kompetens i lÀs- och skrivutveckling inverkar pÄ hur vÀl detta utrymme tas till vara.  .